Publicerad: 2020-11-26 08:56 | Uppdaterad: 2020-11-26 12:15

Läkemedel av typen RAS-blockerare inte kopplade till ökad risk att dö i covid-19

white pills on a wooden table
Foto: iStock

Det har uppstått farhågor att användningen av en vanlig läkemedelsgrupp som kallas RAS-blockerare kan underlätta infektion med det nya coronaviruset, påverka svårighetsgraden av covid-19 och försämra prognosen. Men nu visar en registerbaserad studie från Karolinska Institutet med närmare 1,4 miljoner svenska patienter att användning av RAS-blockerare inte är förknippad med ökad risk för sjukhusvistelse eller dödsfall i covid-19. Studien har publicerats i European Journal of Heart Failure.

Det nya coronaviruset sars-cov-2 fäster vid målcellerna genom att spikproteiner på virusets yta binder till den så kallade ACE2-receptorn på mänskliga celler. Eftersom RAS-blockerare ökar nivåerna av ACE2 har det funnits en oro kring användningen av dessa läkemedel under covid-19-pandemin.

Substansnamnen för läkemedel av typen RAS-blockerare slutar med 'pril' eller 'sartan' (några exempel är enalapril, kaptopril, losartan, valsartan och kandesartan). De är vanliga vid behandling av högt blodtryck, hjärtsvikt, diabetes, njursjukdom och ischemisk hjärtsjukdom. Den aktuella studien inkluderade alla patienter med dessa tillstånd som fanns registrerade i det svenska patientregistret den 1 februari 2020. De följdes sedan fram till den 31 maj.

Något minskad risk

Av totalt 1 387 746 patienter fick majoriteten RAS-blockerare. 0,51 procent av patienterna blev under uppföljningen inlagda på sjukhus eller dog av covid-19. Efter justering för 45 olika variabler var användningen av RAS-blockerare förknippad med en något minskad risk för sjukhusvistelse eller dödsfall i covid-19.

– Våra resultat visar att det inte är troligt att RAS-blockerare har negativa effekter hos patienter med covid-19, säger studiens försteförfattare Gianluigi Savarese, docent i kardiologi vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet och specialistläkare vid Karolinska universitetssjukhuset.

Studien fick stöd genom anslag från EU/EFPIA Innovative Medicines Initiative 2 Joint Undertaking BigData@Heart, Vetenskapsrådet och Hjärt-Lungfonden. Tre av författarna har fått anslag och/eller arvode från läkemedelsföretag, men inte kopplat till den aktuella studien. Se den vetenskapliga artikeln för en fullständig förteckning över potentiella intressekonflikter.

Publikation

“Association between Renin‐Angiotensin‐Aldosterone system inhibitor use and COVID‐19 hospitalization and death: A 1,4 million patient Nation‐Wide registry analysis”. Gianluigi Savarese, Lina Benson, Johan Sundström, Lars H Lund. European Journal of Heart Failure, online 22 november 2020, doi: 10.1002/ejhf.2060.