Åtta faktorer som ökar risken för övre magtarmblödningar efter hjärtinfarkt
Forskare vid Karolinska Institutet har identifierat åtta primära faktorer som ökar risken för en vanlig blödningskomplikation efter akut hjärtinfarkt. Vissa av faktorerna är kända sedan tidigare men forskarna har även genom datainlärning hittat nya faktorer såsom rökning, blodtryck och blodglukos.
Resultaten publiceras idag i tidskriften European Heart Journal - Cardiovascular Pharmacotherapy, och presenteras på den digitala kongressen European Society of Cardiology den 27 augusti.
– Om vi kan identifiera patienter med hög risk för övre magtarmblödningar efter hjärtinfarkt, så kan läkare vidta förebyggande åtgärder för att minska denna risk. Det finns till exempel läkemedel som motverkar blödningskomplikationer, magbakterietester som kan användas på riskgrupper och andra möjligheter till individanpassad behandling för hjärtinfarktpatienter med hög risk för blödningskomplikationer, säger studiens korresponderande författare Moa Simonsson, biträdande överläkare på Karolinska universitetssjukhuset och doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus, Karolinska Institutet.
Blödningar i den övre delen av magtarmkanalen, också kallad övre gastrointestinal (GI) blödning, utgör en stor andel av blödningskomplikationerna efter akut hjärtinfarkt. Tillståndet kräver stora resurser från sjukvården, och bidrar till ett ökat lidande och ökad dödlighet. Dessutom begränsar blödningskomplikationer användandet av blodförtunnande läkemedel vilket i sin tur kan försämra hjärtkärlprognosen.
Sedan två decennier har fokus på blödningskomplikationer ökat och det finns idag flera strategier som minskar risken för just övre magtarmblödningar. Det finns dock sparsamt med studier om denna komplikation på patienter som representerar en blandad hjärtinfarktpopulation.
1,5 procent drabbas av GI-blödning efter hjärtinfarkt
I den aktuella studien använde forskarna svenska nationella register för att studera nästan 150 000 patienter med akut hjärtinfarkt mellan åren 2007–2016. Av dessa drabbades cirka 1,5 procent av övre magtarmblödningar inom ett år efter hjärtinfarkten. Dessa patienter hade även ökad risk för död och stroke.
Forskarna bekräftade ett antal kända faktorer som ökade risken för övre magtarmblödningar, inklusive låga nivåer av hemoglobin (ett protein som hjälper till att transportera syre i blodet), tidigare övre magtarmblödningar, hög ålder och intensiv blodproppsbehandling.
Med hjälp av en dataalgoritm identifierade de även ett antal nya riskfaktorer inklusive rökning, blodtryck och blodglukos samt tidigare behandling mot magåkommor såsom magsår och sura uppstötningar.
– Genom att kombinera traditionella statistiska modeller med datainlärningsmetoder kan man skapa unika möjligheter att hitta viktiga riskfaktorer för hjärtkärlhändelser som tidigare varit okända. Detta möjliggör en effektiviserad användning av värdefull information från de medicinska kvalitetsregistren, där man kan ta hänsyn till komplexa samband mellan riskfaktorer och utfall för att ytterligare optimera gällande rekommendationer för patientvård, säger medförfattaren Philip Sarajlic, doktorand vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet.
Stor klinisk studie på gång
I höst startar forskarna en stor klinisk studie för att utreda betydelsen av diagnostik och behandling av en vanligt förekommande infektion i övre magtarmkanalen.
– En pilotstudie i fjol visade ungefär dubbelt så hög förekomst av Helicobacter Pylori hos hjärtinfarktpatienter. Nu går vi vidare med en stor randomiserad studie där målet är att fastställa huruvida en systematisk screening av hjärtinfarktpatienter för Hp infektion, och i förkommande fall behandling av denna, kan minska blödningskomplikationer och förbättra prognosen efter hjärtinfarkt, säger Robin Hofmann, forskare och överläkare vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet, och studiens sisteförfattare.
Studien har finansierats med anslag från Hjärt-Lungfonden, Vetenskapsrådet, Region Stockholm och det kliniska forskningsträningsprogrammet (CSTP) vid Karolinska Institutet. Två av författarna har rapporterat potentiella intressekonflikter, inklusive ersättning för föreläsningar och rådgivning av läkemedelsbolag (se studien för mer information).
Publikation
”Incidence, associated outcomes and predictors of upper gastrointestinal bleeding following acute myocardial infarction – a SWEDEHEART based nationwide cohort study,” Moa Simonsson, Philip Sarajlic, Tomas Jernberg, Magnus Bäck, Robin Hofmann, European Heart Journal – Cardiovascular Pharmacotherapy, 23 augusti, 2021, doi: 10.1093/ehjcvp/pvab059