Metabola riskfaktorer för covid-19 har större betydelse hos yngre personer
Personer med kardiometabola riskfaktorer som högt blodtryck, fetma och diabetes har ökad risk för livshotande covid-19 som kräver respiratorbehandling på intensivvårdsavdelning. Riskfaktorerna har större betydelse hos yngre personer men det finns även tydliga kopplingar mellan svår covid-19 och andra sjukdomar såsom astma och kroniska inflammationssjukdomar. Fynden kan få betydelse inför kommande vaccinationer i yngre åldersgrupper, menar forskarna.
Dessa samband har forskare vid Karolinska Institutet kunnat påvisa genom att kombinera data från Svenska intensivvårdsregistret med andra nationella register. Resultaten publiceras i tidskriften BMJ Open.
Studien omfattar cirka 12000 personer varav 1086 patienter från Sverige som vårdats i respirator för covid-19. Forskarna har samkört data från intensivvårdsregistret med Statistiska Centralbyråns befolkningsregister för att matcha kontrollpersoner för ålder, kön och bostadsort. Därefter har Socialstyrelsens sjukvårdsregister och läkemedelsregister använts för att inhämta historiska diagnoser och behandlingar med läkemedel.
Koppling oberoende av socioekonomiska faktorer
– Studien konfirmerar tidigare fynd att det finns en stark koppling mellan metabola riskfaktorer och svår, intensivvårdskrävande covid-19. Nya fynd är att vi ser att den relativa betydelsen av dessa faktorer är betydligt större vid yngre åldrar samt att sambandet är oberoende av socioekonomiska faktorer, säger studiens huvudförfattare Per Svensson, docent vid Institutionen för Klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset och överläkare vid Södersjukhuset.
– När vi tar hänsyn till patientens ålder och andra sjukdomar så ser vi nu att högt blodtryck, diabetes och fetma är oberoende riskfaktorer och att de har en större betydelse vid yngre åldrar, fortsätter Per Svensson. Våra data visar att även astma, tidigare blodpropp och systemiska inflammatoriska sjukdomar ökar risken. Man kan spekulera i att gemensamma bakomliggande faktorer är inflammation, störd endotelfunktion och mikrocirkulation. Oavsett mekanism så är fynden viktiga för att kunna göra evidensbaserade prioriteringar inför kommande vaccinationer i yngre åldersgrupper.
– Frågeställningarna uppstod för snart ett år sedan när pandemin slog över oss, berättar studiens siste författare Per Nordberg, Post doc vid Institutionen för medicin, Solna och intensivvårdsläkare vid MIVA på Södersjukhuset. De svenska registren ger unika möjligheter att länka samman data för kliniska frågeställningar vilket gjort att vi relativt snabbt kunnat få ut resultat. Vi såg tidigt i kliniken en tydlig koppling till socioekonomiska faktorer och personer födda utanför Sverige och har därför studerat dessa samband mer specifikt. Vi ser att diabetes är än mer överrepresenterat i den gruppen, annars ser riskprofilen ganska liknande ut. Här pågår ytterligare studier inom forskningsgruppen där nya resultat snart kommer att publiceras.
Publikation
Association between cardiometabolic disease and severe COVID-19: a nationwide case–control study of patients requiring invasive mechanical ventilation
Per Svensson, Robin Hofmann, Henrike Häbel, Thomas Jernberg och Per Nordberg
BMJ Open 2021;:1–10. doi: bmjopen-2020-044486