Screening för förmaksflimmer kan minska strokerisk
Screening för förmaksflimmer hos 75–76-åringar kan minska risken för stroke, allvarlig blödning och död. Det visar en studie vid Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften The Lancet.
Risken för stroke är fem gånger högre vid förmaksflimmer, en form av rytmrubbning i hjärtat. Symtomen blir därtill ofta svårare eftersom extra stora blodproppar kan bildas i hjärtat, lossna och riskera att täppa igen större blodkärl i hjärnan och orsaka stroke. Blodförtunnande läkemedel minskar risken för stroke. Men i dagsläget screenas befolkningen inte för förmaksflimmer, utan de fall som upptäcks i vården får förebyggande behandling.
– Det har aldrig gjorts någon studie som undersöker om det vore motiverat att screena för förmaksflimmer, så därför ville vi undersöka det, säger Emma Svennberg, som är specialistläkare i hjärt-kärlsjukdomar på Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge och forskare vid institutionen för medicin, Huddinge, vid Karolinska Institutet.
Screening med tum-EKG
Alla 75–76-åringar, nästan 28 000 personer, i Region Stockholm och Region Halland, inkluderades i studien. Deltagarna slumpades till att antingen bli inbjudna till screening (13 979 personer) eller till kontrollgrupp (13 996 personer), som fick sedvanlig vård. Av dem som bjöds in till screening valde 7 165 personer att delta. De fick fylla i en hälsodeklaration och registrera så kallad tum-EKG (elektrokardiogram), där tummarna placeras på en EKG-dosa som mäter hjärtats elektriska aktivitet.
De som inte hade förmaksflimmer fick med sig dosan hem i 14 dagar och mätte sitt EKG morgon och kväll. Om dosan registrerade rubbningar i hjärtats rytm fick deltagarna träffa en kardiolog och initiera blodförtunnande behandling om det saknades kontraindikationer.
Minskad risk för stroke, blödning och död
Samtliga 28 000 individer följdes därefter i minst fem år. Upptäckten av förmaksflimmer var högre i den grupp som screenats och denna grupp hade även lägre förekomst av död, stroke och allvarlig blödning än kontrollgruppen.
– 31,9 procent av dem i screeninggruppen fick en negativ händelse jämför med 33 procent i kontrollgruppen. Det kan låta som en liten skillnad, men då får man tänka på att enbart drygt hälften av dem som bjöds in till screening deltog och det är möjligt att vi hade sett en tydligare skillnad om fler personer hade dykt upp för screening. De som var med i screeningen fick betydligt färre negativa händelser, säger Johan Engdahl, adjungerad lektor vid institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus, Karolinska Institutet.
Minst 2 300 fall av stroke eller död kan undvikas per år i Sverige om den studerade screeningen tillämpas nationellt, enligt forskarna.
Screeningen är kostnadseffektiv
Forskarna gjorde också en hälsoekonomisk analys som precis presenterats på den europeiska hjärtkongressen ESC och som visar att screening är kostnadseffektivt.
– Resultaten betyder att beslutsfattare nu kan gå vidare med att ta ställning till om man ska rekommendera screening för förmaksflimmer i Sverige och även internationellt. I fortsatta studier behöver vi undersöka hur det ser ut i andra sjukvårdssystem i andra länder och olika etniska befolkningsgrupper, och även om andra åldersgrupper kan ha nytta av screening, säger Emma Svennberg.
Studien har finansierats av Region Stockholm, Hjärt-Lungfonden, Svenska Frimurare Orden, Mats Klebergs Stiftelse, Stiftelsen Tornspiran, Region Hallands vetenskapliga råd, Region Syds hälsovårdskommitté, Strokefonden samt Carl Bennet AB, Boehringer-Ingelheim, Bayer och BMS-Pfizer. Inga intressekonflikter har rapporterats.
Publikation
”Benefits of systematic screening for Atrial Fibrillation – findings from the randomised controlled STROKESTOP-study”, Emma Svennberg, Leif Friberg, Viveka Frykman, Faris Al-Khalili, Johan Engdahl, Mårten Rosenqvist, The Lancet, online 29 augusti, 2021, doi: 10.1016/S0140-6736(21)01637-8