Publicerad: 2025-06-13 11:48 | Uppdaterad: 2025-06-17 12:35

Gifterna vi andas – luftföroreningar tar miljontals liv

Foto: Getty Images

Luftföroreningar är en av de största hälsobovarna i världen. I Sverige går vi mot renare luft men i andra delar av världen går utvecklingen åt fel håll. Samtidigt visar forskningen att även mycket låga nivåer av föroreningar, under tillåtna gränsvärden, skadar vår hälsa.

Petter Ljungman. Foto: Stefan Zimmerman

Luften blir renare i Sverige

Petter Ljungman har tillsammans med kollegor tagit fram en modell för att beräkna luftföroreningar på en mycket högupplöst nivå, i områden så små som 50 x 50 meter. Med den modellen har de tagit fram nivåer för sex svenska städer: Göteborg, Linköping, Lund, Malmö, Stockholm och Umeå. Detta är gjort under åren 2000, 2011 och 2018, så det går att följa en utveckling av luftkvaliteten.

Modellen visar att luften blir renare i Sverige. Det gäller både små och större partiklar (PM2,5 och PM10 ) samt kvävedioxid. Av dessa är de små partiklarna särskilt dåliga för hälsan.

Forskarna har räknat fram hur många liv som har räddats till följd av renare luft. Och under hela perioden har drygt 2 700 dödsfall undvikits i dessa städer, där 5,5 miljoner svenskar bor.

– Den förbättrade luftkvaliteten beror på att regelverken har stramats upp. Det i sin tur beror på att forskningen har gett starkt stöd åt att luftföroreningar kostar liv. Ett långsiktigt påverkansarbete har gett effekt, säger Petter Ljungman.

Studien visar samtidigt att det finns utrymme för förbättringar. Luften var sämst i Malmö. Alla undersökta föroreningar var högst där. Förklaringen ligger i närheten till kontinenten – partiklarna kan färdas långt, särskilt de små som anses värst. En del av föroreningarna i Europa består av ökendamm som blåst ända från Sahara. De något större partiklarna faller fortare till marken men kan också färdas långt.

Landets näst högsta nivåer av småpartiklar och kvävedioxid finns i Stockholm. Källan är till stor del lokal trafik, särskilt dieselbilar. I Göteborg finns de näst högsta nivåerna av större partiklar, uppvirvlade efter slitage av däck och vägbanor. Även sjöfart och industrier bidrar till luftföroreningar i Göteborg.

Fakta: Så mäts svensk luft

Ett antal fasta mätstationer registrerar nivåer av luftföroreningar. Du kan följa mätvärdena i realtid på Naturvårdsverkets hemsida. I Stockholm lanserades nyligen en tjänst där man ned på gatunivå kan se förekomst av luftföroreningar, buller och närhet till grönska. Du når den här: www.mhpk.se

Grovt skattat kan man säga att luften generellt är smutsigare i södra Sverige. Men även i Umeå finns höga nivåer. Där är framför allt trafik men också vedeldning viktiga källor.

Men i en internationell jämförelse har vi ren luft överallt i Sverige. Och vi går mot renare luft, liksom resten av Europa. Även i USA och Kanada blir luften renare.

I Indien går utvecklingen åt fel håll

– I andra delar av världen ökar utsläppen. I de länderna finns begränsat med forskningsaktivitet som medvetandegör luftföroreningar och dess hälsoeffekter, säger Petter Ljungman.

Sedan några år samarbetar han med forskare i Indien. De beräknar halter av föroreningar i Indien, fast med en annan metod än den som användes i studien som omfattade sex svenska städer. I Indien har forskarna utgått från data från satelliter och fasta mätstationer och vägt samman den med väderdata, demografiska data och information om hur markytor används. Resultatet är en kartläggning av luftföroreningar i hela landet, redovisat i en upplösning på 1 x 1 kilometer. Allt årsvis från 2009 till 2019.

Så här detaljerad kunskap om landets luftkvalitet har tidigare saknats.

– Vår förhoppning är att andra forskare ska använda sig av den här informationen och jobba vidare, till exempel genom att lägga till fler hälsodata, säger Petter Ljungman.

En vidarebearbetning har forskarna redan gjort själva. I en nypublicerad studie har de lagt till information om utomhustemperaturer. Det gav en ännu dystrare bild av den utmaning som Indien står inför: effekten av höga nivåer av luftföroreningar förvärras vid höga temperaturer. Och båda är vanliga i Indien.

I Indien får nivåerna av små partiklar, PM2,5, vara högst 40 mikrogram per kubikmeter i årsgenomsnitt. Men av Indiens totalt 1,4 miljarder invånare andas 1,1 miljarder luft med högre föroreningsnivåer än så.

Och Indiens gränsvärde är högt satt. Rekommendationen från Världshälsoorganisationen, WHO, är mycket lägre. Enligt WHO bör nivåerna av PM2,5 vara högst 5 mikrogram per kubikmeter i årsgenomsnitt. Ingenstans i Indien är luftkvaliteten så bra.

Forskarna räknar med att 16,6 miljoner personer i Indien har dött till följd av luftföroreningar under den tioårsperiod som de har studerat, när de utgår från WHO:s rekommendation.

Och i Indien går utvecklingen tyvärr åt fel håll. Luftkvaliteten försämrades under perioden.

– Sjukdomsbördan kopplat till luftföroreningar är stor i Indien. Mycket större än den sjukdomsbörda som är kopplad till rökning, säger Petter Ljungman.

Området söder om Himalaya i norra Indien har landets sämsta luftkvalitet. Bergmassivet utgör ett vindfång som hindrar partiklar, sot och gaser från att blåsa undan. I området bedrivs mycket jordbruk och bönderna eldar bort åkerstubb innan ny sådd. I 30-miljonersstaden Delhi, som ligger i området, belastas luften dessutom av trafik och industrier.

Delhi är en av världens mest förorenade städer. Petter Ljungman och hans kollegor räknade fram årsgenomsnitt på nära 120 mikrogram per kubikmeter, långt över WHO:s rekommendation på högst 5 mikrogram per kubikmeter. Nivåerna var ännu högre under tillfälliga dygnstoppar.

I Indien andas hela befolkningen in fler småpartiklar än vad WHO rekommenderar. I Sverige gör 65 procent av befolkningen det.

Det finns ingen säker nivå

Hur viktigt är det att nå WHO:s rekommendation? Räcker EU:s nya gränsvärden, som Sverige måste hamna under senast år 2030? Vad är egentligen en säker nivå?

– Det finns ingen säker nedre nivå. Rent medicinskt borde gränsvärdet vara noll. WHO har vägt in tekniska och ekonomiska aspekter och lagt sig på ett gränsvärde som anses vara mer realistiskt att sträva mot, säger Petter Ljungman.

Att det saknas säkra tröskelvärden är bekräftat bland annat i den så kallade ELAPSE-studien. En del av studien omfattar nära 140 000 personer från fyra olika europeiska länder. Vissa levde i områden med relativt ren luft, under WHO:s rekommenderade nivå. Studiedeltagarna följdes under 17 år.

Studien visade att långvarig exponering – även för låga nivåer av luftföroreningar – ökar risken för stroke, hjärt-kärlsjukdom, andra allvarliga sjukdomar samt leder till en högre dödlighet.

Enligt en FN-rapport från 2023 lever nio av tio på global nivå med för höga nivåer av luftföroreningar, om man utgår från WHO:s rekommendation. Och det har stora effekter på den globala hälsan. Endast småpartiklar, PM2,5, påverkar den globala livslängden ungefär lika mycket som rökning, enligt rapporten. Det är långt mer än vad till exempel alkoholanvändning och orent vatten gör.

Dåligt för hjärta, kärl och lungor

På plattformen Our World in Data jämförs vilken sjukdomsbörda olika riskfaktorer genererar. Luftföroreningar toppar listan. God tvåa är högt blodtryck, följt av rökning och fetma.

Dålig luft ökar risken för astma, förvärrad astma, försämrad lungfunktion, luftvägsinfektioner, lunginflammation och lungcancer.

Men det är hjärt- och kärlsjukdomar som står för den största delen av hälsobördan från luftföroreningar. Enligt Naturvårdsverkets sammanställning Luft & Miljö från 2023 finns en ökad risk för följande sjukdomar: högt blodtryck, blodproppar, hjärtrytmrubbningar, hjärtsvikt, hjärtinfarkt, hjärtstopp och stroke.

Enligt kardiologen Petter Ljungman finns flera teorier om hur hjärt-kärlsjukdom uppstår till följd av dålig luftkvalitet. Den mest accepterade går ut på att föroreningarna skapar en lokal inflammation i lungorna. Ämnen från immunförsvaret letar sig sedan vidare ut i blodcirkulationen och skapar en utbredd, låggradig inflammation i kärlen. Mindre belagt är att luftföroreningarna kan tänkas ha effekt på hjärtrytm och kärlsammandragningar via det autonoma nervsystemet, det icke viljestyrda nervsystemet. Även denna påverkan skulle kunna börja lokalt i lungorna.

Det är känt att de små partiklarna kan glida över i blodbanan via alveolerna i lungorna. Man vet också att de kan söka sig vidare till exempelvis levern och hjärnan.

Utöver hjärt- och lungsjukdomar ökar risken för diabetes, demens, för tidig födsel och graviditetskomplikationer hos personer som lever med dålig luftkvalitet.

– Det kommer fler och fler studier som visar hur luftföroreningar ökar risken för olika kroniska sjukdomar och cancer. Inflammationsprocesser är en gemensam nämnare, säger Petter Ljungman.

Vissa personer är känsligare för luftföroreningar, framför allt personer som redan har hjärt- eller lungsjukdom och äldre personer.

Olena Gruzieva. Foto: Privat

Barn är extra känsliga

Barn är en särskilt känslig grupp. Epidemiologen Olena Gruzieva, som leder en forskargrupp vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet, listar flera förklaringar. Barn vistas mycket utomhus och är aktiva, så de andas ofta mer intensivt och får i sig mer luft per kilo kroppsvikt. Barn har också trängre luftvägar än vuxna. Dessutom har de omogna immunsystem, vilket bidrar till känsligheten.

Även gravida kvinnor är extra känsliga för dålig luft. Risken för havandeskapsförgiftningar ökar, liksom risken för låg födelsevikt.

– Vi måste sträva efter ännu lägre nivåer av luftföroreningar. De halter vi har nu är inte tillräckligt låga för att skydda hela vår population, säger Olena Gruzieva.

Hon och hennes kollegor har undersökt lungfunktionen hos 177 spädbarn, alla friska och födda som fullgångna. De bodde utspridda över Stockholms innerstad på adresser där forskarna kunde beräkna nivåerna av partiklar och kvävedioxid. Hälften bodde på gator med relativt dålig luftkvalitet, där luften var sämre än vad WHO rekommenderar. Men i en internationell jämförelse var luftkvaliteten god. De genomsnittliga föroreningsnivåerna låg under tillåtna svenska maxgränser, både de som gäller nu och de strängare som gäller från 2030.

Barnen har undersökts med pletysmografi, en metod där andningen registreras via en väst som omsluter bröstkorgen, ibland med lätt motstånd. Det mäter bland annat hur mycket luft man klarar av att andas ut under den första halva sekunden, en viktig parameter för att bedöma graden av luftvägsobstruktion, det vill säga motstånd i luftvägarna.

Spädbarnen som bodde på gator med sämre luftkvalitet hade sämre lungfunktion, redan vid sex månaders ålder.

– Vi vet att det kan få långvariga effekter. Har man sämre lungfunktion redan under spädbarnstiden kommer man ha svårt att komma upp till den förväntade lungfunktionen senare i livet, säger Olena Gruzieva.

Sämre lungfunktion tidigt i livet hör ihop med en ökad risk för att på sikt utveckla flera sjukdomar, som astma, KOL och hjärt-kärlsjukdom.

Forskarna har undersökt långvariga effekter från luftföroreningar i en svensk kontext genom att följa upp över 4 000 barn som ingick i den så kallade BAMSE-studien. Barnen föddes under mitten av 1990-talet och har vuxit upp i Stockholm. De har fått sin lungfunktion undersökt vid 4, 8, 16 och 24 års ålder. Även i den här studien har forskarna ned på gatunivå beräknat nivåerna av luftföroreningar på barnens uppväxtadresser.

Och barn som upplevde sämre luftkvalitet under sitt första levnadsår hade sänkt lungfunktion i skolåldern. Lungfunktionen var påverkad upp i tonåren – ända tills barnen var unga vuxna. Det verkade också som att luftföroreningar tidigt i livet ökade risken för astma under barndomen och för kronisk slemhosta som ung vuxen. Forskarna tror därför att den första perioden i livet är särskilt viktig när det handlar om exponering för luftföroreningar.

Barnen i BAMSE-studien är nu i 30-årsåldern. Forskarna planerar att fortsätta följa dem.

– Typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdom och många andra sjukdomar tar lång tid att utveckla. Studiedeltagarna är fortfarande för unga för att vi skulle kunna belägga sådana effekter, säger Olena Gruzieva.

Debora Rizzuto. Foto: Stefan Zimmerman

Ökar risken för demenssjukdom

Forskning gjord på äldre personer visar att dålig luftkvalitet kan ge mycket långsiktiga effekter. Och fler organ än hjärta, blodkärl och lungor kan påverkas. Luftföroreningar kan ha neurotoxisk effekt och på mycket lång sikt öka risken för demenssjukdom. Det visar forskning från Debora Rizzuto, som leder en forskargrupp vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle.

Hon har i en studie följt drygt 2 500 personer som bodde på Kungsholmen i Stockholm. De var i genomsnitt 73 år när studien startade och då var alla friska. Under studiens gång fick 376 av dem en demensdiagnos.

Via adresserna kunde forskarna se hur mycket luftföroreningar var och en av studiedeltagarna hade levt med. Den genomsnittliga nivån av småpartiklar var för hela gruppen 8,3 mikrogram per kubikmeter. Det är mer än vad WHO rekommenderar, men under EU:s gränsvärden.

På individnivå varierade luftkvaliteten som studiedeltagarna exponerades för. Små skillnader hade stor betydelse för demensutveckling. Varje extra mikrogram per kubikmeter av småpartiklarna ökade risken med 70 procent.

– Luftföroreningar är en påverkbar faktor som ökar risken för demenssjukdom, säger Debora Rizzuto.

Ju mer luftförbättring, desto större hälsovinst

Ett viktigt fynd från BAMSE-studien är att det spelar roll om luftkvaliteten förbättras. Sedan barnen föddes på 1990-talet har luften successivt blivit renare i hela Stockholm. Bilar och bränslen har utvecklats, trängselskatt och miljözoner har införts, hårdare krav i samband med upphandlingar har ställts.

På vissa adresser har förbättringarna varit större, till exempel där dubbdäcksförbud har införts. Forskarna har undersökt hur mycket bättre luften har blivit för vart och ett av barnen under deras första åtta år. Sedan har de sett hur många som hade utvecklat astma när de hunnit bli 24 år. Och resultatet var tydligt: ju mer luftförbättring, desto större hälsovinst. Barnen som fick renare luft hade elva procents lägre risk att få astma än barnen som levde med oförändrad luftkvalitet.

Hoppfullt, menar forskarna.

Förbättrad folkhälsa är målet för Stockholms stads beslut att införa en miljözon klass 3, en ”nollutsläppszon”, i ett område i innerstan. Regleringen innebär ett förbud mot att köra bensin- och dieseldrivna fordon. Området är litet men mycket välbesökt och rymmer en in- och utfart till hårt trafikerade Klaratunneln.

Inför beslutet formulerade Olena Gruzieva ett remissvar. Där beskrev hon bland annat resultaten från de egna studierna.

I maj 2024 röstade Stockholms stad ja till att införa en miljözon klass 3 från och med 31 december samma år. Den är sannolikt den första i hela Europa, enligt kommunens egen konsekvensanalys.

Men flera parter har överklagat beslutet, bland annat näringsidkare som är oroliga för att kunder och varuleveranser ska få svårt att ta sig fram. De här juridiska processerna är ännu inte klara, så den strikta miljözonsregleringen låter fortfarande vänta på sig.

– Vi gör vi vad vi kan för att kommunicera resultaten från våra studier. Min uppfattning är att vi möts av förståelse från politiskt håll, säger Olena Gruzieva.