Nyhetsarkiv

Ett skandinaviskt samarbete under ledning av KI-forskare visar att många som behandlas i specialistvård för allvarlig depression har en dålig prognos, till exempel med återinsjuknande, utveckling av andra psykiatriska sjukdomar, behov av sjukhusvård och i vissa fall död genom självmord. Forskningen baserades på 273 000 personer med allvarlig depression i Sverige, Danmark och Norge. Resultaten publiceras nu i Lancet Regional Health Europe.

Läkemedel mot sömnproblem verkar kunna förebygga självskadebeteende hos ungdomar med ångest och depression, enligt en observationsstudie från Karolinska Institutet. Risken för självskada ökade innan förskrivning av melatonin och minskade månaderna efter att behandlingen påbörjats, särskilt hos flickor. Studien publiceras i Journal of Child Psychology and Psychiatry.

Ansökningstiden har förlängts för utlysningen till forskarskolan i klinisk psykiatri 2023 – 2025.

Ett behandlingsprogram med anonym kognitiv beteendeterapi (KBT) via internet för personer med sexuellt intresse för barn visade på goda resultat i en engelskspråkig pilotstudie. Nu öppnar det brottsförebyggande KBT-programmet även på svenska, tyska och portugisiska. Behandlingen, som har utvecklats av forskare och psykologer vid Karolinska Institutet, kommer att utvärderas inom ramen för ett internationellt forskningssamarbete finansierat av EU.

Betablockerare, som vanligen används för att behandla hjärtsjukdomar och högt blodtryck, kan kopplas till minskad risk att begå våldsbrott. Det visar en ny registerstudie från Karolinska Institutet och University of Oxford som publicerats i tidskriften PLOS Medicine.

Patienter med behandlingsresistent depression har 23 procent ökad risk för att dö, jämfört med andra deprimerade patienter. Dessutom använder de öppenvården dubbelt så mycket och har tredubbelt antal slutenvårdsdagar. Det visar en ny studie i JAMA Psychiatry av forskare från bland annat Karolinska Institutet som slår fast att det är viktigt att tidigt upptäcka patienter med risk att utveckla behandlingsresistent depression.

Problem med att hantera ilska kan medföra svåra konsekvenser för den drabbade och dess närstående. En ny studie från Centrum för psykiatriforskning vid Karolinska Institutet visar att en fyra veckor lång internetbehandling kan hjälpa personer med ilska och aggression. Resultaten har publicerats i en vetenskaplig artikel i Journal of Consulting and Clinical Psychology.

Adhd-läkemedlet lisdexamfetamin kopplas till lägst risk för sjukhusinläggning och död hos personer med amfetaminmissbruk i en stor jämförelse av allmänt använda läkemedel vid substansmissbruk. Det visar en registerbaserad studie av forskare vid Karolinska Institutet i samarbete med Östra Finlands universitet och Niuvanniemi sjukhus, publicerad i JAMA Psychiatry.

Unga män och kvinnor med autism drabbas i högre utsträckning av psykiatriska tillstånd och har ökad risk att bli inlagda på sjukhus till följd av sin psykiska ohälsa, jämfört med personer utan autism. Särskilt sårbara är autistiska kvinnor. Det visar forskare från Karolinska Institutet i en studie publicerad i JAMA Psychiatry.

Professor Mikael Landén tilldelas Svenska Sällskapet för Medicinsk Forsknings (SSMF) jubileumspris för sina värdefulla resultat inom psykiatriforskningen. Det prestigefyllda priset är på fem miljoner kronor, avsedda för forskning. Han kommer också att tilldelas en medalj under prisceremonin den 21 oktober.

Att drabbas av svår sorg innebär både psykiska och fysiska hälsokonsekvenser för den drabbade som kan ta decennier att läka. Man kan till och med dö av sorg. Därför är det viktigt att försöka mildra effekterna av en svår sorg, något som vi i Sverige inte är särskilt bra på.

Självvald inläggning som komplement till psykiatrisk öppenvård uppskattas av vårdpersonal och patienter och kan minska ångest för personer drabbade av emotionell instabilitet och självskadebeteende. Det visar en ny avhandling vid Karolinska Institutet.

Forskare vid Karolinska Institutet kan ha hittat en förklaring till varför personer med självskadebeteende generellt känner mindre smärta än andra. Nyckeln tycks ligga i ett effektivare smärtregleringssystem, en upptäckt som kan leda till bättre hjälp för de som söker vård för sitt självskadebeteende. Fynden har publicerats i tidskriften Molecular Psychiatry.

Sex faktorer kan hjälpa till att avgöra hur mycket litium behövs för att behandla patienter med bipolär sjukdom, enligt en stor studie ledd av forskare vid Karolinska Institutet. Studien, som publicerats i tidskriften The Lancet Psychiatry, pekar också ut genetiska markörer som tycks påverka hur snabbt kroppen gör sig av med litium.

Barn med migrantbakgrund i Sverige får i lägre grad rekommenderade behandlingar för vissa psykiatriska diagnoser, som adhd och depression, jämfört med barn utan migrantbakgrund. Det visar en studie av forskare från Karolinska Institutet, publicerad i tidskriften Epidemiology and Psychiatric Sciences.

Sexuella och genusbaserade trakasserier på arbetsplatsen kan leda till ökad risk för behandling med antidepressiva eller ångestdämpande läkemedel. Det visar en studie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften Occupational and Environmental Medicine.

Vad innebär det att lägga in sig själv? Det förklarar Maria Smitmanis Lyle, doktorand vid institutionen för klinisk neurovetenskap och samordnare vid centrum för psykiatriforskning, som forskar om självvald inläggning för barn och unga.

Assisterad befruktning (ART) verkar inte leda till ökad risk för barnet att drabbas av psykisk ohälsa senare i livet, enligt en stor observationsstudie ledd av forskare vid Karolinska Institutet. Studien som publicerats i JAMA Psychiatry fann en något högre risk för tvångssyndrom hos ungdomar och unga vuxna födda efter ART, men att detta förklarades av skillnader i bakgrundsfaktorer hos föräldrarna.

Inom psykiatrin är det en svår uppgift att bedöma om en patient kommer att förbättras av en behandling. En ny studie visar att fluktuationer i hjärnans aktivitet, från sekund till sekund, på ett tillförlitligt sätt kan förutsäga om patienter med social ångest kommer förbättras av kognitiv beteendeterapi (KBT). Studien är publicerad i tidskriften Biological Psychiatry av forskare från Karolinska Institutet och Max Planck Institute for Human Development i Tyskland.

En av de största hjärnavbildningsstudierna av bipolär sjukdom över tid visar att patienter som får maniska sjukdomsskov utvecklar mer förändringar i hjärnan än patienter utan skov. Studien, som letts av forskare vid Karolinska Institutet och Göteborgs universitet, bekräftar också en koppling mellan bipolär sjukdom och snabbare utvidgning av hjärnans hålrum. Resultaten har publicerats online i tidskriften Biological Psychiatry.

Svåra upplevelser som misshandel eller bilolyckor kan leda till psykiska reaktioner som mardrömmar och påträngande minnesbilder. För att förebygga att problemen förvärras behövs tillgänglig behandling. Nu har forskare vid Karolinska Institutet gjort vad som kan vara den hittills mest omfattande utvärderingen av internetbaserad traumafokuserad KBT för personer som nyligen varit med om trauma (IKBT-T). Studien som publicerats i Psychological Medicine visar på goda resultat.

Upptäckten att narkosmedlet ketamin kan hjälpa personer med svår depression har väckt förhoppningar om att hitta nya behandlingsmöjligheter av sjukdomen. Nu har forskare vid Karolinska Institutet kartlagt i detalj hur läkemedlet utövar sin antidepressiva effekt. Resultaten har publicerats i tidskriften Molecular Psychiatry.

Vuxna med adhd löper ökad risk att drabbas av ett stort antal fysiska åkommor, bland annat sjukdomar i nervsystemet och luftvägarna samt muskuloskeletala och metabola sjukdomar. Det visar en stor registerbaserad studie från Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften Lancet Psychiatry.

Social ångest kan leda till stort lidande för de barn och ungdomar som drabbas. Samtidigt är det svårt att få tillgång till effektiv behandling. Nu har forskare vid Centrum för psykiatriforskning vid Karolinska Institutet och Region Stockholm visat att internet-förmedlad kognitiv beteendeterapi är en effektiv och kostnadseffektiv behandling. Studien har publicerats i tidskriften JAMA Psychiatry.

Tvångssyndrom, OCD, bland barn och ungdomar riskerar att leda till psykisk ohälsa senare i livet. Samtidigt är väntetiden på behandling ofta lång. Enligt en studie från Centrum för psykiatriforskning vid Karolinska Institutet och Region Stockholm kan internetförmedlad kognitiv beteendeterapi (KBT), ge samma effekt som traditionell KBT. Studien som publicerats i den ansedda tidskriften JAMA kan få betydelse för att öka tillgänglighet till behandling vid OCD.

Forskare vid Centrum för psykiatriforskning på Karolinska Institutet har i en stor studie utvärderat ett instrument för screening av självmordsrisk i samband med besök på psykiatrisk akutmottagning. Forskarna fann en koppling mellan screeningresultatet och risk för självmord kort tid efter akutbesöket. Studien har publicerats i tidskriften Psychological Medicine.

Personer som har tendenser till adhd, men inte uppfyller kriterierna för diagnos, får efter en natts sömnbrist större försämring i sin förmåga att utföra uppgifter som kräver uppmärksamhet eller känsloreglering än personer utan sådana tendenser. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften Biological Psychiatry: Cognitive Neuroscience and Neuroimaging.

Deprimerade barn och tonåringar löper högre risk att dö i förtid samt att drabbas av en rad andra sjukdomar senare i livet. Det visar en stor observationsstudie av forskare vid Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften JAMA Psychiatry. Fynden belyser vikten av att uppmärksamma andra potentiella sjukdomar som kan följa på ungdomsdepression. Kopplingen kan delvis förklaras av andra psykiatriska tillstånd, såsom ångest och missbruk.

Det är känt sedan tidigare att sexuella minoriteter löper högre risk för psykisk ohälsa jämfört med heterosexuella. Det stigma som sexuella minoriteter möter har ansetts vara den främsta orsaken till detta. En ny avhandling från Karolinska Institutet ger en inblick i hur stigmarelaterade faktorer kan fungera i ett bredare socioekologiskt system, med hänsyn till den komplexa interaktionen mellan strukturella, interpersonella och individuella faktorer.

För vissa individer tar oron över covid-19 över vardagen och kan få långsiktiga konsekvenser för hälsan. En grupp forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat ett digitalt KBT-program som tydligt minskade deltagarnas ohälsosamma oro. Studien publiceras i Psychotherapy and Psychosomatics och programmet finns tillgängligt via 1177 Vårdguiden.

Vid psykos har utrikesfödda från Afrika och Mellanöstern och deras barn högre risk för att bli tvångsvårdade redan vid första vårdtillfället jämfört med svenskfödda med samma sjukdom. Det visar en stor nationell studie av forskare vid Karolinska Institutet och University College London i Storbritannien som publicerats i tidskriften Psychological Medicine.

Narkosmedlet ketamin har i låga doser visat sig ge snabb effekt mot svårbehandlad depression. Nu rapporterar forskare vid Karolinska Institutet att de har identifierat en viktig måltavla för läkemedlet – en specifik mottagare för serotonin i hjärnan. Fynden som publiceras i Translational Psychiatry ger hopp om nya, effektiva depressionsläkemedel.

Forskare vid Karolinska Institutet har jämfört två sätt att förmedla kognitiv beteendeterapi, KBT, till personer med hälsoångest, ett tillstånd som riskerar att öka i spåren av covid-19. Av drygt 200 studiedeltagare gick hälften i KBT via internet, och hälften i traditionell KBT öga mot öga. Resultaten som publiceras i JAMA Psychiatry visar att internetbehandlingen gav liknande resultat, och kan fungera som ett alternativ till fysiska möten för att hjälpa personer som är oroliga för sin hälsa.

Forskare vid Karolinska Institutet visar att olika mått på psykisk ohälsa kan vägas samman till en enda faktor kallad ”p”, som förutsäger patientens prognos och behov av extra stöd. Den generella faktorn för mental ohälsa avspeglar sammanlagd risk för ogynnsamma psykiatriska utfall och träffsäkerheten är lika bra som de mått som i dag finns för intelligens, enligt resultat som nu publiceras i World Psychiatry.

Ett läkemedel som sänker nivåerna av manligt könshormon i kroppen minskar risken för att män med pedofili begår sexuella övergrepp. Det visar en studie från Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften JAMA Psychiatry.

Barn till föräldrar med psykisk ohälsa drabbas i högre utsträckning av skador än andra barn. Risken är förhöjd upp till 17 års ålder men allra störst under det första levnadsåret. Det visar en stor studie av forskare vid Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften BMJ. Resultatet belyser behovet av extra stöd kring preventiva åtgärder för att förhindra skador av barn till föräldrar med psykisk ohälsa samt av tidiga insatser för att motverka psykiska sjukdomar hos blivande föräldrar.

Forskare vid Karolinska Institutet har tillsammans med kollegor i Tyskland, USA och Finland undersökt säkerheten vid mycket långvarig antipsykotisk behandling vid schizofreni. Enligt studien var dödligheten högre bland patienterna under perioder då de inte medicinerade jämfört med då de använde sig av antipsykotisk behandling. Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften World Psychiatry.

Kognitiv beteendeterapi (KBT) för patienter med social ångest resulterar inte bara i minskad ångest utan verkar även kunna skydda cellerna mot accelererat åldrande. Det visar en studie av forskare vid bland annat Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften Translational Psychiatry.

Gravida kvinnor med ätstörningar behöver mer hjälp och stöd från vården för att minska risken för komplikationer. Det är slutsatsen av en studie som forskare vid Karolinska Institutet har publicerat i tidskriften JAMA Psychiatry. Forskarna kunde bland annat visa att barn till mödrar med ätstörningar hade ökad risk att födas för tidigt och med ett litet huvudomfång.

Tolv forskare vid Karolinska Institutet kvalar denna gång in på den årliga listan över högt citerade forskare som Web of Science sammanställer.

Personer med multipel skleros (MS) som också lider av depression tenderar att försämras snabbare än personer med MS som inte är deprimerade. Det visar en studie vid Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften Neurology. Upptäckten innebär att läkare, MS-sjuka och anhöriga bör vara extra uppmärksamma på depressiva symtom hos MS-sjuka och snabbt inleda behandling.

Flyktingar och andra utrikesfödda som kommer till Sverige vårdas i lägre utsträckning för missbruk än svenskfödda, men efter drygt 10 år i landet ligger de på ungefär samma nivåer som den svenskfödda befolkningen. Det visar en ny studie av forskare vid UCL i Storbritannien och Karolinska Institutet i Sverige som publiceras i tidskriften PLOS Medicine.

Psykiatrisk samsjuklighet verkar ha stor betydelse för den ökade risken att dö i förtid hos personer med ADHD, enligt en ny omfattande registerstudie genomförd vid Karolinska Institutet och Örebro universitet. Resultaten, som publiceras i tidskriften JAMA Psychiatry, tyder på att ökad medvetenhet om och vård av psykiatrisk samsjuklighet, såsom drogmissbruk, kan bidra till att minska allvarliga följder av ADHD.

Risken för självmordsförsök och självmord är mycket högre bland individer med autismspektrumdiagnos än hos befolkningen i övrigt. Särskilt hög risk för självmordsbeteenden har kvinnor som förutom autism även har adhd. Det visar en populationsbaserad studie från Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften Psychological Medicine.