Nyhetsarkiv

En nyligen publicerad studie från Karolinska Institutet visar att dödligheten bland personer som injicerar droger och är inskrivna vid sprututbytesprogrammet i Stockholm har minskat under en tioårsperiod, och att dödsfall i opioidöverdos har sjunkit kraftigt. Studien är publicerad i Harm Reduction Journal och resultaten sammanfaller med en period då skadereducerande insatser byggts ut och bland annat naloxonprogram har implementerats.

Ny studie visar att internetförmedlad kognitiv beteendeterapi (IKBT) effektivt kan minska astmarelaterad oro hos vuxna med astma. Deltagare som fick IKBT rapporterade mindre oro kopplad till sin astma, bättre astmakontroll, högre livskvalitet och mindre undvikandebeteenden jämfört med dem som fick sedvanlig vård. Lungfunktionen påverkades inte av behandlingen, vilket talar för att den är säker och kan användas som ett komplement till medicinsk astmabehandling

En ny studie från Karolinska Institutet, publicerad i tidskriften Nature Communications, visar hur så kallade alfavågor i hjärnan hjälper oss att skilja på vår egen kropp och omvärlden. Resultaten ger nya insikter i hur hjärnan integrerar sinnesintryck för att skapa en sammanhängande känsla av den egna kroppen.

En ny studie visar att visuella och taktila intryck som är relaterade till vår egen kropp prioriteras för att nå medveten upplevelse. Det hjälper oss förstå hur vi får känslan av att kroppen är vår egen – genom att hjärnan kopplar ihop det vi ser och känner.

Höstterminen 2026 startar det nya psykoterapeutprogrammet vid Karolinska Institutet med ett tydligare fokus på målmedveten träning (Deliberate Practice) och upplevelsebaserat lärande. Den tidigare verksamhetsförlagda utbildningen ersätts av behandlingsarbete inom studentens egen verksamhet, vilket innebär att endast en undervisningsdag per vecka krävs på plats.

Hur bra är socialtjänsten på att förebygga våld mot barn? Tack vare Livia van Leuven finns nu forskningsstöd för Tryggare barn – en av de metoder som används av många svenska kommuner.

Depression i unga år har en starkare ärftlig komponent och är förknippad med högre risk för självmordsförsök än depression som debuterar senare i livet. Det visar en ny studie publicerad i Nature Genetics av forskare vid bland annat Karolinska Institutet.

Anorexia nervosa är allmänt erkänt som en av de allvarligaste och mest komplexa ätstörningarna. I en ny doktorsavhandling från Karolinska Institutet undersöker Jingjing Xu, doktorand vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, de biologiska mekanismerna bakom detta tillstånd.

Personer som vårdats inom psykiatrin mot sin vilja löper en förhöjd risk att ta sitt liv efter utskrivning. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften The Lancet Regional Health – Europe. Resultaten pekar på behovet av insatser efter vårdtiden.

Hög upplevd tillit i bostadsområdet kan kopplas till minskad risk för psykos hos Stockholms invånare – men bara för personer med svenskt eller europeiskt ursprung. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet och UCL som publicerats i tidskriften Nature Mental Health. För personer med ursprung i Nordafrika eller Mellanöstern sågs tvärtom en ökad risk för psykos i områden med hög tillit.

Depression och psykos är vanligare hos kvinnor efter förlossningen än innan, däremot minskar risken för självmordsförsök. Det visar två nya studier från Karolinska Institutet. Resultaten tyder på att nationella riktlinjer för screening kan bidra till att kvinnor får hjälp tidigare.

En majoritet av de personer med psykossjukdom som avled i självmord i Stockholms län 2015 hade omfattande kontakt med vården och uttryckt psykosociala svårigheter kort före dödsfallet. Det visar en journalgranskningsstudie genomförd av Region Stockholm och Karolinska Institutet.

Vi gratulerar Buse Yel Bektash, doktorand vid forskargruppen Translationell psykiatri, som får European College of Neuropsychopharmacology (ECNP) Excellence Award 2025.

David Mataix-Cols och Josep Pol-Fuster vid Centrum för psykiatriforskning får internationella hedersutmärkelser för banbrytande OCD-forskning

Personer som tar medicin för sin adhd har lägre risk för självmordsförsök, missbruk, trafikolyckor och kriminalitet än personer med adhd som inte medicinerar. Det visar en ny studie av forskare från bland annat Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften BMJ.

En ny studie från Karolinska Institutet visar att hälso- och sjukvårdspersonal i Sverige har en högre risk för självmord jämfört med andra yrkesgrupper med liknande yrkesnivå. Studien belyser särskilt riskerna för läkare, sjuksköterskor och undersköterskor.

Behandling mot posttraumatiskt stressyndrom, ptsd, är effektiv och kan bota majoriteten av de drabbade. Det menar psykologen och forskaren Maria Bragesjö som tog metoden till Sverige. Med sin forskning hoppas hon att ännu fler ska få hjälp.

En ny studie från Karolinska Institutet med över en miljon kvinnor kopplar samman svåra erfarenheter från barndomen och risken att diagnostiseras med endometrios senare i livet. Studien visar en koppling mellan att som barn ha varit exponerad för våld och en dubbelt så hög risk att drabbas av denna gynekologiska sjukdom.

Debatten om arv och miljö är ständigt pågående, särskilt i diskussioner om utvecklingsneurologiska störningar, såsom autism och ”attention-deficit hyperactivity disorder” (ADHD). Dessa livslånga tillstånd manifesteras oftast under barndomen och även om de har en genetisk bakgrund kan miljöfaktorer spela en roll.

Barn med ätstörningsdiagnosen ARFID har en högre risk för både psykiatriska och kroppsliga sjukdomar enligt en ny studie publicerad i JAMA Pediatrics av forskare från Karolinska Institutet. Studien belyser vikten av tidig identifiering av dessa barn för att förbättra deras vård.

Den 1 mars tar Kristina Aspvall över som ny studierektor för forskarskolan inom klinisk psykiatri.

Augustpriset i fackboksklassen går till Christian Rück, professor i psykiatri, för “Ett liv värt att leva. Varför självmord blev människans följeslagare”. Enligt juryn en bok skriven med “en befriande självklarhet”.

Svenska Läkaresällskapet (SLS) belönar Martin Schalling, professor i medicinsk genetik vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet, med Ingvarpriset 2024 för sina insatser inom klinisk neurovetenskap.

Vaccinationstäckningen för covid-19 är hög både hos personer med och utan psykisk ohälsa. Det visar en omfattande multinationell studie som letts av forskare vid Karolinska Institutet och publicerats i Nature Communications. Svenska registerdata avslöjar dock att individer med omedicinerad psykisk ohälsa har lägre vaccinationsnivåer.

En ny studie från Centrum för psykiatriforskning vid Karolinska Institutet, i samarbete med Beroendecentrum Stockholm, visar att kognitiv beteendeterapi över internet med stöd från terapeut kan minska symtom på spelberoende, som en del av rutinmässig beroendevård. Studien, som publicerades i Journal of Medical Internet Research, jämförde resultaten av KBT över internet med traditionell behandling.

Vår förståelse av autism har förändrats avsevärt under de senaste åren. Tidigare sågs det som en sällsynt barndomsstörning med fokus på brister och patologi, men autism ses nu som ett vanligt, livslångt och heterogent tillstånd som kännetecknas av ett brett spektrum av styrkor och utmaningar. Med ett ökande antal autistiska vuxna och i synnerhet kvinnor är en bättre förståelse av autism bland unga vuxna för både autistiska kvinnor och män motiverad.

Forskare från Centrum för psykiatriforskning vid Karolinska Institutet har, i ett internationellt samarbete, publicerat en översiktsartikel i tidskriften BioEssays som kan vägleda forskare att välja biologiska markörer i studier kring psykisk hälsa. Artikeln fokuserar på vikten av att inkludera biologiska mätningar, och vad forskaren behöver beakta när metod väljs, för att förbättra förståelsen av psykiatriska sjukdomar.

Flickor med psykisk ohälsa eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning är i lägre utsträckning än jämnåriga flickor vaccinerade med HPV-vaccinet som skyddar mot framtida livmoderhalscancer. Det visar en ny registerstudie från Karolinska Institutet som publicerats i The Lancet Public Health.

En studie från Karolinska Institutet visar att vården brister i att möta utlandsadopterades specifika behov, trots höga nivåer av psykisk ohälsa inom gruppen. Studien publiceras i Frontiers in Public Health.

En systematisk översikt från forskare vid Karolinska Institutet som nyligen publicerades i The Lancet Psychiatry undersöker användningen av tvångsåtgärder inom barn- och ungdomspsykiatrin. Studien visar att tvångsåtgärder för patientgruppen är relativt vanligt förekommande internationellt men användningen varierar mycket mellan olika enheter och länder.

En ny studie visade att sambanden mellan psykiatriska symtom och utvalda inflammatoriska biomarkörer var svaga hos patienter med kronisk smärta. Studien fann att sjukdomsbeteende bidrog mer till att förklara psykiatrisk komorbiditet.

Hur resonerar vårdpersonal när de fattar beslut om tvångsvård av patienter med borderline personlighetssyndrom? Är tvångsvården etiskt försvarbar? Det undersöker psykiatrikern Antoinette Lundahl i sin avhandling.

Miranda Stiernborg forskare inom molekylärbiologi vid gruppen translationell psykiatri, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, får ett internationellt postdokanslag om 3,9 miljoner kronor från Vetenskapsrådet för att studera återkommande urinvägsinfektioner hos kvinnor.

En ny studie från Centrum för psykiatriforskning vid Karolinska Institutet visar att diagnosen bipolär sjukdom ofta fördröjs hos tonåringar med depression jämfört med vuxna. Fördröjd diagnos försenar korrekt behandling och hantering, vilket ökar risken för förlängt lidande och självmord. Studien, som är publicerad i JAMA Psychiatry, visar även att ungdomar och vuxna spenderar mindre tid i psykiatrisk slutenvård och använde mindre antidepressiva läkemedel efter att bipolär diagnos ställts.

En nyligen publicerad studie från programmet Patienten i förarsätet på Karolinska Institutet, visar att gruppträffar inom psykiatrin med egenerfarna ledare hjälpte deltagarna att gå från passiva mottagare av vårdinsatser, till aktiva och engagerade i sin vård och egenvård.

En omfattande registerstudie från Karolinska Institutet visar att barn till kvinnor som lidit av posttraumatiskt stressyndrom (ptsd) under graviditeten har närmare dubbelt så hög sannolikhet att få diagnosen adhd senare i livet. Studien har publicerats i tidskriften European Psychiatry.

I en studie har forskare från Karolinska Institutet och Uppsala Universitet gjort den hittills största sammanställningen av kognitiva testresultat hos individer med nydebuterad psykossjukdom.

En ny studie, från Centrum för psykiatriforskning vid Karolinska Institutet, stärker evidensen för att kognitiv beteendeterapi för insomni effektivt kan lindra depression samtidigt som insomniproblemen. Forskarna föreslår att behandlingen ska ges till fler.

Självmord är en av de främsta dödsorsakerna bland unga, både i Sverige och globalt. Under de senaste decennierna har en ökande andel ungdomar börjat studera på universitetsnivå. Perioden vid universitet sammanfaller ofta med andra viktiga livshändelser, såsom att flytta hemifrån och de tidiga vuxenåren är dessutom en period då allvarliga psykiska sjukdomar, som bipolär sjukdom och schizofreni, kan börja visa symtom.

Kvinnor som drabbas av depression under eller efter graviditeten har en förhöjd risk att avlida, både av naturliga och onaturliga orsaker. Det visar en ny studie av förlossningar i Sverige som publicerats i tidskriften BMJ. Risken är störst månaden efter diagnos, men är fortfarande förhöjd så länge som 18 år senare.

Det verkar inte finnas några betydande skillnader mellan så kallad exponeringsbaserad KBT och traditionell KBT vid behandling av fibromyalgi, enligt en studie ledd av forskare vid Karolinska Institutet. Båda behandlingsformerna gav en markant minskning av symtomen hos personer drabbade av sjukdomen. Studien är bland de största som hittills gjorts när det gäller att jämföra olika behandlingsalternativ av fibromyalgi och publiceras i tidskriften PAIN.

Personer i Sverige med utomeuropeisk härkomst har närmare tre gånger så mycket symtom på ätstörningar jämfört med svenskfödda personer. Men trots det har de betydligt sämre tillgång till specialistbehandling. Det visar ny forskning från Karolinska Institutet som publicerats i BJPsych Open.

Psykisk hälsa är ett prioriterat forskningsområde hos Forte. Sedan 2021 bedrivs ett nationellt forskningsprogram om psykisk hälsa för att öka kunskapen om ämnet och aktivt bidra till att bygga upp kunskapsbasen i Sverige. Nu får flera nya forskningsprojekt finansiering från programmet, bland annat kommer Forte och Försäkringskassan att stödja forskning inom psykisk ohälsa med 42 miljoner kronor.

Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) är en psykiatrisk diagnos som drabbar cirka 5-10 procent av befolkningen. PTSD uppstår som följd av att erfara - eller bevittna - svåra, livshotande och traumatiska händelser, såsom övergrepp, krig, olyckor och misshandel.

Bipolär sjukdom ligger bakom ungefär fem procent av alla självmord bland unga. Tidigare studier visar även att det ofta går mycket lång tid ifrån sjukdomsdebut till korrekt diagnos och behandling vid bipolär sjukdom. Nu visar forskare vid Karolinska Institutet att färre pojkar tar livet av sig när andelen ställda bipolärdiagnoser i åldersgruppen ökar. Studien, som publicerats i JAMA Psychiatry, skulle kunna bidra till en mer proaktiv vård för att minska antalet självmord.

Ett skandinaviskt samarbete under ledning av KI-forskare visar att många som behandlas i specialistvård för allvarlig depression har en dålig prognos, till exempel med återinsjuknande, utveckling av andra psykiatriska sjukdomar, behov av sjukhusvård och i vissa fall död genom självmord. Forskningen baserades på 273 000 personer med allvarlig depression i Sverige, Danmark och Norge. Resultaten publiceras nu i Lancet Regional Health Europe.

Läkemedel mot sömnproblem verkar kunna förebygga självskadebeteende hos ungdomar med ångest och depression, enligt en observationsstudie från Karolinska Institutet. Risken för självskada ökade innan förskrivning av melatonin och minskade månaderna efter att behandlingen påbörjats, särskilt hos flickor. Studien publiceras i Journal of Child Psychology and Psychiatry.

Ett behandlingsprogram med anonym kognitiv beteendeterapi (KBT) via internet för personer med sexuellt intresse för barn visade på goda resultat i en engelskspråkig pilotstudie. Nu öppnar det brottsförebyggande KBT-programmet även på svenska, tyska och portugisiska. Behandlingen, som har utvecklats av forskare och psykologer vid Karolinska Institutet, kommer att utvärderas inom ramen för ett internationellt forskningssamarbete finansierat av EU.

Betablockerare, som vanligen används för att behandla hjärtsjukdomar och högt blodtryck, kan kopplas till minskad risk att begå våldsbrott. Det visar en ny registerstudie från Karolinska Institutet och University of Oxford som publicerats i tidskriften PLOS Medicine.

Patienter med behandlingsresistent depression har 23 procent ökad risk för att dö, jämfört med andra deprimerade patienter. Dessutom använder de öppenvården dubbelt så mycket och har tredubbelt antal slutenvårdsdagar. Det visar en ny studie i JAMA Psychiatry av forskare från bland annat Karolinska Institutet som slår fast att det är viktigt att tidigt upptäcka patienter med risk att utveckla behandlingsresistent depression.