Avhandling om utvecklingsneurologiska störningar
Debatten om arv och miljö är ständigt pågående, särskilt i diskussioner om utvecklingsneurologiska störningar, såsom autism och ”attention-deficit hyperactivity disorder” (ADHD). Dessa livslånga tillstånd manifesteras oftast under barndomen och även om de har en genetisk bakgrund kan miljöfaktorer spela en roll.
I en ny avhandling från Karolinska Institutet undersökte Aleksandra Kanina, doktorand vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, potentiell påverkan av miljöfaktorer (ogynnsamma livshändelser, psykosociala påfrestningar under graviditet och tidig barndom samt neonatal gulsot) på risken för autism och ADHD hos barn.
Medan genetiska faktorer länge har varit kända att spela en stor roll vid dessa utvecklingsneurologiska störningar, belyser Aleksandra Kaninas studier vikten av att ta hänsyn till miljömässiga influenser och den komplexitet som finns i familjära faktorer.
Vad är de viktigaste resultaten i din avhandling?
– Vi fann att ogynnsamma livshändelser och psykosociala påfrestningar var associerade med en ökad sannolikhet för autism och ADHD, men dessa samband var svagare när man tog hänsyn till familjärt släktskap, vilket tyder på att familjebakgrund kan påverka dessa utfall. Resultaten pekade också på att en stor del av sambandet mellan miljöfaktorer och diagnoser av autism eller ADHD kan förklaras av andra familjära faktorer som inte mätts snarare än ett direkt orsakssamband. Dessutom såg vi att gulsot hos nyfödda var kopplat till autismdiagnos, men sambandet verkade vara påverkat av faktorer från före födelsen, som antal graviditetsveckor, snarare än en direkt miljöpåverkan, säger Alexandra Kanina.
Varför blev du intresserad av det här ämnet?
– Jag var redan tidigare intresserad av utvecklingen inom området neurologiska utvecklingsstörningar och ville bidra till en bättre förståelse av hur ADHD och autism uppkommer. Med tanke på autismforskningens historia är det viktigt att avliva de myter som omger diagnosen. Föräldrar till autistiska barn klandrar ofta sig själva eller hålls orättvist ansvariga, vilket gör denna forskning avgörande för att minska stigmatiseringen.
Vad tycker du bör göras i framtidens hälso- och sjukvård och forskningen?
– Jag önskar att vårdpersonal skulle ge mer uppmärksamhet åt autistiska individers behov, särskilt gravida kvinnor som upplever negativa livshändelser. Psykisk hälsa hos neurodivergenta kvinnor förbises i stor utsträckning, och jag hoppas verkligen att detta ska förändras!
Avhandling
“Investigating prenatal and early-life environmental causes of neurodevelopment, using genetically informative study designs.”
Aleksandra Kanina. Stockholm: Karolinska Institutet (2025), ISBN: 978-91-8017-465-7