Publicerad: 2024-09-17 14:15 | Uppdaterad: 2024-09-18 10:06

Avhandling om autism bland unga vuxna

Vår förståelse av autism har förändrats avsevärt under de senaste åren. Tidigare sågs det som en sällsynt barndomsstörning med fokus på brister och patologi, men autism ses nu som ett vanligt, livslångt och heterogent tillstånd som kännetecknas av ett brett spektrum av styrkor och utmaningar. Med ett ökande antal autistiska vuxna och i synnerhet kvinnor är en bättre förståelse av autism bland unga vuxna för både autistiska kvinnor och män motiverad.

Miriam Martini, doktorand vid Karolinska Institutet. Foto: Gunilla Sonnebring

I sin avhandling har Miriam Martini vid Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, sökt få en bättre förståelse för de faktorer som bidrar till att autism fortsätter in i vuxen ålder. Hon ville också identifiera vilka psykiska och fysiska hälsoproblem som autistiska kvinnor och män kan kämpa med i samband med autismdiagnosen och under den utmanande övergången till vuxenlivet, samt hur psykiska och fysiska hälsoproblem påverkar varandra. Genom att jämföra individer med och utan autism och utforska hur autistiska kvinnor och män skiljer sig från varandra, syftade hennes avhandling till att bättre stödja behoven inom denna grupp.

Vad är de viktigaste resultaten i din avhandling?

–Vi såg att genetiska faktorer kan vara viktiga under hela utvecklingen. Autism är mycket ärftligt från barndom till vuxen ålder, där genetiska faktorer bidrar till dess stabilitet över tid. Intressant nog, medan vissa genetiska influenser förblir stabila över tid, kan nya uppstå med tilltagande ålder. Min avhandling lyfter fram komplexa hälsoutmaningar hos autistiska individer, särskilt vad gäller psykiska hälsoproblem, när de övergår till vuxenlivet. Som grupp löper autistiska individer högre risk att diagnostiseras med eller läggas in på sjukhus för psykiatriska problem jämfört med icke-autistiska individer mellan 16 och 25 år. Vi visar också samband mellan somatiska tillstånd i barndomen och psykiatriska tillstånd mellan 16 och 25 år, samt samband mellan psykiatriska tillstånd i barndomen och somatiska tillstånd i vuxen ålder hos autistiska individer. När det gäller könsskillnader fann vi att autistiska kvinnor löper särskilt hög risk. Jämfört med autistiska män visar de högre frekvens av psykiatriska diagnoser före autismdiagnosen, vilka verkar vara mer ihållande, samt en ökad risk för psykiatriska diagnoser och sjukhusinläggningar i ung vuxenålder.

Varför blev du intresserad av det här ämnet?

– Mitt intresse för ämnet grundar sig i min bakgrund inom psykologi och en praktik inom autismforskning under mina studier, där jag blev särskilt intresserad av autism efter barndomen och dess starka koppling till psykisk hälsa. När jag lärde mig mer om hälsoklyftan mellan könen insåg jag de unika möjligheter som stora registerdata i Sverige erbjuder för epidemiologisk forskning, särskilt när det gäller att undersöka könsskillnader. Jag brinner starkt för förbättringar inom psykisk hälsa, särskilt för dem som står inför stora utmaningar på detta område, och jag hoppas att mitt arbete bidrar till bättre vård och stöd för autistiska individer, och särskilt för autistiska kvinnor, som ofta förbises eller inte får adekvat vård av olika anledningar.

Vad tycker du bör göras i framtida forskning?

– Det finns ett akut behov av att förstärka psykiatrisk hälsovård för autistiska individer, särskilt under övergången till vuxenlivet. Vården behöver dessutom anpassas för att möta behoven hos både autistiska kvinnor och män för att förbättra deras långsiktiga hälsa och livskvalitet. För att uppnå detta behöver vårdgivare mer utbildning om autism och neuropsykiatriska tillstånd för att bättre kunna identifiera psykiska och fysiska hälsoproblem hos autistiska individer för förbättrad diagnosticering och behandling av dessa samtidig förekommande tillstånd. Samarbete med dem med autism, vårdgivare och hälso- och sjukvårdspersonal är avgörande för att säkerställa att forskningen omsätts i praktiska, personcentrerade vårdstrategier som möter de komplexa behoven hos autistiska individer genom hela livet.