Publicerad: 2025-06-11 10:00 | Uppdaterad: 2025-06-12 17:50

Svåra barndomsupplevelser kan öka risken för endometrios

Endometrios
Foto: Getty Images

En ny studie från Karolinska Institutet med över en miljon kvinnor kopplar samman svåra erfarenheter från barndomen och risken att diagnostiseras med endometrios senare i livet. Studien visar en koppling mellan att som barn ha varit exponerad för våld och en dubbelt så hög risk att drabbas av denna gynekologiska sjukdom.

Endometrios innebär att vävnad som liknar livmoderslemhinnan växer utanför livmodern. Dessa celler fäster på bukhinnan, livmodern, äggstockarna eller andra organ och bildar endometrioshärdar. Härdarna reagerar på könshormoner och blöder vid mens, vilket leder till smärta och inflammation som kan orsaka sammanväxningar mellan organ, vilket ökar smärtan. 

Trots att endometrios, som drabbar en av tio kvinnor, är en relativt vanlig sjukdom, är dess orsaker fortfarande inte helt klarlagda. En ny studie publicerad i tidskriften Human Reproduction har nu identifierat en koppling mellan olika typer av svåra barndomserfarenheter och en ökad risk för att utveckla endometrios.

1,3 miljoner kvinnor ingick

Studien omfattade drygt 1,3 miljoner kvinnor födda i Sverige mellan 1974 och 2001. Av dessa diagnostiserades drygt 24 000 med endometrios. Forskarna använde data från flera nationella register för att kartlägga kvinnornas uppväxtförhållanden. 

Bland annat undersöktes faktorer som att ha föräldrar med psykisk ohälsa, missbruk, ekonomiska problem eller intellektuell funktionsnedsättning, att ha en tonårsförälder, död inom familjen och att vara exponerad eller utsatt för våld och sexuella övergrepp. 

Resultaten visade att alla undersökta faktorer, utom död inom familjen, var kopplade till en ökad risk för endometrios. Att ha upplevt någon av dessa riskfaktorer var kopplat till en 20 procents ökad risk för endometriosdiagnos jämfört med kvinnor som inte varit utsatta. 

Marika Rostvall
Marika Rostvall. Foto: Anna-Lena Kempe

–  Vi kunde också se att ju fler riskfaktorer i barndomen, desto högre risk. Bland dem som hade fem eller fler faktorer ökade risken upp till 60 procent, säger studiens försteförfattare Marika Rostvall, läkare och doktorand vid institutionen för global folkhälsa, Karolinska Institutet.

Den starkaste kopplingen observerades hos barn som exponerats för våld. De barnen hade en mer än dubbelt så hög risk att få endometrios senare i livet jämfört med kvinnor som inte varit utsatta. 

–  Resultaten tyder på att tidiga livserfarenheter kan påverka kroppens hälsa långt senare och lyfter vikten av att se hela människan, inte bara symptomen. Fynden går också i linje med tidigare forskning som visar att svårigheter i barndomen har djupgående konsekvenser för den framtida hälsan, säger Marika Rostvall. 

Oklart vad samband beror på

Vad sambandet mellan svåra barndomeserfarenheter och endometrios beror på har forskningen inte slagit fast, men Marika Rostvall lyfter fram två möjliga förklaringar. 

– En förklaring är att stress under barndomen kan påverka immunsystemet, vilket skulle kunna göra att det inte längre kan eliminera endometriosvävnaden effektivt. En annan förklaring är att trauman under barndomen skulle kunna påverka kroppens smärtkänslighet, vilket kan leda till ökad smärta och därmed en högre sannolikhet för att få en endometriosdiagnos, säger Marika Rostvall och fortsätter:

– Jag hoppas att fynden kan användas för att förbättra både förebyggande insatser och bemötande i vården. 

Eftersom studien är en observationsstudie går det inte att dra slutsatser om orsakssamband. 

Studien är ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, CES, Region Stockholm. Studien finansierades av Karolinska Institutet och Region Stockholm. Kristina Gemzell-Danielsson har varit inbjuden expert och talare till ett flertal företag utan koppling till den aktuella studien. Övriga forskare uppger att det inte finns några intressekonfikter.  

Publikation

“Adverse childhood experiences and the risk of endometriosis—a nationwide cohort study”, Marika Rostvall, Cecilia Magnusson, Kristina Gemzell-Danielsson, Kyriaki Kosidou, Johanna Sieurin, Human Reproduction, online 11 juni 2025, doi: 10.1093/humrep/deaf101.