Biologiska mätningar i psykiatriforskning: Så funkar det!
Forskare från Centrum för psykiatriforskning vid Karolinska Institutet har, i ett internationellt samarbete, publicerat en översiktsartikel i tidskriften BioEssays som kan vägleda forskare att välja biologiska markörer i studier kring psykisk hälsa. Artikeln fokuserar på vikten av att inkludera biologiska mätningar, och vad forskaren behöver beakta när metod väljs, för att förbättra förståelsen av psykiatriska sjukdomar.
I en ny artikel publicerad i BioEssays ger forskare från Centrum för psykiatriforskning vid Karolinska Institutet, tillsammans med kollegor från USA, Nederländerna, och Australien, en tydlig vägledning kring hur man kan välja biomarkörer i studier av psykisk hälsa. Biomarkörer kan ge viktig insikt i de biologiska processer som ligger till grund för psykiska sjukdomar, något som kan förbättra både diagnos och behandling. Forskarna menar att kombinationen av biologiska och kliniska mätningar skulle kunna leda till mer personanpassade behandlingsstrategier i framtiden. För att nå dit behövs mer forskning, och framför allt behövs patientnära forskning i psykiatrin.
Författarna riktar sig huvudsakligen till forskare som idag inte inkluderar biologiska mätningar i sin forskning, och de hoppas att artikeln kan bli ett hjälpsamt stöd för patientnära kliniska forskare som utvecklar nya behandlingar för psykiatriska sjukdomar. Studien tar upp olika typer av biomarkörer som kan samlas in via blod, saliv, urin, avföring och hår. Genom att analysera dessa prover kan forskare få en bättre förståelse för hur kroppens system samverkar med personens upplevda psykiska hälsa. Artikeln diskuterar också de tekniska och praktiska utmaningar som kan uppstå vid mätning och hantering av biomarkörer, samt ger rekommendationer för att säkerställa tillförlitliga resultat.
Forskningens tillämpning
Forskargruppen understryker vikten av att använda biomarkörer för att följa hur patienter svarar på olika behandlingar och för att identifiera vilka patienter som löper störst risk att utveckla långvariga sjukdomstillstånd. Ett av huvudmålen med forskningen är att skapa bättre förutsättningar för individanpassade behandlingsstrategier, där behandling kan anpassas efter den biologiska profilen hos varje patient.
– Vi behöver bli ännu bättre på att integrera biologiska data i psykiatrisk forskning, vilket kan ge oss en djupare förståelse för psykiska sjukdomars uppkomst och vidmakthållande, säger Kristoffer Månsson, docent vid Karolinska Institutet sisteförfattare till publikationen.
Nästa steg för forskningen
Forskarna hoppas att riktlinjerna kommer att fungera som ett verktyg för kliniska forskare över hela världen. Genom att underlätta valet av biomarkörer vill de främja mer robust och tillförlitlig forskning, vilket på sikt kan förbättra vården av patienter med psykiska sjukdomar.
Publikation:
"The researcher’s guide to selecting biomarkers in mental health studies", Josine E. Verhoeven et al., BioEssays, 2024. DOI: 10.1002/bies.202300246.