Maria Bragesjö vill hjälpa fler med ptsd

Runt 80 procent av de som fullföljer behandlingen blir helt bra och ytterligare cirka tio procent blir delvis hjälpta. Siffrorna gäller även personer som lidit av ptsd under många år.

– Men sedan finns en grupp på runt 20 procent som inte fullföljer behandlingen och dessa patienter behöver vi hitta sätt att fånga upp. För vissa är behandlingen för lång eller svår att kombinera med vardagslivet. Digitala format kan öka tillgängligheten och sänka tröskeln för att söka hjälp, medan intensivbehandlingar – där flera sessioner ges under en kortare tidsperiod – kan minska risken för avhopp. Det blir mindre som hinner komma i vägen, och undvikandebeteenden får inte samma utrymme att ta över, säger hon.

Cirka 70 procent av oss har varit med om någon händelse i livet som potentiellt skulle kunna leda till ptsd, enligt en enkät genomförd av Världshälsoorganisationen i 24 länder. Men långt ifrån så många utvecklar tillståndet. Runt 5-6 procent av alla svenskar drabbas någon gång i livet av ptsd men många kan läka naturligt genom att prata om upplevelsen med närstående. Ptsd är ändå en av de vanligaste diagnoserna i vården och det är både över- och underdiagnostiserat, menar Maria Bragesjö.

– Många missas då det är vanligt att patienten söker vård för något annat, exempelvis smärta eller depression, eftersom hen vill undvika att tala om traumat, säger Maria Bragesjö.

Många önskar ptsd-diagnos

Samtidigt har ptsd blivit något av en modediagnos och det finns en press på vården från patienter som varit med om något jobbigt och som önskar få en ptsd-diagnos. Men kriterierna för ptsd är mycket tydliga, det räcker inte med att någon exempelvis sårat dig djupt, du ska ha upplevt att ditt eller en närståendes liv är hotat.

– Trauma kan leda till en rad olika psykiska reaktioner, och i vissa fall handlar det snarare om till exempel traumautlöst depression, social ångest eller anpassningsstörning. Ibland är det andra faktorer i individens liv eller personlighet som påverkar återhämtningen – som samsjuklighet med ett personlighetssyndrom, säger Maria Bragesjö.

Men det kan vara mer känslomässigt laddat att få en diagnos som fokuserar på individens sårbarhet snarare än på det som hänt.

– En ptsd-diagnos kan upplevas som mer ’legitim’ eftersom den tydligare pekar på ett yttre hot – en förövare, en olycka, ett krig – medan andra diagnoser ibland tolkas som att det är något ’fel’ på en själv. Det är viktigt att vi som behandlare kan hålla båda perspektiven samtidigt och möta patientens lidande oavsett diagnos, säger Maria Bragesjö.

I sin forskning undersöker hon för närvarande om det fungerar att ge behandlingen digitalt, helt utan att man träffar psykologen som dock finns tillgänglig via en chattfunktion några gånger per vecka.

– Jag var själv först tveksam. Men när en studie vi hade planerat att göra ansikte mot ansikte på mottagningen ställdes in blev frågan aktuell. Med stöd från forskarkollegor som testat internetbaserad kbt vid andra tillstånd så har jag genomfört flera studier och det ser ut att fungera lika bra när det görs digitalt, säger hon.

Många fler kan på så vis ta del av behandlingen.

– Det kan också sänka tröskeln för att söka vård då skamkänslor kan göra det svårt att möta en psykolog ansikte mot ansikte, säger Maria Bragesjö.

I en parallell studie som sker i samarbete med Rädda barnen undersöks digital traumafokuserad kbt för barn och unga. I andra projekt undersöker forskargruppen effekterna av intensivbehandling samt en behandling riktad till migranter.

Maria Bragesjö hade jobbat som psykolog cirka 15 år innan hon började forska.

– Jag tror det var en stor fördel. Jag har mött så många patienter som återkopplat på vården och behandlingen. Det gör att min forskning blir relevant, säger hon.

*Boken är föregångaren till den manual som används i dag kring metoden prolonged exposure: Emotionell bearbetning vid ptsd (Natur & Kultur 2021).