Publicerad: 2025-06-18 12:03 | Uppdaterad: 2025-06-18 14:51

Maria Bragesjö vill hjälpa fler med ptsd

Porträttfoto
Maria Bragesjö. Foto: Martin Stenmark

Behandling mot posttraumatiskt stressyndrom, ptsd, är effektiv och kan bota majoriteten av de drabbade. Det menar psykologen och forskaren Maria Bragesjö som tog metoden till Sverige. Med sin forskning hoppas hon att ännu fler ska få hjälp.

Text: Cecilia Odlind för Medicinsk Vetenskap nr 2, 2025

Maria Bragesjös allra första patient på psykologprogrammet led av posttraumatiskt stressyndrom, ptsd, efter krigsupplevelser. Hennes handledare blev förskräckt, ptsd ansågs vara ett svårbehandlat tillstånd, absolut ingenting för en nybörjare. Handledaren hade heller ingen bra metod att dela med sig av.

– Men på biblioteket hittade jag boken Treating the trauma of rape* som precis hade kommit ut och i den beskrevs en metod baserad på kognitiv beteendeterapi, säger Maria Bragesjö.

Hon satte i gång behandlingen utifrån bokens beskrivning. Efter åtta sessioner ville patienten avbryta.

- Hon hade inte längre påträngande minnesbilder. Hon kunde röra sig ute i samhället. Hon hoppade inte längre till så fort en bil startade. Hon kunde också se att det som hände inte handlade om henne som person, minns Maria Bragesjö.

Patienten uppfyllde helt enkelt inte längre diagnosen ptsd.

– Hon sa: ’Du har gett mig mitt liv tillbaka. Jag behöver inte längre dig’. Det var en ögonöppnare för mig, berättar Maria Bragesjö.

Just detta att ptsd är ett svårbehandlat tillstånd som lätt blir kroniskt är fortfarande en utbredd missuppfattning, inte minst bland psykologer, menar hon.

– Många tror att de riskerar göra patienten sämre om de behandlar på fel sätt och att man behöver vara någon slags superterapeut. Men det stämmer inte. Tvärtom så finns en effektiv behandling och tydliga instruktioner om hur den ska gå till, säger hon.

Metoden som Maria Bragesjö provade tidigt i psykologutbildningen kallas prolonged exposure och är framtagen av professorn och terapeuten Edna Foa, bosatt i USA. Maria Bragesjö har utbildats i metoden och tog den till Sverige. Själva behandlingen kan liknas vid en fobiträning och går ut på att bryta undvikandebeteende – både när det gäller tankar och beteenden.

– Den händelse man varit med om är förknippad med stor fara och starkt obehag. Det leder ofta till att man försöker undvika att tänka på det som hänt och undviker situationer, platser eller påminnelser som väcker minnet, ungefär som man undviker spindlar om man har spindelfobi. Problemet är att undvikandet i sig stärker upplevelsen av fara – det är som att tala om för hjärnan att ’detta är farligt’, förklarar Maria Bragesjö.

I behandlingen får patienten först lära sig om hur kroppen reagerar och fungerar i traumatiska situationer och vad ptsd är samt hur den påverkat livet – till exempel genom begränsad rörlighet, undvikande av viktiga platser eller situationer, ökad ångest och negativa tankar om sig själv.

– När man ser svart på vitt hur mycket ptsd har kostat en, blir det lättare att hitta motivationen att utmana undvikandet och börja närma sig det man längtar efter att kunna göra igen, säger Maria Bragesjö.

Brännpunkter identifieras

Patienten får också återbesöka och återberätta det traumatiska minnet. Patienten ska blunda och beskriva händelseförloppet i detalj i presens, alltså nutid, för att känslomässigt komma nära minnet och kunna bearbeta det. Sedan gör man om detta flera gånger. Så småningom kan man identifiera brännpunkter, det vill säga de svåraste bitarna av minnet, och enbart återbesöka dessa.

Efter 8–15 sessioner har ofta den starka känslomässiga laddningen i minnet minskat, negativa föreställningar om det som hänt har utmanats, och patienten kan börja återta viktiga delar av livet som tidigare begränsats av rädslan.

Genom att i detalj återberätta händelseförloppet får patienten ofta möjlighet att se på det som hänt med nya ögon – till exempel att hen var ensam och hjälplös snarare än ansvarig.

– När den insikten landar brukar känslor av skuld och skam minska, vilket är en viktig del av läkningen, förklarar Maria Bragesjö.

Porträttfoto
Maria Bragesjö. Foto: Martin Stenmark

Runt 80 procent av de som fullföljer behandlingen blir helt bra och ytterligare cirka tio procent blir delvis hjälpta. Siffrorna gäller även personer som lidit av ptsd under många år.

– Men sedan finns en grupp på runt 20 procent som inte fullföljer behandlingen och dessa patienter behöver vi hitta sätt att fånga upp. För vissa är behandlingen för lång eller svår att kombinera med vardagslivet. Digitala format kan öka tillgängligheten och sänka tröskeln för att söka hjälp, medan intensivbehandlingar – där flera sessioner ges under en kortare tidsperiod – kan minska risken för avhopp. Det blir mindre som hinner komma i vägen, och undvikandebeteenden får inte samma utrymme att ta över, säger hon.

Cirka 70 procent av oss har varit med om någon händelse i livet som potentiellt skulle kunna leda till ptsd, enligt en enkät genomförd av Världshälsoorganisationen i 24 länder. Men långt ifrån så många utvecklar tillståndet. Runt 5-6 procent av alla svenskar drabbas någon gång i livet av ptsd men många kan läka naturligt genom att prata om upplevelsen med närstående. Ptsd är ändå en av de vanligaste diagnoserna i vården och det är både över- och underdiagnostiserat, menar Maria Bragesjö.

– Många missas då det är vanligt att patienten söker vård för något annat, exempelvis smärta eller depression, eftersom hen vill undvika att tala om traumat, säger Maria Bragesjö.

Många önskar ptsd-diagnos

Samtidigt har ptsd blivit något av en modediagnos och det finns en press på vården från patienter som varit med om något jobbigt och som önskar få en ptsd-diagnos. Men kriterierna för ptsd är mycket tydliga, det räcker inte med att någon exempelvis sårat dig djupt, du ska ha upplevt att ditt eller en närståendes liv är hotat.

– Trauma kan leda till en rad olika psykiska reaktioner, och i vissa fall handlar det snarare om till exempel traumautlöst depression, social ångest eller anpassningsstörning. Ibland är det andra faktorer i individens liv eller personlighet som påverkar återhämtningen – som samsjuklighet med ett personlighetssyndrom, säger Maria Bragesjö.

Men det kan vara mer känslomässigt laddat att få en diagnos som fokuserar på individens sårbarhet snarare än på det som hänt.

– En ptsd-diagnos kan upplevas som mer ’legitim’ eftersom den tydligare pekar på ett yttre hot – en förövare, en olycka, ett krig – medan andra diagnoser ibland tolkas som att det är något ’fel’ på en själv. Det är viktigt att vi som behandlare kan hålla båda perspektiven samtidigt och möta patientens lidande oavsett diagnos, säger Maria Bragesjö.

I sin forskning undersöker hon för närvarande om det fungerar att ge behandlingen digitalt, helt utan att man träffar psykologen som dock finns tillgänglig via en chattfunktion några gånger per vecka.

– Jag var själv först tveksam. Men när en studie vi hade planerat att göra ansikte mot ansikte på mottagningen ställdes in blev frågan aktuell. Med stöd från forskarkollegor som testat internetbaserad kbt vid andra tillstånd så har jag genomfört flera studier och det ser ut att fungera lika bra när det görs digitalt, säger hon.

Många fler kan på så vis ta del av behandlingen.

– Det kan också sänka tröskeln för att söka vård då skamkänslor kan göra det svårt att möta en psykolog ansikte mot ansikte, säger Maria Bragesjö.

I en parallell studie som sker i samarbete med Rädda barnen undersöks digital traumafokuserad kbt för barn och unga. I andra projekt undersöker forskargruppen effekterna av intensivbehandling samt en behandling riktad till migranter.

Maria Bragesjö hade jobbat som psykolog cirka 15 år innan hon började forska.

– Jag tror det var en stor fördel. Jag har mött så många patienter som återkopplat på vården och behandlingen. Det gör att min forskning blir relevant, säger hon.

*Boken är föregångaren till den manual som används i dag kring metoden prolonged exposure: Emotionell bearbetning vid ptsd (Natur & Kultur 2021). 

Om Maria Bragesjö

Namn: Maria Bragesjö.

Titel: Legitimerad psykolog och forskare vid institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet.

Ålder: 48.

Familj: Sambo och två döttrar, 16 och 18 år.

Så kopplar jag av: Jag tittar på tv-serier, älskar sci-fi. Realityserier intresserar mig inte alls, jag får tillräckligt av verklighet i mitt jobb. Att träna är också ett sätt att koppla av, helst tunga marklyft.

Förebilder: Denis Mukwege, som tilldelades Nobels fredspris 2018 tillsammans med Nadia Murad för arbetet mot sexualiserat våld som vapen i krig och konflikter. Han ger inte upp utan arbetar strävsamt vidare för att hjälpa andra.

Motto: Jag citerar ofta Rocky Balboa: ”Det handlar inte om hur hårt du slår. Det handlar om hur hårt du kan bli träffad och ändå fortsätta framåt”.

Maria Bragesjö om...

… bortträngda minnen: Att vi skulle lyckas tränga bort trauma-tiska minnen är osannolikt. Tvärtom visar patienterna med ptsd, där deras minnen hemsöker dem 24/7, att hjärnan inte fungerar så.

… AI: Jag tror att AI kan ersätta en del av psykologkontakten framöver. Samtidigt vittnar många patienter om att det är viktigt att det finns en mänsklig kontakt bakom skärmen.

… concept creep: Termen beskriver urvattningen av psykologiska begrepp. Till exempel används ordet trauma alldeles för lättvindigt av många idag. I stället kan man säga ’något väldigt stressande’.

… komplex ptsd: Det behövs mer forskning om denna diagnos som ofta orsakas av flera traumatiska händelser i barndomen. Komplex ptsd är inte nödvändigtvis svårare att behandla än klassisk ptsd.

Mer populärvetenskap