Hjärnans ”brus” kan vara nyckeln till att förutspå lyckad psykiatrisk behandling
Inom psykiatrin är det en svår uppgift att bedöma om en patient kommer att förbättras av en behandling. En ny studie visar att fluktuationer i hjärnans aktivitet, från sekund till sekund, på ett tillförlitligt sätt kan förutsäga om patienter med social ångest kommer förbättras av kognitiv beteendeterapi (KBT). Studien är publicerad i tidskriften Biological Psychiatry av forskare från Karolinska Institutet och Max Planck Institute for Human Development i Tyskland.
Forskare har länge velat hitta användbara metoder för att kunna förutsäga framgång i psykiatrisk behandling, men det har visat sig vara en svår utmaning. Hjärnavbildningsmetoder som funktionell magnetresonansavbildning (fMRI) är lovande, men låg tillförlitlighet av vanliga mätmetoder inom fMRI är en begränsning. Fluktuationer har historiskt sett betraktats som en markör för oönskat ”brus” i hjärnan, men denna variabilitet, från sekund till sekund, i hjärnans signaler har i stället visat sig vara ett tillförlitligt tecken på individuella skillnader och effektivitet i nervcellernas funktion. Hjärnans variabilitet har tidigare inte undersökts i förhållande till en psykiatrisk behandling.
Starkaste och mest tillförlitliga indikatorn
För att kunna göra detta utformade forskargruppen en unik studie; 45 patienter med social ångest fick sina hjärnor skannade med fMRI under passiv vila och när de tittade på andra personers ansikten (en uppgift som är relevant för patienter med social ångest). Hjärnavbildningen genomfördes två gånger med 11 veckors mellanrum. Därefter genomgick patienterna KBT via internet under 9 veckor. Forskarna visade att den variabilitet som uppmättes när försökspersonerna tittade på andras ansikten var den starkaste och mest tillförlitliga indikatorn för behandlingsresultatet, detta trots att uppgiften tog mindre än tre minuter att genomföra.
– Variabilitet i hjärnsignaler betraktas ofta som brus och något som bör minimeras före vidare analys. Vi visar i stället att denna variabilitet kan vara ett tillförlitligt mått för att förutsäga framgång i psykiatrisk behandling, särskilt om man analyserar hjärnans variabilitet från sekund till sekund. Vi måste helt enkelt ompröva våra vanliga mätmetoder inom fMRI för att maximera den kliniska nyttan med hjärnavbildning, säger Kristoffer Månsson, psykolog och forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, som är artikelns huvudförfattare.
I nästa fas kommer forskarna att samla in mer data och undersöka om hjärnans variabilitet kan förutsäga vilken specifik behandling en patient bör genomgå.
Individanpassad behandling
– För att mätningen ska vara kliniskt användbar behöver den inte bara tala om hur mycket en patient kommer att förbättras av en viss behandling, utan den måste också förutsäga vilken behandling som är bäst lämpad för patienten. Att fastställa detta är vårt långsiktiga mål. Under tiden är våra metoder omedelbart och öppet tillgängliga för alla forskare som är intresserade av om mätningar av hjärnans variabilitet kan vara kliniskt användbart för personer med social ångest eller andra patienter inom psykiatrin, säger Douglas Garrett, studiens sisteförfattare och forskningsledare för Lifespan Neural Dynamics Group vid Max Planck UCL Centre for Computational Psychiatry and Ageing Research i Berlin.
Studien genomfördes i nära samarbete med Max Planck UCL Centre for Computational Psychiatry and Ageing Research och Max Planck Institute for Human Development i Berlin, Tyskland, samt Stockholms universitet, Uppsala universitet och Umeå Functional Brain Imaging Centre i Sverige. Projektet finansierades av Vetenskapsrådet, Hjärnfonden och German Research Foundation. Inga jäv rapporteras.
Publikation
"Moment-to-moment brain signal variability reliably predicts psychiatric treatment outcome", Kristoffer N. T. Månsson, Leonhard Waschke, Amirhossain Manzouri, Tomas Furmark, Håkan Fischer, Douglas D. Garrett. Biological Psychiatry, online 11 oktober 2021, doi: 10.1016/j.biopsych.2021.09.026.