Ny behandling på internet visar lovande resultat för spelberoende

Spelberoende är ett välkänt folkhälsoproblem, särskilt i länder som Sverige där tillgängligheten till nätbaserade spel är stort. Enligt en studie uppskattas 2,1% av den svenska befolkningen ha problem med spelande. Spelberoende kan ha allvarliga konsekvenser för individens ekonomi, relationer och psykiska hälsa. Det är också kopplat till höga nivåer av självmordstankar och -försök. Traditionella behandlingsformer för spelberoende, som KBT, har visat sig vara effektiva, men det finns utmaningar med att skala upp denna behandling för att nå fler.

Forskare vid Centrum för psykiatriforskning och mottagningen eStöd, Beroendecentrum Stockholm har utvecklat och utvärderat en ny internetbaserad KBT-behandling för spelberoende, där patienter får stöd från terapeuter via en säker meddelandeplattform. Behandlingsinnehållet bygger på etablerade KBT-tekniker men tar också hänsyn till svenska förhållanden, exempelvis utsattheten för spelreklam i det offentliga rummet, självavstängningsregistret Spelpaus.se med mera.  Studien undersökte både behandlingens effektivitet och hur väl den mottogs av patienterna.

Effektiva resultat för symtomlindring

Resultaten från studien visade en signifikant minskning i spelrelaterade symtom under behandlingen. Patienter som genomgick den nätbaserade behandlingen visade en stor symtomlindring, mätt med hjälp av Gambling Symptom Assessment Scale (GSAS). Forskarna noterade också att behandlingen fick höga betyg i patientnöjdhet, med deltagarna som uppgav att behandlingen hjälpte dem att bättre kontrollera sitt spelbeteende.

– ”I den nya behandlingen arbetar man med att stärka sin långsiktiga motståndskraft mot spelande genom att öva upp sin kontroll. Att kunna erbjuda en tillgänglig behandling som internetbaserad KBT är ett viktigt steg framåt i att nå fler som behöver hjälp”, säger Olof Molander, psykolog och forskare vid Centrum för psykiatriforskning, Karolinska Institutet.

En intressant aspekt av studien var att KBT på nätet visade sig vara lika effektiv som traditionell behandling på klinik när det gäller långsiktiga vårdresultat. Forskarna använde sig av registerdata för att undersöka patienternas kontakt med vården efter behandlingen, och fann ingen signifikant skillnad mellan de två behandlingsmetoderna när det gäller förekomst av ny psykiatrisk vård eller läkemedelsbehandling.