Nyhetsarkiv

Stort grattis till Susanna Brighenti, CIM, som får forskningsanslag från både Vetenskapsrådet och Hjärt- och lungfonden för sina studier om tuberkulos.

Forskare vid Karolinska Institutet har tillsammans med bland annat kollegor inom EU-finansierat projekt nyligen publicerat en artikel om en ny djurmodell för studier av lipoproteinmetabolism och farmakodynamik i människa. Studien är ett resultat från EU projektet HUMAN, där man använt av en ny djurmodell och nya teknologier för att studera åldrande och kardiometabola sjukdomar.

Hon får anslaget för projektet ”Nya diagnostiska verktyg och behandling för Alzheimers sjukdom, traumatisk hjärnskada och småkärlssjukdom” och det fördelas över tre år.

Två KI forskare har fått projektbidrag inom utlysningen för internationella samarbeten inom sällsynta sjukdomar (EJP Rare diseases) från Vetenskapsrådet.

Kognitiv beteendeterapi (KBT) för patienter med social ångest resulterar inte bara i minskad ångest utan verkar även kunna skydda cellerna mot accelererat åldrande. Det visar en studie av forskare vid bland annat Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften Translational Psychiatry.

Jakten på ett botemedel för AIDS har delvis fokuserat på att utrota infekterade celler. Nu visar ny forskning från Karolinska Institutet i Sverige och University of Pennsylvania i USA att denna metod inte nödvändigtvis behövs för att hitta ett funktionellt botemedel. Forskarna upptäckte i en studie av en liten grupp HIV-smittade som lever med viruset utan behov av behandling att deras lymfocyter höll tillbaka viruset utan att döda infekterade celler.

Höga blodfettsnivåer av typen lipoprotein(a) hos personer med typ 1-diabetes innebär en ytterligare ökad risk att drabbas av hjärtkärlsjukdom, visar en studie från Karolinska Institutet som publiceras i den ansedda tidskriften Diabetes Care. Lipoprotein(a)-nivåer bör därför mätas hos patienter med typ 1-diabetes och vara en del i den totala riskbedömningen, menar forskarna.

Två forskare vid Karolinska Institutet tilldelas anslag från Stiftelsen för strategisk forskning (SSF) inom programmet för strategisk mobilitet. Programmet syftar till att öka utbytet mellan svenska universitet och näringslivet genom att möjliggöra för forskare att under en tid arbeta hos den andra parten inom ett projekt.

Jakob Wikström vid KI är en av årets tre Wallenberg Clinical Fellows. Syftet med programmet är att stimulera svenska läkares kliniska forskning. Anslaget löper över tre år och bakom satsningen står Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse.

Deutsche tinnitus Stiftung Charité har instiftat ett nytt forskningspris – ”Tinnitus & Hearing” -som tilldelas enastående prestationer inom de forskningsområden som omfattar orsaker, tidig upptäckt och behandling av tinnitus och hörselskador.

Årets silvermedaljer tilldelas seniora professorerna Lena von Koch och Björn Klinge. Medaljen delas ut till personer som gjort särskilt goda insatser till stöd för Karolinska Institutets verksamhet och uppmärksammas i samband med högtiden för Nit och Redlighet.

Professor Christina Dalman deltog vid rundabordssamtal kring aktuell forskning om psykisk ohälsa på Socialdepartementet den 20 november, på inbjudan av socialminister Lena Hallengren.

Vad har KI-forskarna Alicja Wolk, Peter Stenvinkel och Magnus Ingelman-Sundberg gemensamt med historiska superkändisar som Sigmund Freud och Albert Einstein? Svar: De är alla med på listan över högt citerade forskare med så kallat h-index över 100 i Google Scholar.

Forskare vid Karolinska Institutet och Nederländerna har tillsammans tagit fram ett mycket enkelt verktyg som gör det möjligt att förstå hur troligt det är att en person med demenssjukdom kommer att avlida inom tre år. Syftet är dels att öppna för samtal med dem som är svårast sjuka, dels att hjälpa läkare och andra att planera för vårdinsatser som kommer att behövas. Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Neurology.

Forskare vid Karolinska Institutet har tagit fram en metod för att ta reda på vilka proteiner som påverkas av specifika läkemedel. Detta verktyg, och de resultat som det redan har genererat, finns gratis tillgängligt på nätet. Metoden beskrivs i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications.

Per Nilsson, vid sektionen för Neurogeriatrik, NVS, får 1 000 000 kr i anslag från Torsten Söderbergs stiftelse.

Två forskare vid Karolinska Institutet beviljas bidrag av Vetenskapsrådet inom rådsprofessorprogrammet på totalt 5 miljoner kronor var årligen under tio år. Totalt beviljas åtta forskare i Sverige närmare 400 miljoner i anslag.

Fyra forskare vid Karolinska Institutet tilldelas sammanlagt 28 miljoner kronor i tilläggsanslag från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse (KAW). Två av forskarna befordras också från Wallenberg Academy Fellows (WAF) till Wallenberg Scholars.

Det var med chock och besvikelse som Nobelprisvinnaren Michael Kremer först studerade resultatet av hans numer berömda skolstudie i Kenya på 1990-talet. Siffrorna visade att fler läroböcker inte gjorde något för att förbättra skolresultaten, tvärt emot vad de flesta forskare trodde. Men istället för att ge efter för besvikelsen grävde Kremer djupare för att ta reda på vilka åtgärder som verkligen gjorde susen och fick till slut svaret: riktad hjälp för svagare studenter.

KI-forskare Thomas Gustafsson, professor på institutionen för laboratoriemedicin/avdelningen för klinisk fysiologi och Stefan Arver, docent på institutionen för medicin och överläkare på ANOVA Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, är ansvariga för en studie om förändring av muskelmassa, muskelsammansättning och styrka hos transpersoner som genomgår hormonbehandling.

Vi behöver din hjälp - kunskap saknas!

Nya analyser från syrgasstudien DETO2X-AMI identifierar låg-normal syresättning som riskmarkör vid hjärtinfarkt.

I tre strålande Nobelföreläsningar beskriver pristagarna hur forskning om cellers system för att hantera syrebrist kan leda till bättre behandling mot anemi, kärlförtvining och cancer.

Myriam Aouadi och Camilla Svensson tilldelas det europeiska forskningsrådets konsolideringsanslag 2019 för forskning om makrofagers roll i leversjukdom respektive autoantikroppars roll vid kronisk smärta.

Personer med ALS (amyotrofisk lateralskleros) drabbas oftare än andra av typ 2-diabetes, men varför det är så har länge varit ett mysterium. Nu har forskare vid Karolinska Institutet upptäckt en molekylär mekanism som kopplar samman dessa två sjukdomar. Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften PNAS.

Kvinnor som förlöses via kejsarsnitt har inte högre risk för att få barn som utvecklar fetma än kvinnor som föder barn på naturlig väg. Det visar en stor studie vid Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften PLOS Medicine. Resultatet motsäger flera mindre studier som hittade en koppling mellan kejsarsnitt och fetma hos avkomman. Dessa tog dock inte hänsyn till lika många potentiella vilseledande bakgrundsfaktorer som forskarna i den här studien gjorde.

Kvalifikationer: Sökanden ska vara verksam inom de medicinska enheter som bedriver undervisning under kursen i medicinsk diagnostik. Sökanden bör vara forskningsaktiv vid institutionen. Läs mer i dokumentet nedan.

Vid Barncancerfondens årliga utdelning till forskning inom medicinteknik är det i år åtta projekt inom forskning för barn med cancer som får dela på 15,2 miljoner kronor.

Vetenskapsrådet har beviljat drygt 68 miljoner kronor inom utlysningen för klinisk behandlingsforskning till forskare och forskningsmiljöer vid Karolinska Institutet.

KI forskaren Marta Roczniewska får tvåårigt bidrag från FORTE för sitt projekt ”Job crafting interventioner – vad krävs för att medarbetare ska kunna skapa och omskapa sitt arbete?”

Den 18 december försvarar Elisa Longinetti sin avhandling "Amyotrophic lateral sclerosis and multiple sclerosis associated neuroinflammation: nationwide epidemiological studies on etiology, comorbidities, and treatment"

Just nu deltar tre medarbetare från Stockholms stad i Karolinska Institutets 2-åriga magisterutbildning i demensvård för arbets- och fysioterapeuter. Utbildningen går på halvfart och ges helt på distans.

För att sjösätta projektet ”Refugees’ Health Integration – ReHIN”, ordnades den 5 november en kick-off på Karolinska Institutet för representanter från ideella organisationer, beslutsfattare, statliga organisationer och forskare inom området.

Döttrar till kvinnor med polycystiskt ovariesyndrom (PCOS) har femfaldigt ökad risk att diagnostiseras med PCOS i vuxen ålder; höga nivåer av manligt könshormon under graviditeten bidrar till att syndromet förs vidare till nästkommande generationer. Det rapporterar forskare vid Karolinska Institutet. Resultaten som bygger på registerbaserade och kliniska studier samt djurstudier i tre generationer publiceras nu i Nature Medicine.

Av de 29 forskare som i år utses till Wallenberg Academy Fellow kommer 6 att vara verksamma vid Karolinska Institutet. Det femåriga anslaget delas ut av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse och ger unga, lovande forskningsledare långsiktig forskningsfinansiering i Sverige.

När Bodil Lund, professor i käkkirurgi vid Bergens universitet och lektor vid Karolinska Institutet, föreläser handlar det inte om sömnsvårigheter, utan om arbetssätt som minskar risken för både ångest och smittor.

Det finns en stark koppling mellan högt blodtryck hos patienter på akuten och ökad risk för hjärtkärlsjukdom i framtiden, visar en stor registerstudie från Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften Hypertension. Forskarnas slutsats är att blodtrycksmätningar på akuten kan användas som verktyg för att minska sjuklighet och dödlighet genom tidig insättning av förebyggande behandling.

Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en internetbaserad KBT-behandling för det svårbehandlade smärtsyndromet fibromyalgi. I sin doktorsavhandling visar Maria Hedman-Lagerlöf att patienter som får behandlingen upplever mindre symtom och bättre livskvalitet.

Stamning kan tysta människor. Det verkar gälla unga tjejer i högre utsträckning, menar Ineke Samson som studerar könsskillnader vid stamning.

Den 25 november spikade doktoranden Eva Nordendahl sin avhandling inom ämnet parodontologi, det vill säga tandlossningssjukdomar, vid Karolinska Institutet. I december försvarar hon den vid sin disputation.

Forskare har länge vetat att vissa gener kan vara cancerframkallande när de blir för aktiva, men exakt vad som händer inne i cellkärnan när cancern utvecklas har hittills varit ett mysterium. Forskare vid Karolinska Institutet har nu funnit en ny mekanism som gör vissa cancergener överaktiva. Resultaten, som publiceras i Nature Genetics, skapar förutsättningar för helt nya strategier att bekämpa cancer.

Professor Per-Olof Berggren vid gruppen Signaltransduktion har tillsammans med forskare i Sydkorea utvecklat en mjuk, smart kontaktlins som mäter trycket i ögat efter transplantation av insulinfrisättande celler.

Närmare 90 studenter deltog i årets upplaga av innovationsdagen EIT Health Innovation Day, som arrangerades vid Karolinska Institutet den 15 november. Uppgiften var att utveckla en produkt som löser ett problem för en patient med multipel skleros.

Hallå där Mozhu Ding, doktorand vid sektionen för Aging Research Center. Den 12 december ska du försvara din avhandling ”The role of atrial fibrillation in cognitive aging: A population-based study”, vad handlar den om?

Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en metod för att särskilja mellan två olika typer av ett vanligt herpesvirus (HHV-6) som har kopplats till multipel skleros. Genom att analysera antikroppar i blodet mot det protein som mest skiljer herpesvirus 6A och 6B åt kunde forskarna visa att MS patienter i högre utsträckning bar på herpesvirus 6A än friska personer. Resultatet, som publiceras i tidskriften Frontiers in Immunology, tyder på att HHV-6A kan spela en roll i utvecklandet av MS.

Nyligen upptäckta immunceller som kallas MAIT-celler spelar en central roll i toxisk chock orsakad av grupp A-streptokocker, visar en studie av forskare vid Karolinska Institutet. Resultaten som publiceras i tidskriften PNAS kan få betydelse för diagnostik och behandling av det livshotande tillståndet.

Att sätta igång en förlossning vid 41 fullgångna graviditetsveckor istället för vid 42 tycks vara säkrare för barnets överlevnad, visar ny svensk forskning vid bland annat Göteborgs universitet, Sahlgrenska och Karolinska Institutet. Den aktuella studien väntas bli en viktig pusselbit inför kommande ställningstaganden inom förlossningsvården.

Gravida kvinnor med ätstörningar behöver mer hjälp och stöd från vården för att minska risken för komplikationer. Det är slutsatsen av en studie som forskare vid Karolinska Institutet har publicerat i tidskriften JAMA Psychiatry. Forskarna kunde bland annat visa att barn till mödrar med ätstörningar hade ökad risk att födas för tidigt och med ett litet huvudomfång.

Den 6 december försvarar Cecilia Radkiewicz sin avhandling "Sex differences in cancer risk and survival".

Under första veckan i november deltog KI i den första delegationsresan någonsin med fokus på hälsa till Etiopien. Resan var arrangerad i samarbete mellan Swecare, UD och Business Sweden. Delegationen leddes av socialminister Lena Hallengren.