Nyhetsarkiv

Det är känt sedan tidigare att sexuella minoriteter löper högre risk för psykisk ohälsa jämfört med heterosexuella. Det stigma som sexuella minoriteter möter har ansetts vara den främsta orsaken till detta. En ny avhandling från Karolinska Institutet ger en inblick i hur stigmarelaterade faktorer kan fungera i ett bredare socioekologiskt system, med hänsyn till den komplexa interaktionen mellan strukturella, interpersonella och individuella faktorer.

Blodförtunnande tabletter av typen nya orala antikoagulantia, NOAK, används bland annat som blodproppsförebyggande behandling vid förmaksflimmer. Trots att just blodproppar antas bidra till ett komplicerat sjukdomsförlopp vid infektion med det nya coronaviruset, tycks användare av denna läkemedelsgrupp inte vara skyddade mot svår covid-19. Det visar en stor svensk registerstudie från Karolinska Institutet som publiceras i Journal of Internal Medicine.

Forskare vid Karolinska Institutet har lett ett internationellt forskarlag som för första gången testat ett vaccin mot Krim-Kongovirus på apor. Vaccinet gav skydd mot viruset, som kan orsaka blödarfeber med hög dödlighet, och hade inga allvarliga biverkningar, enligt en studie som publiceras i tidskriften Nature Microbiology. Nästa steg blir att testa vaccinet på människor.

Nasofaryngealt karcinom (NPC) är en cancersjukdom som främst förekommer i södra Kina, Sydostasien och Mellanöstern/Nordafrika. Det är idag känt att Epstein-Barr-virusinfektion, miljö- och livsstilsfaktorer samt genetik bidrar till utveckling av nasofaryngealt karcinom.

Coronapandemin satte stopp för den planerade invigningen i höst, men nu är Karolinska Institutets nya core-facilitet för 3D-EM i full drift. I källaren på Wargentinhuset, campus Solna finns flera kryoelekotronmikroskop av den allra senaste modellen som kan användas både av KI:s egna forskare och externa kunder. Martin Hällberg, forskargruppsledare vid institutionen för cell- och molekylärbiologi och föreståndare för 3D-EM-anläggningen berättar om satsningen.

Mats Trulssons forskargrupp har fått ett nätverksbidrag från Vetenskapsrådet om 1,1 miljoner kronor. Bidraget kommer att användas i ett första steg mot att bryta en ond cirkel som gör att många äldre drabbas av undernäring.

Shihua Sun har undersökt hur ADHD (attention-deficit/hyperactivity disorder) är kopplat till astma samt risken att dö tidigt. I sin avhandling inkluderar Shihua fyra olika studier för att studera sambandens omfattning och orsaker, samt den möjliga effekten av läkemedelsbehandling av ADHD.

Finansborgarrådet i Stockholms stad, Anna König Jerlmyr har under en digital ceremoni undertecknat ett avtal med KI:s rektor Ole Petter Ottersen om samverkan mellan staden och universitetet. Avtalet är nästa steg i den avsiktsförklaring som parterna undertecknade i mars 2020. Det fördjupade samarbetet ska leda till ökad kvalitet, erfarenhetsutbyten och ökad nytta för invånare, brukare och forskare.

I en ny studie som publicerats i tidskriften JAMA Psychiatry har forskare vid Karolinska Institutet studerat CYP2C19- och CYP2D6-genernas betydelse vid behandling med antidepressiva och antipsykotiska läkemedel. Förhoppningen är att patientens genotyp bättre ska kunna utnyttjas för att individualisera läkemedelsbehandlingen och leda till en mer effektiv behandling.

Gilberto Fisone har tilldelats ett treårigt forskningsbidrag från Vetenskapsrådet inom programmet Hjärnavbildning och djup hjärnstimulering (JPND) för projektet ”Fag-baserad målinriktad neuronal stimulering i neurodegenerativa sjukdomar”.

I veckans nummer av New England Journal of Medicine rapporterar Nicolas Pejovic och Susanna Myrnerts Höök resultaten från den hittills största randomiserade studien där användning av larynxmask jämförs med sedvanlig ansiktsmask för resuscitering av asfyktiska nyfödda barn.

Det har uppstått farhågor att användningen av en vanlig läkemedelsgrupp som kallas RAS-blockerare kan underlätta infektion med det nya coronaviruset, påverka svårighetsgraden av covid-19 och försämra prognosen. Men nu visar en registerbaserad studie från Karolinska Institutet med närmare 1,4 miljoner svenska patienter att användning av RAS-blockerare inte är förknippad med ökad risk för sjukhusvistelse eller dödsfall i covid-19. Studien har publicerats i European Journal of Heart Failure.

Svårigheter att etablera egen andning vid födseln är en av de vanligaste dödsorsakerna bland nyfödda. Nu har forskare vid bland annat Karolinska Institutet utvärderat en metod för hjärt-lungräddning som inte tidigare använts av barnmorskor. Studien som publiceras i New England Journal of Medicine visar att larynxmask är ett säkert och lättanvänt alternativ till andra metoder som kan lämpa sig särskilt väl i låginkomstländer.

Reproduktionstoxicitet hos kvinnor har länge erkänts som ett forskningsområde med många kunskapsluckor, och nuvarande tester inom regulatorisk toxikologi har begränsade möjligheter att upptäcka störningar i äggstocksfunktionen som orsakas av kemikalier.

KI:s kulturdag 2020 är en kulturell smällkaramell av musik, konst, humor och vetenskap. Evenemanget ges tillsammans med Kulturhuset Stadsteatern som en webbsändning öppen för alla den andra december, kl 15-17.

Det har länge varit oklart varför influensainfektioner leder till ökad risk för lunginflammation orsakad av bakterier. Nu kan forskare vid Karolinska Institutet ha förklarat ett viktigt samband bakom så kallade superinfektioner som årligen skördar många liv runt om i världen. Studien publiceras i PNAS, Proceedings of the National Academy of Sciences, och kan få betydelse även för forskningen om covid-19.

Den 24 november kom det oroande och illavarslande uppgifter från Iran om att dödsdomen över den tidigare KI-forskaren och svenska medborgaren Ahmadreza Djalali kan komma att verkställas inom kort.

Hallå där Giulia Grande, doktorand vid Aging Research Center (ARC). Du kommer att försvara din avhandling med titeln "Development of dementia in older adults: the body-mind connection" den 11 december 2020. Kan du berätta vad den handlar om?

Nu är det dags att söka till poster som studentrepresentant inom de olika organen på Karolinska Institutet (KI). Här har du som student möjlighet att påverka din utbildning och KI:s verksamhet. Men vad är studentrepresentation och varför är det viktigt? Vi pratade med ordföranden för Odontologiska Föreningen och ordföranden för Medicinska Föreningen för att lära oss mer.

Vi vill gratulera Axel Abelein på BioNut som har fått Formas forskningsbidrag för forskare tidigt i karriären, för ett projekt med titeln Utveckling av nya proteinbaserade biomaterial för hållbar rening av tungmetaller från vatten.

Immunterapi mot cancer har gjort stora framsteg och för många patienter finns nu möjlighet till framgångsrika behandlingar som inte fanns för tio år sedan. Det finns dock vissa typer av cancer där befintlig immunterapi inte har fungerat. I en studie från Karolinska Institutet har en ny typ av immunterapi utvecklats som ger hopp om fler framtida behandlingsalternativ mot cancer. Studien har publicerats i Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS).

Det finns skillnader i hur kvinnor och män överlever lungcancer. Nu har forskare vid Karolinska Institutet analyserat möjliga orsaker som andra underliggande sjukdomar och rökning. Studien som publiceras i Chest visar att kvinnor lever längre än män efter en lungcanceroperation oberoende av andra faktorer.

Forskare vid Karolinska Institutet har studerat förekomsten och regionala fördelningen av alzheimer-biomarkörer i hjärnan hos personer med Downs syndrom. Resultaten kan innebära nya möjligheter till såväl tidigare diagnos som förebyggande behandling av demens. Studien publiceras i Molecular Neurodegeneration.

Det svenska initiativet Human Protein Atlas firar 20-årsjubileum. Det uppmärksammas bland annat genom en ny sajt som kombinerar fakta i atlasen med svindlande filmer om människokroppen och med lansering av en ny version av proteindatabasen. Forskare vid Karolinska Institutet deltar på flera sätt i projekten.

I sin avhandling studerar Shadi Azam sambandet mellan kända riskfaktorer för bröstcancer med förändringar i mammografisk täthet över tid och mammografisk mikroförkalkningar med hjälp av data från den prospektiva datakohorten KARMA.

För vissa individer tar oron över covid-19 över vardagen och kan få långsiktiga konsekvenser för hälsan. En grupp forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat ett digitalt KBT-program som tydligt minskade deltagarnas ohälsosamma oro. Studien publiceras i Psychotherapy and Psychosomatics och programmet finns tillgängligt via 1177 Vårdguiden.

Vad har försvaret mot bakterieinfektioner gemensamt med hörsel eller befruktning? Nyckelaktörerna i dessa och många andra viktiga biologiska processer tillhör en stor familj av extracellulära proteiner med en gemensam polymerisationsmotor som kallas "Zona pellucida (ZP) module". Detaljerad information om hur dessa ZP-modulproteiner ser ut i deras funktionella polymera tillstånd har hittills varit svårfångad. Nu har forskare vid KI äntligen belyst denna långvariga fråga.

Kvinnor med bröstcancer vars ägg eller äggstocksvävnad frystes ned födde fler barn efter sin diagnos än kvinnor med bröstcancer som inte genomförde en sådan behandling. Det visar en studie av forskare vid Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften JAMA Oncology. Enligt forskarna understryker resultatet vikten av rådgivning kring fertilitetsbevarande åtgärder för unga kvinnor som diagnostiserats med cancer.

Fyra KI-forskare får anslag från Vetenskapsrådet och National Natural Science Foundation of China (NSFC) för tvärvetenskapliga samarbetsprojekt avseende corona och virusforskning i utlysningen Project grant for cross-disciplinary collaboration between China and Sweden on corona and virus research.

Hallå där Axel Leppert, doktorand vid sektionen för neurogeriatrik! Den 11 december kommer du att försvara din avhandling “Molecular basis for chaperone activities of the BRICHOS domain against different types of clumpy clients – a route to prevent amyloid toxicity”. Vad handlar den om?

I avsnitt 55 av Karolinska Institutets populärvetenskapliga podcast Medicinvetarna berättar Fredrik Lanner om hur hans forskargrupp använder gensaxen i sin forskning.

Tretton forskare med koppling till Karolinska Institutet finns med på 2020 års lista över högt citerade forskare som sammanställs av Clarivate, företaget bakom Web of Science. I sin helhet rymmer listan över 6000 forskare från hela världen.

Kunskap om hur levnadsvanor och miljöfaktorer påverkar risken att utveckla diabetes är viktig eftersom dessa faktorer går att påverka och därmed kan bidra till att minska insjuknandet.

De senaste månaderna har det kommit rapporter om vuxna med långvariga symptom efter covid-19-infektion. Hittills har man inte vetat om sådana symptom även förekommer hos barn. Barn tenderar att bli mindre sjuka i covid-19 än vuxna, men i en fallrapport från Karolinska Institutet beskriver nu professor Jonas F Ludvigsson fem barn med sannolik ”long covid”. Fallrapporten publiceras tillsammans med en systematisk översikt om fenomenet hos barn i tidskriften Acta Paediatrica.

Den globala nedstängningen under pandemin drabbar särskilt barn och unga i fattigare delar av världen. Det konstaterade professor Anna Mia Ekström under ett etikseminarium på KI i november. I seminariet deltog bland andra även statsepidemiolog Anders Tegnell.

Just nu genomför vi en studie där du som ung vuxen kan få behandling via nätet för att förändra dina alkoholvanor, tillsammans med en närstående. Studien görs på Karolinska Institutet i samarbete med eStöd, Beroendecentrum Stockholm.

Cancerfonden delar ut 290 miljoner kronor till Karolinska Institutet. Två av forskarna som får ta del av medlen är Maria Hagströmer och Linda Björkhem-Bergman vid NVS.

Forskare vid Karolinska Institutet har testat en kombinationsterapi mot covid-19 med lovade resultat i cellförsök. Terapin går ut på att kombinera remdesivir, ett godkänt läkemedel mot covid-19, och hrsACE2, en medicin som utvärderas i fas II-studier mot covid-19. Kombinationsterapin minskade virusmängden i cellerna och hindrade viruset från att föröka sig. Resultatet har publicerats i tidskriften EMBO Molecular Medicine.

En av forskarna som får ta del av Cancerfondens stora utdelning den 10 november 2020 är professor Anna Martling vid gruppen Kolorektal kirurgi, institutionen för molekylär medicin vid Karolinska Institutet. Cancerfonden bidrar med totalt 18 miljoner kronor till två forskningsprojekt rörande kolorektal cancer.

Hösten 2021 startar ett nytt läkarprogram som över tid ersätter det nuvarande. Karolinska Institutet är ett av sju svenska lärosäten som nu fått tillstånd av UKÄ att examinera studenter från det nya programmet.

Vi gratulerar Magnus Dalén, docent vid forskargruppen Thoraxkirurgi, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, som har utsetts till årets mottagare av Ingegerd och Viking Olov Björks Minnespris.

Cecilia Götherström och Lars Henningsohn kandiderar till uppdraget som prefekt vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik - CLINTEC.

Läkemedlet baricitinib, som idag används mot ledgångsreumatism, kan blockera det nya coronaviruset från att komma in i cellerna och minska dödligheten hos patienter med måttlig till svår covid-19. Det visar translationell forskning av ett internationellt team koordinerat av forskare vid Karolinska Institutet. Resultatet, som publiceras i tidskriften Science Advances, stöder pågående randomiserade kliniska prövningar.

SRP Diabetes professorn Kerstin Brismar har i en ny bok samlat sina bästa råd kring maten, motionen, sömnen, stressen, alkoholen och mycket mer. Hennes budskap är: Det är aldrig för sent att börja med en livsstilsförändring. Vare sig du är 50, 60, eller 70 år, yngre eller äldre!

Vi vill gratulera samtliga våra forskare som fått anslag från Cancerfonden!

Cancerfonden delade den 11 november ut 709 miljoner kronor till cancerforskning i Sverige. Bland dessa finns tio forskare vid Institutionen för Biovetenskaper och Näringslära (BioNut) på KI, som tillsammans fick anslag om 45,2 miljoner kronor. Forskningsanslagen fördelas över åren 2021- 2023.

Federico Pietrocola har fått 400 000 kronor i etableringsanslag från Jeanssons stiftelser.

En ny pilotstudie från Karolinska Institutet visar att en av fem patienter som vårdas efter hjärtinfarkt är infekterade med Helicobacter pylori och att det är möjligt att införa screening för magsårsbakterien i rutinvården. Resultaten har publicerats i American Heart Journal och snart startar en stor randomiserad studie för att ta reda på om screening och behandling av infektionen minskar risken för magblödningar i denna patientgrupp.

Forskare vid Karolinska Institutet får 290 miljoner kronor från Cancerfonden. Tre av dessa forskare som får ta del av anslagen är Rimma Axelsson, Rainer Heuchel och Magnus Nilsson - alla tillhörande CLINTEC.

Forskare vid Karolinska Institutet får 290 miljoner kronder från Cancerfonden. Av totalt 709 miljoner fördelat på elva lärosäten går mer än en tredjedel till cancerforskning vid KI. Två av forskarna som får ta del av pengarna är lektor Mattias Rantalainen och professor Fang Fang.

Små barn som utsätts för luftföroreningar löper en förhöjd risk att drabbas av kronisk luftvägssjukdom som unga vuxna, visar forskning vid Karolinska Institutet. Studierna som publiceras i European Respiratory Journal och Thorax tyder på att kronisk luftvägssjukdom kan spåras till barndomen.