Nyhetsarkiv

Ny forskning från Karolinska Institutet visar att hypersexuell störning – så kallat sexmissbruk – kan kopplas till ett överaktivt stressystem. I ett stressregleringstest med hjälp av kortisonpreparatet dexametason uppvisade män med hypersexuell störning förhöjda nivåer av stresshormoner jämfört med friska kontrollpersoner, ett fynd som forskarna på sikt hoppas ska bidra till bättre behandlingar för den aktuella patientgruppen. Resultaten publiceras i tidskriften Psychoneuroendocrinology.

Jiří Bártek, professor i cancerbiologi vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, forskar om de kontrollsystem som övervakar celldelningen i våra kroppar. Dessa system ska dels se till att delningen sker i rätt takt, dels kontrollera kvaliteten vid kopieringen av DNA. Brister i dessa kontroller kan leda till cancer, och påverkar också bland annat åldrande och immunförsvar.

Hur känsliga vi är för skadliga ämnen beror på våra gener. Men skadliga ämnen kan också förändra vår arvsmassa samt även det som kallas epigenetik. Karin Broberg, professor i miljömedicin, med inriktning mot genetik och epigenetik vid Institutet för miljömedicin, forskar om dessa samband mellan arv och miljö.

Torsdagen den 15 oktober 2015 var det dags för en av Karolinska Institutets stora högtider. Då installerades de nya professorerna, adjungerade professorer och gästprofessorer. Dessutom uppmärksammades mottagarna av årets akademiska priser.

Schizofreni och andra former av psykos orsakar både stort mänskligt lidande och stora vårdkostnader. Christina Dalman, professor i psykiatrisk epidemiologi vid institutionen för folkhälsovetenskap, kartlägger riskfaktorer för att förstå dessa sjukdomar bättre och som grund för bättre vård och förebyggande arbete i framtiden.

Karin Loré, professor i vaccinationsimmunologi med inriktning mot det medfödda immunsvaret vid institutionen för medicin, Solna, forskar om hur immunförsvaret reagerar på vaccinering och hur skydd mot infektionssjukdomar byggs upp. Särskilt fokuserar hon på hur nya immunstimulerande substanser, adjuvans, kan ge starkare svar. På sikt hoppas hon att kunskapen ska bidra till vaccin mot sjukdomar som HIV/AIDS och malaria.

Långvarig smärta drabbar stora patientgrupper och kostar mycket i både mänskligt lidande och vårdresurser. Eva Kosek, professor i klinisk smärtforskning med inriktning mot muskuloskeletal smärta vid institutionen för klinisk neurovetenskap, forskar om orsakerna till att tillstånd av långvarig smärta uppkommer. På sikt hoppas hon att forskningen ska leda till nya, effektivare behandlingar.

Olli Kallioniemi, professor i molekylär precisionsmedicin, vill se mycket snabbare klinisk nytta av dagens stora framsteg inom livsvetenskaperna. Både som professor och som ny direktör för SciLifeLab intresserar han sig för nya translationella samarbetsformer, samt för molekylärt baserad klassificering av sjukdomar.

Lisa Juntti-Berggren, professor i experimentell medicin vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, forskar om diabetes med särskild inriktning på apolipoprotein CIII. Hennes mål är att hitta nya läkemedel för prevention och behandling av sjukdomen.

Patrick Sullivan, professor i psykiatrisk genetik vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, driver stora internationella forskningssamarbeten för att förstå genetiken och biologin bakom schizofreni. Numera delar han sin tid mellan University of North Carolina, Chapel Hill, USA, och Karolinska Institutet.

Bertrand Joseph, professor i molekylär cancerbiologi med inriktning mot celldöd vid Institutet för miljömedicin, forskar om signaler på cellnivå som avgör om celler ska dö eller överleva. Forskningen är relevant för många sjukdomar. Vid både neurodegenerativa sjukdomar och cancer fattar celler fel beslut i detta val mellan liv och död.

Hur kan utbildningen genomföras för att fördjupa studenternas lärande? Och vad krävs för att sådana förändringar inte ska stanna vid ledningsbeslut utan verkligen implementeras? Lena Nilsson-Wikmar, professor i fysioterapi med inriktning mot utbildning vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle fokuserar på universitetets pedagogik i sin forskning.