Nyhetsarkiv

Vissa varianter av riskgener som tidigare kopplats till lungsjukdomen KOL kan förklara sänkt lungfunktion redan hos barn och unga, visar forskare vid bland annat Karolinska Institutet. Resultaten presenteras i tidskriften Lancets systertidning eClinicalMedicine tillsammans med femton andra europeiska centra. 

Svetspartiklars hälsorisker och sjukfrånvarons konsekvenser vid psykisk ohälsa är ämnen för två av de sex forskningsprojekt som nu beviljats sammanlagt 18 miljoner kronor av Afa Försäkring. Tre av de sex projekten drivs av forskare vid KI.

Sedan 1904 stödjer Hjärt-Lungfonden på flera olika sätt forskningen om hjärt-, kärl- och lungsjukdom. Bland annat genom generösa anslag till forskare. I år firar organisationen 120 år och en av höjdpunkterna är instiftandet av ett nytt stort forskningsanslag. När Hjärt-Lungfonden nu delar ut sitt Jubileumsanslag till sex forskarteam, är tre av dessa verksamma vid Karolinska Institutet.

När Inger Kull var ny som sjuksköterska i början av 1980-talet sökte forskarna efter riskfaktorer. Idag är hon professor och vill hellre tala om friskfaktorer. Trettio års forskning på Bamsebarnen har gett svar på många frågor men inte den svåraste: Varför blir barn allergiska?

Jacob Hollenberg, Mattias Ringh och Leif Svensson, vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset vid Karolinska Institutet, belönas för att de med innovativ teknik har utvecklat en enastående app och metod, som ökar chansen till överlevnad hos människor som har drabbats av hjärtstopp.

Längd- och viktkurvor har länge använts inom vården för att följa barn och ungdomars utveckling. I en artikel i The Lancet presenteras nu ett nytt webbverktyg som gör det möjligt att på ett liknande sätt följa utvecklingen för ett av kroppens mest vitala organ – lungorna. Lung Function Tracker är resultatet av ett internationellt samarbete mellan forskare på bland annat KI, Universitetet i Barcelona, Spanien, London Imperial College, Storbritannien, och Universitetet i Melbourne, Australien.

Personer med typ 2-diabetes har en ökad risk för stroke och ett försämrat utfall efter att ha drabbats av stroke. Nu har forskare vid Karolinska Institutet visat att utfallet efter stroke är avsevärt förbättrat hos möss med fetma och typ 2-diabetes som har behandlats med SGLT-2-hämmare (diabetesläkemedel). Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Cardiovascular Diabetology och kan ha klinisk relevans för strokerehabilitering vid typ 2-diabetes.

Det finns brister i hur vårdgivare följer kliniska riktlinjer för att stödja övergångsvården för unga med astma och allergi. Det visar en ny studie publicerad i Allergy av forskare från Karolinska Institutet.

Andreas Älgå utnämndes i december till docent vid Institutionen för Klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset (KI SÖS), Karolinska Institutet. Andreas är verksam kirurg på sektionen Övre Gastrointestinal kirurgi och Bukväggskirurgi, Södersjukhuset.

Carl Henrik Ek har nyligen utsetts till gästprofessor i AI/maskininlärning vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset (KI SÖS), Karolinska Institutet. För att dra nytta av den nya tekniken måste utveckling ske i synergi mellan matematik, datavetenskap och medicin, menar Carl Henrik Ek, som också leder en forskargrupp inom maskininlärning vid Universitetet i Cambridge, Storbritannien.

Forskare vid Karolinska Institutet har utvärderat möjligheten att larma ut drönare utrustade med hjärtstartare till patienter med misstänkt hjärtstopp. I över hälften av fallen var drönarna före ambulansen med ett försprång på i snitt tre minuter. I de fall som patienten hade hjärtstopp användes den drönarlevererade hjärtstartaren i ett flertal av fallen. Resultatet har publicerats i tidskriften The Lancet Digital Health.

Det är vanligt att medelålders kvinnor med misstänkt hjärtinfarkt i stället får diagnosen brustet hjärta, som utlöses av stress och sorg. Per Tornvall hoppas att hans forskning ska leda till att fler får rätt diagnos och att färre får återfall. Nu testar han om internet-KBT kan läka hjärtat.

Erik Melén har fått uppdraget som prefekt på Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset. Beslutet undertecknades av rektor Annika Östman Wernerson den 27 juni 2023. Erik tar över som prefekt efter Per Tornvall den 1 november 2023 och utnämningen gäller i fem år.

Immunsystemet i tarmen hos barn med inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) har kartlagts av forskare från Karolinska Institutet och Sachsska barn- och ungdomssjukhuset. Resultaten, som publicerats i Cell Reports Medicine, kan användas för att designa mer riktade terapier.

Ebba Lindqvist har utnämnts till docent i kirurgi vid Institutionen för Klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset (KI SÖS), Karolinska Institutet. Ebba har tidigare arbetat på Karolinska Universitetssjukhuset som plastikkirurg och är nu plastikkirurg och sektionschef på Bröstsektionen, Verksamhetsområde Kirurgi, Södersjukhuset.

En ny forskarutbildningskurs på temat patientpartnerskap, startade under vårterminen inom Karolinska Institutets forskarskola i klinisk behandlingsforskning; ”Patientpartnerskap och samverkan med allmänheten i klinisk forskning”. Syftet med kursen är att kliniska doktorander på KI ska få en förståelse för varför man ska samverka med patienter i forskning samt träna på hur man gör det.

I takt med att luftföroreningarna i Stockholm har minskat så har barns och ungas lungkapacitet förbättrats, visar en ny studie publicerad i European Respiratory Journal. Forskarna från Karolinska Institutet anser att resultaten är viktiga eftersom barns lunghälsa har stor betydelse för risken att utveckla flera kroniska sjukdomar som vuxen.

Vetenskapsrådet (VR) har i sin senaste utlysning tilldelat strax över 19 miljoner kronor till sex projekt vid KI. Projektet som tilldelats störst bidrag syftar till att studera långsiktig påverkan av pandemin på livsstil och hälsa hos unga vuxna.

Cancer- och Allergifonden beviljar 4,2 miljoner kronor i anslag till 23 patientnära forskningsprojekt på cancer och allergi. Av dessa är det femton forskare vid nio institutioner vid Karolinska Institutet som delar på 2,5 miljoner kronor.

Susanne Lundins intresse för forskning började när hon arbetade som forskningssjuksköterska i BAMSE-studien, en populationsbaserad födelsekohort. Nu disputerar hon med sin avhandling om konsekvenser av atopiskt eksem från barndom till vuxen ålder.

Frivilliga så kallade SMS-livräddare som larmas till hjärtstopp med hjälp av en mobil-app utför en stor del av livräddande insatser innan ambulans, polis eller räddningstjänst anländer, oavsett om de fick instruktioner att hämta en hjärtstartare eller inte. Det visar en ny studie i tidskriften JAMA Cardiology av forskare från Karolinska Institutet.

Jenny Hallberg, biomedicinsk analytiker på Sachsska barn- och ungdomssjukhuset sjukhuset vid Södersjukhuset har den 17 november utnämnts till docent vid Institutionen för Klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset (KI SÖS), Karolinska Institutet.

Totalt 149 KI-forskare får dela på 348 miljoner kronor från Cancerfondens senaste utlysning, som är den största utlysningen i organisationens historia.

Elisabeth Epstein har från och med den 1 oktober utnämnts till professor i obstetrik och gynekologi med inriktning mot bilddiagnostik vid Institutionen för Klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset (KI SÖS), Karolinska Institutet. Elisabeth bedriver internationellt erkänd forskning inom gynekologiskt ultraljud med syftet att optimera diagnostik av gynekologiska förändringar och tumörer för att optimera behandling och bedömning av prognos.

Robin Hofmann har utnämnts till docent vid Institutionen för Klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset (KI SÖS), Karolinska Institutet.

Spädbarn boende på adresser i Stockholm med förhöjda halter av luftföroreningar har försämrad lungfunktion redan vid sex månaders ålder. Tidigare forskning har visat att exponering för luftföroreningar under spädbarnstiden inverkar negativt på lungfunktionen hos barn, ungdomar och unga vuxna men denna studie är den första som visar liknande samband redan hos spädbarn. Resultaten talar för att ytterligare åtgärder krävs för att sänka halterna av luftföroreningar i våra tätorter.

Patrik Lyngå har antagits som docent i omvårdnad vid Institutionen för Klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset (KI SÖS), Karolinska Institutet.

Pelle Lindqvist har från och med 1:a maj förordnats som adjungerad professor i klinisk epidemiologi med inriktning mot gynekologi-obstetrik i tre år. Pelle är en expert inom obstetriska komplikationer med fokus på blödningar och tromboembolism.

Att utsättas för luftföroreningar vid bostaden kopplas till en ökad risk för sars-cov-2-infektion. Det visar en observationsstudie på unga vuxna i Stockholm, publicerad i JAMA Network Open av forskare vid Karolinska Institutet.

Sara Margolin överläkare på Södersjukhuset och forskare vid KI SÖS har utnämnts till docent vid institutionen.

Docent Karl Eriksson på verksamhetsområde ortopedi, Södersjukhuset har från och med 1:a april förordnats som adjungerad professor på 3 år.

Den globala uppvärmningen kommer sannolikt att leda till att allt fler behöver sjukvård på grund av allvarliga saltrubbningar i blodet, ett tillstånd som kallas hyponatremi. Enligt en ny studie från Karolinska Institutet beräknas en temperaturhöjning på 2 grader öka belastningen på sjukvården till följd av hyponatremi med nästan 14 procent. Resultaten publiceras i tidskriften Journal of Clinical Endocrinology and Metabolism.

Från och med 1:a mars anställs Eva Joelsson-Alm som lektor i vårdvetenskap på Institutionen för klinisk forskning och utbildning Södersjukhuset. Anställningen är förenad med anställning som universitetssjuksköterska på Södersjukhuset. Hon blir därmed den första universitetssjuksköterskan som anställs som lektor vid KI.

Inuti är man samma människa även om kroppen åldras och minnet sviker. Professor Maria Eriksdotter hoppas bidra med kunskap om Alzheimers sjukdom. Men hon vill även bekämpa ålderismen: ”Äldres status behöver höjas”, säger hon.

I årets stora anslagsomgång från Hjärt-Lungfonden delar forskare vid Karolinska Institutet på totalt 95 776 000 kronor. Sammanlagt är det cirka 70 projekt vid KI som nås av anslaget.

Från och med den 1 februari anställs Jacob Hollenberg som professor i kardiologi med inriktning mot intensivvård på Institutionen för Klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset (KI SÖS). Tjänsten är förenad med en överläkartjänst inom verksamhetsområde kardiologi. Han blir därmed den första professorn inom detta område i Sverige.

En ny studie ska undersöka om prognosen efter hjärtinfarkt kan förbättras genom behandling av magsårsbakterien helicobacter pylori. Studien leds av Robin Hofmann, som är kardiolog och forskare vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet (KI SÖS).

Personer med typ 2-diabetes har ökad risk för stroke och långsammare återhämtning efteråt. Nu har forskare vid Karolinska Institutet kunnat visa att den neurologiska återhämtningen efter stroke förbättras avsevärt hos möss med fetma och diabetes som uppnår så pass stor viktnedgång att glukosmetabolismen återgår till normala nivåer. Resultaten, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Cardiovascular Diabetology, kan få klinisk betydelse för rehabilitering efter stroke vid typ 2-diabetes.

Elva forskare från fem institutioner vid KI har fått anslag från Cancer- och Allergifonden för sina patientnära forskningsprojekt på cancer och allergi. KI-forskarna tilldelas 2,6 miljoner SEK. Sammanlagt i år delar fonden ut 5 miljoner SEK till svensk cancer- och allergiforskning.

Svår kritisk sjukdom och vård på en intensivvårdsavdelning kan påverka både patienter och deras familjemedlemmar känslomässigt lång tid efter hemkomsten. I sin doktorsavhandling vid Karolinska Institutet har intensivvårdssjuksköterskan Gisela Vogel studerat olika känslomässiga och sociala strategier för att återskapa en god livskvalitet.

I Vetenskapsrådets senaste utlysning tilldelades totalt 115 347 805 SEK till 32 KI-forskare. Bidragsbesluten var inom områdena primärvård, psykiatriforskning, klinisk behandlingsforskning, utvecklingsforskning och internationella samarbeten inom individanpassad medicin.

Socioekonomiska faktorer påverkar både risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdom, och förutsättningarna att återhämta sig. Ny forskning vid Karolinska Institutet undersöker socioekonomiska faktorers betydelse vid plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus. Studien som publicerats i Circulation visar att utbildning och inkomst gör skillnad i överlevnaden hos både män och kvinnor.

Forskare vid Karolinska Institutet har kartlagt förekomsten av sars-cov-2-specifika antikroppar och minnesceller i immunsystemet hos unga vuxna. Resultaten som publicerats i The Journal of Allergy and Clinical Immunology visar att drygt en av fyra hade antikroppar. Av de unga som haft covid-19 var det färre än i andra åldersgrupper som hade mätbara nivåer av B- och T-minnesceller. Nu fortsätter forskarna att studera långtidssymtom och hur vaccination påverkar immuniteten hos unga vuxna.

Vi vill veta mer om Christian Smedberg och hans forskning med anledning av att han fredagen den 24 september disputerar med sin avhandling

Forskare vid Karolinska Institutet kan nu för första gången redovisa resultatet av ett pilotprojekt där drönare använts för att leverera hjärtstartare vid skarpa larm om misstänkt hjärtstopp. Drönarna användes i drygt en femtedel av larmen, och när de användes så utförde de pricksäkra leveranser och anlände oftast innan ambulansen var på plats. Resultatet har publicerats i tidskriften European Heart Journal och presenteras idag på hjärtkongressen ESC.

Forskare vid Karolinska Institutet har identifierat åtta primära faktorer som ökar risken för en vanlig blödningskomplikation efter akut hjärtinfarkt. Vissa av faktorerna är kända sedan tidigare men forskarna har även genom datainlärning hittat nya faktorer såsom rökning, blodtryck och blodglukos.

Ny översiktsartikel genomlyser beredskapen inför implementering av genomik-baserad precisionsmedicin vid komplexa sjukdomar. Det omfattande arbetet har letts av forskare vid Karolinska Institutet och Lunds Universitet och har genomförts tillsammans med ett 30-tal forskare över hela Sverige. Resultatet publiceras nu i Journal of Internal Medicine, JIM.

Vid närmare en av tio hjärtinfarkter hittas ingen uppenbar orsak i kranskärlen. En del av patienterna får brustet hjärta-diagnosen takotsubo, medan andra förblir odiagnostiserade. En ny studie från Karolinska Institutet tyder på att tidig magnetkameraundersökning av hjärtat kan leda till att många fler får en diagnos. Studien har publicerats i tidskriften JACC Cardiovascular Imaging.

Svenska Livräddningssällskapets statistik om drunkningshändelser har tidigare baserat sig på medierapportering om personer som omkommit i olyckor, cirka 100 fall årligen. Nu visar en stor registerstudie från Karolinska Institutet att det i själva verket är drygt 400 personer som är med om drunkning i Sverige årligen, varav cirka hälften omkommer. Studien, som även visar vilka som har störst chanser att överleva, har publicerats i tidskriften Resuscitation.

Personer med kardiometabola riskfaktorer som högt blodtryck, fetma och diabetes har ökad risk för livshotande covid-19 som kräver respiratorbehandling på intensivvårdsavdelning. Riskfaktorerna har större betydelse hos yngre personer men det finns även tydliga kopplingar mellan svår covid-19 och andra sjukdomar såsom astma och kroniska inflammationssjukdomar. Fynden kan få betydelse inför kommande vaccinationer i yngre åldersgrupper, menar forskarna.