Nyhetsarkiv

Projektet "En hälsosam skolstart" är ett familjestödsprogram som utvecklats av forskargruppen Community Nutrition and Physical Activity vid Institutionen för global folkhälsa. Programmet syftar till att erbjuda en anpassad metod för elevhälsa och lärare, att ge stöd till barnfamiljer med hälsosamma levnadsvanor. Programmet har mottagits positivt av politikerna i Region Stockholm, som nu har avsatt medel i budgeten för ytterligare spridning i områden med högre hälsobehov.

Projektet EU Horizon Changemaker, som leds av Kristi Sidney Annerstedt, handlar om hållbar kost för ungdomar i Kenya, Tanzania och Burkina Faso, genomförde nyligen det allra första konsortiemötet i Kenya.

Onsdagen den 6 mars besökte universitetsledningen, rektor Annika Östman Wernerson, prorektor Martin Bergö, och universitetsdirektör Veronika Sundström institutionen för global folkhälsa, med syfte att få bättre inblick i institutionens verksamhet. Centrala frågor som diskuterades handlade bland annat om global medvetenhet, institutionens styrkor samt hur dialog kan stärka samarbetet. Utöver universitetsledningen deltog institutionens ledningsgrupp samt dekan Carl Johan Sundberg.

Forte har i år delat ut medel till totalt 20 projekt vid Karolinska Institutet, däribland tre forskare från institutionen för global folkhälsa, Anna-Clara Hollander, Sibylle Herzig Van Wees och Lene Lindberg.

Folkhälsomyndigheten och Statens Medieråd söker forskare till expertgrupp om digital medieanvändning bland barn och unga. 

Den 31 augusti välkomnades 80 nya studenter till institutionen för global folkhälsa vid Karolinska Institutet. Under välkomstdagen fick de möjlighet att lära känna sin nya institution, fick praktiska tips för användning av AI-verktyg, delta i quizz från Gapminder och lära känna nya studenter. Utöver det bjöds de på en föreläsning av tidigare statsepidemiolog Anders Tegnell på ämnet ”Är pandemin över?

Enligt UNICEF drabbas ungefär var femte ungdom av psykisk ohälsa, vilket i sin tur ofta leder till ett riskbeteende vad gäller alkohol, tobak och droger. I det långa loppet kan det innebära fortsatt dålig hälsa även i vuxen ålder. I ett treårigt projekt, som koordineras av Karolinska Institutet, ska nu en metod som används för att förbättra ungas psykiska mående i Indien, Kenya, USA och Colombia utvärderas för att se om den kan fungera i andra delar av världen.

Levnadsvanor, pandemi och tandvård var några av de frågor som diskuterades när socialminister Jakob Forssmed besökte Karolinska Institutet den 28 augusti, samma dag som höstterminen drog i gång.

Antibiotikarester i avloppsvatten och vattenreningsanläggningar i regionerna runt Kina och Indien riskerar att bidra till antibiotikaresistens, och dricksvattnet kan utgöra ett hot mot människors hälsa. Det visar en omfattande analys från Karolinska Institutet som publicerats i The Lancet Planetary Health. Forskarna har även undersökt det relativa bidraget av olika källor till antibiotikakontaminering i vattendrag, som sjukhus, kommunal verksamhet, boskap och läkemedelstillverkning.

Antivirala läkemedel minskar nästan helt risken för mödrar att föra vidare hiv-smitta till sina barn, även i ett låginkomstland med hög hiv-förekomst som Tanzania, enligt en ny studie i The Lancet HIV av forskare från Karolinska Institutet. Fyndet väcker hopp om att uppnå Världshälsoorganisationens mål om att eliminera smittspridningen från mor till barn.

Hur räknar man egentligen på jämlikhet i hälsa? Forskarna Emelie Agardh och Matteo Bottai vid Karolinska Institutet söker nya metodologiska vägar, bland annat inspirerade av spelet Master mind. Läs en artikelserie från tidningen Medicinsk Vetenskap.

Ha bil. Var inte fattig. Ha inte ett stressigt jobb. Ålder, kön och socioekonomi är några faktorer som påverkar risken att drabbas av sjukdom och för tidig död. Sverige har som mål att utjämna påverkbara hälsoklyftor inom en generation. Men är målet realistiskt? Och varför är det så svårt att nå? Läs en artikelserie om jämlik hälsa från tidningen Medicinsk Vetenskap.

Forskning om nya metoder för att behandla vapenrelaterade skador bedrivs vid Karolinska Institutet i samarbete med Försvarsmakten och Nato. Mål: Att minska risken för allvarlig skada och död.

Att få barn redan i tidiga tonåren är riskfyllt på flera sätt. Råd från andra tonåringar kan vara ett sätt att öka användningen av preventivmedel hos flyktingflickor i Uganda.

Annachiara Malin Igra forskar om hälsoeffekterna av metallexponering tidigt i livet hos barn i Bangladesh. Hennes forskning ger viktiga bevis för att barns tillväxt, benhälsa och pubertetsutveckling kan påverkas negativt av kadmium från livsmedel på exponeringsnivåer som är relevanta för miljontals barn runt om i världen. Nu vill hon se en ny riskbedömning för metallexponering där barns hälsa ingår.

Ett av KI:s mest omfattande internationella samarbeten är med Makerere University i Uganda. Lagom till Makereres hundraårsjubileum tar nu samarbetet formen av Centre of Excellence for Sustainable Health. I maj besökte en KI-delegation Uganda för att befästa samarbetet.

Cannabisanvändning kopplas till ökad risk för annan droganvändning, men också till ökad risk för ångest och depression – i alla fall bland dem som använt cannabis under 2000-talet. Det visar en ny avhandling från Karolinska Institutet. Resultaten visar också att cannabisrelaterade diagnoser har ökat i sjukvården i Sverige över tid, särskilt bland yngre, och att de med en sådan diagnos oftare är män med lägre utbildning och inkomst och andra psykiatriska sjukdomar.

Miljoner ukrainska barn har flytt inom eller utom landet på grund av kriget med Ryssland. I en systematisk översiktsartikel har forskare vid Karolinska institutet och Sumy State University i Ukraina sammanställt den vetenskapliga litteraturen kring barns hälsa i Ukraina. Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Acta Paediatrica och kan vara användbar för vårdpersonal som möter flyktingbarn från Ukraina.

Barn med migrantbakgrund i Sverige får i lägre grad rekommenderade behandlingar för vissa psykiatriska diagnoser, som adhd och depression, jämfört med barn utan migrantbakgrund. Det visar en studie av forskare från Karolinska Institutet, publicerad i tidskriften Epidemiology and Psychiatric Sciences.

Aldrig tidigare har så många människor varit på flykt från krig och fattigdom. Det innebär förändringar och förluster som kan sätta djupa psykologiska spår. Läkaren Maria Sundvalls avhandling vid Karolinska Institutet bygger på enkätstudier och intervjuer med flyktingar i Sverige om deras kontakter med psykiatri och primärvård, men också om vikten av sociala nätverk för hälsa och integration. Resultaten kan få betydelse för dialogen mellan nyanlända, vård och myndigheter.

Den nuvarande pandemin visar hur snabbt felaktig hälsoinformation kan spridas. Det finns dock effektiva sätt för att motverka osanningar, visar en ny studie om strategier för hälsokommunikation vid Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften BMJ Global Health. Studien, som fokuserat på missuppfattningar om tyfoidfeber i Sierra Leone, tyder också på att det är mer effektivt att nämna och därefter korrigera felaktiga påståenden än att enbart tillhandahålla vetenskapliga fakta.

Det globala införandet av WHO:s folkhälsoinsatser riktade mot alkohol, ohälsosam mat och rökning går trögt visar en studie som letts av forskare vid Karolinska Institutet och London School of Hygiene & Tropical Medicine och publicerats i tidskriften The Lancet Global Health. Enligt forskarna går utvecklingen långsammast i fattiga länder, länder med bristande demokrati och där företag har stort inflytande i form av exempelvis korruption, mutor och politisk favorisering.

Grattis till Emilie Agardh som får 4 920 000 kronori projektanslag från Forte för projektet En ny metod för ojämlikhet i hälsa.

Forskning om kostens betydelse för utveckling av typ 1-diabetes har generellt låg evidens, men det finns välgjorda studier som talar för att långvarig amning och senare introduktion av gluten kan minska risken att drabbas. Det visar en omfattande systematisk översikt och metaanalys av tillgänglig forskning kring livsmedel som kan kopplas till risken för barn att utveckla sjukdomen. Studien av forskare vid Karolinska Institutet har publicerats i tidskriften EBioMedicine.

Blodfettssänkande statiner är en rekommenderad och vanlig insats för att förebygga hjärt-kärlhändelser. Under pandemin har det diskuterats om statiner påverkar risken att dö i covid-19, men resultaten från tidigare studier har varit motstridiga. Nu har forskare vid Karolinska Institutet genomfört den hittills största befolkningsstudien på området. Studien som publicerats i PLOS Medicine tyder på att statinbehandling innebär en något lägre risk att dö i covid-19.

Varje år dör miljontals människor på grund av kritisk sjukdom. Många av dessa dödsfall kan undvikas med enkla livräddande insatser. Nu har forskare vid bland annat Karolinska Institutet sammanställt de viktigaste vårdinsatser som medicinska experter globalt anser bör erbjudas till alla kritiskt sjuka patienter oavsett var de befinner sig. Studien har publicerats i tidskriften BMJ Global Health och inkluderar en speciell sektion för covid-19.

Den evolutionära förmågan att identifiera sjuka individer är viktig för att minska smittspridning och på så sätt öka chanserna att överleva. De flesta djur klarar det, men det har länge diskuterats om människan har detta beteendeimmunförsvar. Nu visar forskare vid Karolinska Institutet att jägar-samlar-grupper med stor säkerhet identifierar sjuka från Västeuropa. Studien har publicerats i Proceedings of the Royal Society B.

Nio av tio tuberkulosfall inträffar i något av 30 identifierade låg- och medelinkomstländer. Dessa länder har nationella tuberkulosprogram. Programcheferna är eniga om att det är viktigt att screena för tuberkulos utanför sjukvården. Men varje screeningprogram måste ha en egen genomtänkt, hållbar strategi och tillräckligt med resurser för att insatsen ska vara meningsfull – och så är det inte alltid i dag. Det är en slutsats i Olivia Biermanns kommande avhandling.

Många forskare är eniga om att en övergång till en mer växtbaserad kost är viktig för att minska vår klimatpåverkan. I en avhandling från Karolinska Institutet utvecklades och testades en ny metod för hållbara skolluncher. Den nya lunchen resulterade i 40 procent lägre klimatpåverkan, utan ökade kostnader eller minskad konsumtion.

Tretton forskare med koppling till Karolinska Institutet finns med på 2020 års lista över högt citerade forskare som sammanställs av Clarivate, företaget bakom Web of Science. I sin helhet rymmer listan över 6000 forskare från hela världen.

NVS gratulerar Ann-Helen Patomella, Lena von Koch, Maria Hagströmer och Neda Agahi!

Allt fler lever med alkoholberoende men det är svårt att få hjälp. Ny forskning visar att internetbaserad KBT är lika effektivt som KBT med fysiska möten. Resultaten presenteras i Magnus Johanssons doktorsavhandling vid Karolinska Institutet.

Aktiva livsstilsval som att äta mer grönsaker, ökad fysisk aktivitet och att sluta röka kan minska risken för att insjukna i en kronisk njursjukdom. Det visar en studie av forskare vid Karolinska Institutet och Griffith University i Australien som publiceras i Journal of the American Society of Nephrology.

Personer med demenssjukdom som får hemtjänst upplever sig inte bli bemötta med respekt och värdighet i samma utsträckning som personer som inte har demens. Det visar en studie av forskare vid Mälardalens högskola (MDH), Karolinska Institutet och Högskolan i Dalarna som publicerats i tidskriften Journal of the American Medical Directors Association (JAMDA).

Att vara socialt aktiv ökar generellt chansen till god nattsömn. Men om du är aktiv sent på kvällen ger det kortad sömn – och kan därmed även påverka ditt sociala liv. Det visar en ny studie från Stockholms universitet och Karolinska Institutet som publiceras i den vetenskapliga tidskriften PNAS.

Insikt i hur människors fettvävnad påverkas av åldern har länge definierats av flertalet studier baserade på möss. Forskare vid Karolinska Institutet har nu, för första gången, kunnat genomföra en prospektiv studie på människor som presenterar ny kunskap om hur våra celler minskar fettnedbrytningen med åldern. Studien publiceras i tidskriften Cell Metabolism.

Vid psykos har utrikesfödda från Afrika och Mellanöstern och deras barn högre risk för att bli tvångsvårdade redan vid första vårdtillfället jämfört med svenskfödda med samma sjukdom. Det visar en stor nationell studie av forskare vid Karolinska Institutet och University College London i Storbritannien som publicerats i tidskriften Psychological Medicine.

Under de två mest intensiva månaderna av konstaterad samhällsmitta i Stockholmsregionen av SARS-CoV-2 kan vi rapportera en mycket låg sjuklighet hos barn i covid-19, trots öppna för- och grundskolor.

Patricia Eustachio Colombo, doktorand vid institutionen för global folkhälsa vid KI, är huvudförfattare till den tvärsnittsstudie som baserades på data från den svenska nationella matvaneundersökningen Riksmaten ungdom som publicerats i Public Health Nutrition.

Barn till föräldrar med psykisk ohälsa drabbas i högre utsträckning av skador än andra barn. Risken är förhöjd upp till 17 års ålder men allra störst under det första levnadsåret. Det visar en stor studie av forskare vid Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften BMJ. Resultatet belyser behovet av extra stöd kring preventiva åtgärder för att förhindra skador av barn till föräldrar med psykisk ohälsa samt av tidiga insatser för att motverka psykiska sjukdomar hos blivande föräldrar.

Två nya studier från Karolinska Institutet visar på hälsorisker kopplat till barnfetma. Barn med fetma har dels tre gånger så hög risk att dö redan i tidig vuxen ålder än barn i den allmänna befolkningen, dels har de högre risk att drabbas av ångest och depression. Studierna har publicerats i PLOS Medicine respektive BMC Medicine. Resultaten belyser behovet av att identifiera specifika riskfaktorer hos barn med fetma och vidta preventiva åtgärder, enligt forskarna.

I dag lanseras covid-19-utbildningarna för vårdpersonal som Karolinska Institutet fått i uppdrag av Socialstyrelsen att ta fram. Efter drygt en veckas intensivt arbete är två e-utbildningar klara.

I dagarna har en omfattande workshop genomförts för att komma närmare visionen om att skapa ett virtuellt centrum för hållbar hälsa. Tillsammans med Makerere University i Uganda driver Karolinska Institutet utvecklingen där fokus ligger på icke smittsamma sjukdomar och andra diagnoser med hög sjukdomsbörda.

Personer som föddes med en låg födelsevikt tenderar att ha sämre kondition senare i livet än de som hade en normal födelsevikt. Det visar en ny studie vid Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften JAHA. Resultatet understryker betydelsen av förebyggande strategier för att minska låg födelsevikt även hos bebisar som föds efter fullgången graviditet.

Kvinnor som förlöses via kejsarsnitt har inte högre risk för att få barn som utvecklar fetma än kvinnor som föder barn på naturlig väg. Det visar en stor studie vid Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften PLOS Medicine. Resultatet motsäger flera mindre studier som hittade en koppling mellan kejsarsnitt och fetma hos avkomman. Dessa tog dock inte hänsyn till lika många potentiella vilseledande bakgrundsfaktorer som forskarna i den här studien gjorde.

Flyktingar och andra utrikesfödda som kommer till Sverige vårdas i lägre utsträckning för missbruk än svenskfödda, men efter drygt 10 år i landet ligger de på ungefär samma nivåer som den svenskfödda befolkningen. Det visar en ny studie av forskare vid UCL i Storbritannien och Karolinska Institutet i Sverige som publiceras i tidskriften PLOS Medicine.

KI-Kanadadagen arrangerades i Biomedicum den 17 oktober och i fokus var alla de forskarsamarbeten som vuxit fram genom åren mellan forskare på KI och i Kanada.

Barn till kvinnor som genomgick fetmaoperation före graviditeten löpte lägre risk för allvarliga missbildningar än barn till kvinnor med svår fetma vid graviditetens början. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet och Örebro universitet som publiceras i tidskriften JAMA. Resultatet tyder på att viktnedgång och förbättrad blodsockerkontroll kan minska risken för missbildningar och borde dämpa tidigare farhågor om att fetmakirurgi skulle öka denna risk.

Flyktingar som flyr till Sverige hade inte högre risk att dö av självmord än migranter som flyttade hit på egna villkor. Det visar en studie av forskare vid Karolinska Institutet och UCL i London som har publicerats i tidskriften The British Journal of Psychiatry. Risken för självmord hos båda grupperna ökade dock ju längre de stannade i Sverige och var efter drygt 20 år nästan lika hög som hos den svenskfödda populationen.

Två forskningsprojekt vid Karolinska Institutet har tilldelats projektanslag för samverkan från European Research Council (ERC). Sammanlagt får forskarna och deras internationella samarbetspartners dela på närmare 210 miljoner kronor över en sex-årsperiod. Projekten ska öka förståelsen för hur fettcellens komponenter kan skynda på olika folksjukdomar samt bana väg för nya cancerbehandlingar.