Annachiara Malin Igra- Vad händer med den framtida hälsan hos barn som utsätts för giftiga metaller?
Annachiara Malin Igra forskar om hälsoeffekterna av metallexponering tidigt i livet hos barn i Bangladesh. Hennes forskning ger viktiga bevis för att barns tillväxt, benhälsa och pubertetsutveckling kan påverkas negativt av kadmium från livsmedel på exponeringsnivåer som är relevanta för miljontals barn runt om i världen. Nu vill hon se en ny riskbedömning för metallexponering där barns hälsa ingår.
Förhindra farligheter från att hända
"En anledning till att jag gillar toxikologi och särskilt det jag gör nu är förebyggande arbete. Tanken att man i stället för att bota det man hittar försöker förhindra att det händer överhuvudtaget, eftersom man vet vad som är farligt för en innan man utsätts för det", säger Annachiara Malin Igra, toxikolog vid Institutet för miljömedicin och som nyligen disputerade.
Annachiara Malin Igra kommer ursprungligen från Italien och flyttade till Stockholm för att studera biomedicin vid Karolinska Institutet. Hon fortsatte senare med masterprogrammet i toxikologi och arbetade på Livsmedelsverket innan hon påbörjade sina doktorandstudier.
Annachiara Malin Igra studerar hälsoeffekterna av tungmetallexponering hos barn. Termen tungmetall avser kemiska metallelement som har en relativt hög densitet och som är giftiga vid låga koncentrationer. Många kemikalier kan, när de används på rätt sätt, bidra avsevärt till att förbättra vår livskvalitet, hälsa och välbefinnande. Men kemikalier kan också vara mycket farliga och påverka vår hälsa och miljö negativt om de hanteras felaktigt.
WHO har listat de tio farligaste kemikalierna för folkhälsan, bland annat arsenik, bly och kadmium. Det finns omfattande bevis för hur långvarig exponering för dessa metaller påverkar vuxnas hälsa, men man vet mycket mindre om deras inverkan på barn, särskilt när det gäller kadmium.
"Annachiaras forskning handlar om en viktig och alltför ofta försummad fråga, tungmetaller och barns hälsa i låginkomstländer. Vi har under de senaste årtiondena lärt oss mycket om tungmetallers ofta skadliga effekter på människors hälsa och hennes avhandling bidrar till denna kunskapsbas", säger docent och opponent på Annachiara Malin Igras disputation Tobias Alfvén.
Kadimiumsexponerings hälsoeffekter
I sin forskning undersöker Annachiara Malin Igra hur tillväxt, benhälsa och pubertetsutveckling hos barn i Bangladesh kan påverkas negativt av exponering för metaller, särskilt kadmium, i tidig ålder.
Människor exponeras främst för kadmium, en tungmetall som används i bland annat batterier, genom kosten, särskilt ris, vete, potatis och andra rotfrukter.
"Kadmiumexponering är inte unikt i Bangladesh och det är inte ett förorenat område. Metallexponering är ett problem för många befolkningar, över tre miljarder människor i världen har ris som basföda", säger hon.
Detta är också anledningen till att befolkningen i Bangladesh exponeras för kadmium, eftersom de är starkt beroende av ris i sin kost.
"En anledning till att vi tittar på den här populationen är den stora mamma-barn kohort vi har i Bangladesh, som först etablerades på grund av de problem som finns med arsenikexponering. I min artikel där vi tittar på metallexponering och tillväxt hade vi en population på 1500 barn från kohorten, vilket är en ovanligt stor population för en långtidsstudie med mycket lång uppföljningstid", säger hon.
Annachiara Malin Igras forskning visade på att olika hälsoeffekter i samband med kadmiumexponering, som mättes i blod och urin, var oberoende av varandra. Detta innebär att kadmium har olika sätt att skada oss, men effekterna kan skilja sig åt mellan pojkar och flickor.
Hon förklarar att under tillväxten är benomsättning en normal process, det vill säga att ben bryts ner och byggs upp igen. Biomarkörer i urin och blod indikerar benhälsa och hennes resultat tyder på en störning i återkopplingen mellan benbildning och bennedbrytning.
"Särskilt hos pojkar som utsattes för högre kadmiumkoncentrationer fann vi högre nivåer av en biomarkör som återspeglar nedbrytning av ben utan en kompenserande ökning av den biomarkör som indikerar benbildning, vilket kan betyda att för mycket ben bryts ned", säger hon.
"Barn med höga kadmiumnivåer i blod och urin hade lägre nivåer av D-vitamin, vilket också är viktigt för benhälsan".
Fortsättningsvis var pojkar med högre kadmiumexponering små och hade lägre vikt och längd. Högre kadmiumexponering var också förknippad med senare pubertet hos flickor.
På frågan om könsskillnader i samband med metallexponering säger Annachiara Malin Igra:
"Det är en mycket stor fråga varför det skiljer sig mellan pojkar och flickor. Jag tittade på barn i åldrarna 9-12 år och fann starkare samband med tillväxt hos pojkar, men mina kollegor som tittade på nyfödda barn fann starkare samband mellan kadmiumexponering och låg spädbarnsvikt hos flickor. Det är inte känt på molekylär nivå varför detta är fallet."
Fortsätter att fylla forskningsluckorna
Hennes forskning kommer att fortsätta att utforska de befintliga forskningsluckorna genom att undersöka eventuella effekter av metallexponering hos ungdomar, en ofta bortglömd åldersgrupp.
"Nästa steg är att titta på olika hormoner under puberteten när barnen är 15 år gamla, både pojkar och flickor, för att se om det finns något samband mellan exponering för kadmium, arsenik och bly och pubertetshormoner", säger hon.
Inkludera effekter på barns hälsa i riskbedömningar
Riskbedömningen av kadmium baseras i dag på hälsoeffekter hos vuxna eftersom man vet att det påverkar njurarna samt skelett- och andningsorganen.
"Barns hälsa beaktas inte i riskbedömningen, så jag hoppas att min forskning kommer att bidra till att den nuvarande bedömningen måste uppdateras", säger Annachiara Malin Igra.