Amning kopplas till minskad risk för typ 1-diabetes
Forskning om kostens betydelse för utveckling av typ 1-diabetes har generellt låg evidens, men det finns välgjorda studier som talar för att långvarig amning och senare introduktion av gluten kan minska risken att drabbas. Det visar en omfattande systematisk översikt och metaanalys av tillgänglig forskning kring livsmedel som kan kopplas till risken för barn att utveckla sjukdomen. Studien av forskare vid Karolinska Institutet har publicerats i tidskriften EBioMedicine.
Allt fler barn i världen drabbas av den autoimmuna sjukdomen typ 1-diabetes. I Sverige får 40 barn per 100 000 diagnosen varje år, vilket är den näst högsta risken (incidensen) i världen. Den negativa utvecklingen verkar bero på en kombination av genetiska och miljömässiga faktorer men frågan hur sjukdomen eventuellt kan förebyggas återstår att besvara.
Forskningen om kostens betydelse för utvecklingen av typ 1-diabetes har hittills inte resulterat i några entydiga slutsatser. Nu har forskare vid Karolinska Institutet inventerat och analyserat tillgänglig forskning om kopplingen mellan kostvanor hos mor och barn och risken att drabbas av typ 1-diabetes under barndomen.
– Vår metaanalys tyder på att amning och senare introduktion av gluten kan ha en skyddande effekt mot typ 1-diabetes. Samtidigt är det viktigt att påpeka att både genetiska och olika miljömässiga faktorer sannolikt påverkar risken för typ 1-diabetes, och att för den enskilde individen är risken att drabbas fortfarande låg, även om man får modersmjölksersättning eller gluten under de första månaderna i livet, säger studiens försteförfattare Anna-Maria Lampousi, doktorand vid institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet.
Analyserade 26 kostfaktorer
Forskarna har screenat 5 935 artiklar som publicerats i medicinska tidskrifter fram till oktober 2020. Av det totala antalet studier kunde 96 inkluderas i metaanalysen därför att de innehöll resultat kring kostvanor och typ 1-diabetesrisk bland barn, samt var av tillräcklig kvalitet.
Sammantaget utvärderades 26 olika faktorer relaterade till kost såsom amning, ålder vid introduktion till olika livsmedel, mammans intag under graviditet och kostvanor i barndomen.
Tyngst evidens hade studierna som pekade på att långvarig amning och senare introduktion av gluten var förknippat med lägre risk för typ 1-diabetes. För spädbarn som ammades i minst sex till 12 månader var risken för typ 1-diabetes 61 procent lägre än hos andra barn. Barn som introducerades till gluten vid tre till sex månaders ålder hade 64 procent lägre risk jämfört med barn som fått gluten tidigare.
Forskarna har inte studerat vilka mekanismer som kan tänkas ligga bakom sambanden, men tidigare forskning har visat att amning har allmänt positiva effekter, till exempel för utvecklingen av barnets immunsystem och tarmflora, medan experimentella studier har visat att gluten kan skada de insulinproducerande betacellerna.
Komjölk och frukt
I genomgången hittades också samband med måttligt bevisvärde för en lägre risk för typ 1-diabetes hos barn som får uteslutande bröstmjölk i minst två månader samt senare introduktion av komjölk (efter två till tre månaders ålder) och frukt (fyra till sex månaders ålder i stället för tidigare).
Det fanns även en koppling mellan ökad typ 1-diabetesrisk och konsumtion av minst två till tre portioner komjölk per dag under barndomen, men detta fynd hade lågt bevisvärde och ska tolkas med försiktighet, enligt forskarna. Studierna visade även på en skyddande effekt av D-vitamintillskott under spädbarnstiden. Mammans kostvanor under graviditeten var inte förknippad med typ 1-diabetes hos barnet.
– Med den här metaanalysen har vi försökt att utreda vilka kostfaktorer som med stark eller måttlig evidens kan kopplas till typ 1-diabetesrisk. Vår analys tyder på att det finns anledning att närmare undersöka amningens skyddande effekter vad gäller typ 1-diabetes samt betydelsen av senare introduktion av gluten, komjölk och frukt under spädbarnsåren. Samtidigt var evidensen för flertalet kostfaktorer generellt låg och vi behöver mer högkvalitativ forskning för att kunna dra några säkra slutsatser, säger Sofia Carlsson, lektor vid institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, och studiens seniora författare.
Studien finansierade av Vetenskapsrådet, Forskningsrådet för arbetsliv, hälsa och välfärd (Forte), Novo Nordisk Fonden, och Diabetesfonden. Det finns inga rapporterade intressekonflikter.
Publikation
“Dietary factors and risk of islet autoimmunity and type 1 diabetes: a systematic review and meta-analysis”, Anna-Maria Lampousi, Sofia Carlsson, Josefin E. Löfvenborg. EBioMedicine, online 14 oktober 2021, doi:10.1016/j.ebiom.2021.103633.