Järn som ges till gravida intravenöst är mer effektivt än järn som tas oralt
Forskare vid bland annat Karolinska Institutet har funnit att järn som ges intravenöst fungerar snabbare och effektivare än en järntablett som tas via munnen för behandling av blodbrist hos gravida kvinnor i Nigeria. Resultaten har publicerats i Lancet Global Health.
Anemi eller blodbrist är en vanlig orsak till ohälsa eller död hos mödrar och deras barn, särskilt i Afrika söder om Sahara och i Sydostasien där mer än fyra av tio gravida kvinnor är drabbade. En betydande andel av gravida kvinnor i Nigeria som föder barn har blodbrist, detta trots att de tar järntabletter i förebyggande syfte under graviditeten. Några orsaker till det är att vissa kvinnor inte tål tabletterna på grund av biverkningar som diarré, illamående eller kräkningar, eller att de glömmer att ta tabletterna.
Tillgängliga järnpreparat som ges intravenöst i Nigeria har förknippats med hög risk för allvarliga biverkningar, medan järn som tas oralt kräver upprepad dosering. Det finns ett behov av ett effektivt och säkrare alternativ för att lösa dessa problem.
I en nyligen avslutad klinisk prövning, kallad IVON TRIAL, testade ett forskarlag ett läkemedel för behandling av anemi, kallat järnkarboxymaltos, som är nytt i Nigeria och större delen av Afrika söder om Sahara.
De jämförde effekten och säkerheten hos detta läkemedel, som ges intravenöst, och en tablett med järnsulfat som för närvarande används för att behandla anemi i Nigeria. De upptäckte att det nya läkemedlet fungerar snabbare och bättre och att det är lika säkert som tabletten.
I studien ingick 1056 kvinnor i åldern 15 till 49 år som var gravida i femte till drygt sjunde månaden och hade anemi med ett hemoglobinvärde (röda blodkroppar) på mindre än 10 g/dl.
– Vi använde en webbaserad plattform för att dela in kvinnorna i behandlingsgrupper. Hälften av dem behandlades med en dos järn som gavs intravenöst medan hälften fick järntabletter tre gånger om dagen fram till förlossningen, säger Ochuwa A. Babah, doktorand vid institutionen för global folkhälsa, Karolinska Institutet och en av författarna bakom studien.
Kvinnornas hemoglobinnivåer och järnnivåer kontrollerades och de undersöktes för depression vid specifika tidpunkter. De följdes upp fram till sex veckor efter förlossningen för att samla in mer data från mamman och barnet. Blod samlades in från barnets navelsträng vid förlossningen för att ta reda på om läkemedlet påverkade barnets fosfatnivå.
Korrigerar järnbristen bättre
Studien visar att endast en dos av järnkarboxymaltos som ges som dropp ger en snabbare ökning av blodnivån efter fyra veckor jämfört med järntabletter som tas via munnen tre gånger varje dag under graviditeten. Järn via dropp korrigerar också järnbrist bättre än järntabletter. Biverkningarna av järn via dropp är jämförbara med dem som orsakas av järntabletter, utan några negativa effekter på barnen.
– Dessa resultat är betryggande eftersom gravida kvinnor ofta avvisar nya läkemedel av rädsla för att deras barn ska ta skada. Vi har nu bevis för att användningen av detta nya järnpreparat via dropp i regioner där många gravida kvinnor lider av anemi, som i Afrika, kommer att vara ett värdefullt steg mot att minska andelen gravida kvinnor som lider av detta och dess komplikationer, säger Ochuwa A. Babah och fortsätter:
– Vi vet från den kliniska prövningen att järn är effektivt och säkert, så vi har redan kontakt med Nigerias hälsoministerium för att lägga till det på listan över viktiga läkemedel. De gravida kvinnorna var villiga att ta emot intravenöst järn under graviditeten, med stöd av sina familjer. Sjukvårdspersonalen var redo att ge järn via dropp men såg ett behov av att öka personalstyrkan och eventuellt subventionera läkemedlet.
Studien var ett samarbete mellan University of Lagos i Nigeria och Karolinska Institutet i Sverige. Andra institutioner som samarbetade var Bayero University, Kano State, Nigeria; Institute of Tropical Medicine, Antwerpen, Belgien; Nottingham University, Storbritannien; London School of Hygiene and Tropical Medicine, Storbritannien; University of Minnesota Medical School, Minneapolis, Minnesota, USA; och Harvard T.H. Chan School of Public Health, Boston, Massachusetts, USA. Studien finansierades av Bill & Melinda Gates Foundation.
Publikation
”Intravenous versus oral iron for anaemia among pregnant Nigerian women (IVON): an open label randomised controlled trial”, Bosede B. Afolabi, Ochuwa A. Babah, Titilope A. Adeyemo, Mobolanle Balogun, Aduragbemi Banke-Thomas, Ajibola I. Abioye, Opeyemi R. Akinajo, Hadiza S. Galadanci, Rachel A. Quao, Hameed Adelabu, Nadia A. Sam-Agudu, Victoria O. Adaramoye, Abdulazeez Abubakar, Bolanle Banigbe, Gbenga Olorunfemi, Lenka Beňová, Elin C. Larsson, Kristi S. Annerstedt, Claudia Hanson, Jim Thornton and the IVON TRIAL Investigators, Lancet Global Health, online den 19 september 2024, doi:10.1016/S2214-109X(24)00239-0.