Nyhetsarkiv

Det finns tydliga regionala skillnader i andelen äldre som får potentiellt olämplig läkemedelsbehandling i Sverige. I en studie publicerad i Frontiers of Pharmacology undersöker forskare vid Karolinska Institutet de regionala skillnaderna över tid och visar att dessa regionala variationer har minskat under det senaste årtiondet.

Regeringen stärker arbetet med demens genom att avsätta 8 miljoner kronor i en ny satsning för stärkt äldreomsorg. I denna satsning beviljas SveDem 2,5 miljoner kronor under 2023 för att utveckla Svenska registret för kognitiva sjukdomar/demenssjukdomar (SveDem) och stödja kommunernas förbättringsarbete inom vården och omsorgen för personer med demenssjukdom.

Socialdepartementet har beslutat om nya förordnanden för samtliga 14 ledamöter i regeringens Äldreforskarråd samt förordnat Mats Thorslund som ny ledamot. Det innebär att NVS har fyra representanter i rådet.

Skörhet kan definieras som ett åldersrelaterat syndrom av fysiologisk nedgång, som kännetecknas av påtaglig sårbarhet för negativa hälsoeffekter. Det utgör ett ökande folkhälsoproblem i takt med att det blir fler och fler riktigt gamla i befolkningen.

Debora Rizzuto, senior forskare och forskargruppsledare vid Aging Research Center (ARC), institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet, har tilldelats projektbidrag för projektet " SoundMIND – effects of noise on cognition and mental health " från Forte.

Ingrid Ekström, postdoktor vid Aging Research Center (ARC), institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet, har beviljats projektanslag från Riksbankens Jubileumsfond för forskning inom humanoria och samhällsvetenskap.

Hallå där Jie Guo, doktorand vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle. Du kommer inom kort att försvara din avhandling med titeln "Unraveling the relationship between body mass index and cardiometabolic disease, dementia, and survival in old age". Kan du berätta lite mer?

Hallå där Mahwish Naseer, doktorand vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle. Du kommer inom kort att försvara sin avhandling med titeln "Why do older adults seek emergency care? The impact of contextual factors, care, health, and social relations". Kan du berätta lite mer?

Hallå där Marguerita Sadeeh, doktorand vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle. Du kommer inom kort att försvara sin avhandling med titeln "Enjoying life and living healthier: impact of behavioral and psychosocial factors on physical function in old age". Kan du berätta lite mer?

Tre forskare vid Institutionen för biovetenskaper och näringslära, Karolinska Institutet, har fått anslag från Novo Nordisk Foundation för sin forskning 2022.

Carin Lennartsson, föreståndare och forskare vid Aging Research Center (ARC), ett samarbete mellan Stockholms Universitet och Karolinska Institutet, medverkar i det hundrade avsnittet av Medicinvetarna, där ämnet handlar om just 100-åringar.

Epigenetiska klockor baserade på DNA-metyleringsdata är en typ av biomarkörer som är användbara för att skatta biologisk ålder i populationsbaserade kohorter. Användbarheten har dock begränsats av delvis otillförlitliga skattningar p.g.a. brus i data. I en ny studie presenterar vi en lösning genom att introducera en metod som reducerar bruset i de epigenetiska klockorna för förbättrad precision i longitudinella analyser och kliniska studier.

Flera medarbetare från ARC deltog i den 26:e nordiska gerontologikongressen (26NKG), som ägde rum den 8–10 juni 2022 i Odense, Danmark. Årets tema var Förändring och kontinuitet, och ARC bidrog bland annat med 12 presentationer och 7 affischer, sponsrat av NEAR (The National E-infrastructure for Aging Research).

Personer som har minst två av sjukdomarna diabetes typ 2, hjärtsjukdom eller stroke har fördubblad risk att utveckla demens. Förebyggande av diabetes och hjärt-kärlsjukdom kan därför vara en strategi för att minska risken för demens, enligt en studie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften Alzheimer’s & Dementia.

Under våren 2022 genomförde forskarnätverket Senior Faculty en enkät om aktiviteten bland KI:s professorer födda 1953 eller tidigare. Resultatet visar att professorerna har en stark forskning och tillför KI uppemot 300 miljoner kronor per år.  

I en ny studie i Nature Communications, har forskare vid Karolinska Institutet och Institute for Basic Science i Sydkorea, visat hur kortvarigt uttryck av genredigeringsverktyg kan användas för att laga mutationen som orsakar progeria.

En stor databas som syftar till att studera hjärnans åldrande och utforska effektiva metoder för förebyggande av demens byggs i Kina. En studie publicerad i tidskriften Alzheimer's & Dementia: Translational Research & Clinical Interventions (TRCI) ger en detaljerad beskrivning av databasen samt studiepopulationens egenskaper och hälsotillstånd. Databasen kallas MIND-China--multimodala interventioner för att fördröja demens och funktionshinder på landsbygden i Kina. Studien genomfördes av forskar

Lindrig kognitiv svikt (mild cognitive impairment, MCI) anses vara det prekliniska stadiet i progressiv kognitiv nedgång och kan vara ett tidigt tecken på demenssjukdom. En studie publicerad i tidskriften Alzheimer’s & Dementia: The Journal of the Alzheimer’s Association rapporterar att över en fjärdedel av den äldre befolkningen på landsbygden i Kina uppfyller kriterierna för MCI.

Inuti är man samma människa även om kroppen åldras och minnet sviker. Professor Maria Eriksdotter hoppas bidra med kunskap om Alzheimers sjukdom. Men hon vill även bekämpa ålderismen: ”Äldres status behöver höjas”, säger hon.

Hög vilopuls hos äldre kan vara en oberoende riskfaktor för demens. Det visar en studie vid Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften Alzheimer’s & Dementia: The Journal of the Alzheimer’s Association. Eftersom vilopuls är enkelt att mäta – och kan sänkas med hjälp av motion eller medicinsk behandling – tror forskarna att måttet kan hjälpa till att identifiera personer med högre risk för demens för tidiga åtgärder.

KI forskaren Amaia Calderón-Larrañaga, vid Aging Research Center (ARC), har beviljats projektanslag från Vetenskapsrådet för forskning inom primärvården.

Svagare muskler är en naturlig del av åldrandet men för vissa går försämringen snabbare än normalt, vilket är ett tillstånd som kallas sarkopeni. En ny studie från Karolinska Institutet tyder på att förstadier till sarkopeni potentiellt kan motverkas med hjälp av tidiga insatser som syftar till att bibehålla fysisk och kognitiv funktion samt hantera kroniska sjukdomar. Resultatet har publicerats i tidskriften Journal of Cachexia, Sarcopenia and Muscle.

Erika Jonsson Laukka har beviljas projektbidrag från Vetenskapsrådets specialutlysning för forskning om postcovid.

En forskare vid Institutionen för biovetenskaper och näringslära, Karolinska Institutet, har fått 200 000 USD för ett projekt som syftar till att bedöma effekten av partiell omprogrammering genom det övergående genuttrycket av Yamanaka-faktorerna för att föryngra immunförsvaret med avsikt att förlänga livslängden och hälsan.

Fyra forskare vid Aging Research Center (ARC) har beviljats projektanslag från Vetenskapsrådet. Marc Guitart-Masip, Davide Liborio Vetrano och Weili Xu beviljas medel för projekt inom kategorin Medicin och Hälsa, och Grégoria Kalpouzos för ett projekt inom kategorin humanoria och samhällsvetenskap.

National E-infrastructure for Aging Research (NEAR) beviljas förnyat bidrag från Vetenskapsrådet (VR) för perioden 2023–2028.

Flera stora anslag har gått till forskare vid Sektionen för Aging Research Center (ARC) i Fortes årliga öppna utlysning inom områden som hälsa, arbetsliv och välfärd. Av de 32 projekt, program och nätverk som fått anslag på KI, kammar ARC hem fem.

Det är framför allt dåligt kontrollerad typ 2-diabetes som innebär en ökad risk för kognitiv svikt och demens, inte diabetessjukdomen i sig. Det visar en långtidsstudie gjord av forskare vid Karolinska Institutet. Studien omfattar över 2 500 personer och publiceras i dag i tidskriften Alzheimer’s & Dementia.

Hallå där Stefan Fors, forskare vid Aging Research Center (ARC), Karolinska Institutet. Du har tillsammans med två andra forskare från KI visat att det finns ojämlikheter i livslängd bland äldre i Sverige och att dessa skillnader ökat under perioden 2006-2015. Kan du berätta lite mer?

Undersökningen om äldre personers levnadsvillkor – SWEOLD genomfördes förstå gången 1992. Syftet var och är att undersöka hur levnadsvillkoren för befolkningen över 75 år ser ut i dagens Sverige och vilka förändringar som skett under senare år. Forskarna bakom undersökningen kan nu beskriva utvecklingen under de senaste 30 åren, en period under vilken det skett tydliga förändringar inom välfärden.

Förutom Joana Pereira vid sektionen för klinisk geriatrik, har ytterligare fyra personer utsetts till nya forskargruppsledare vid NVS under våren. Det är Debora Rizzuto, Weili Xu, Grégoria Kalpouzos och Amaia Calderon Larrañaga, samtliga från sektionen för Aging Research Center (ARC).

Under våren har två avhandlingar publicerats vid institutionen LIME på KI. Den ena om att i förväg reflektera över döden och samtala om dessa frågor. Den andra handlar om att med hjälp av olika konstnärliga aktiviteter skapa möjligheter för möten mellan barn och äldre, men också stödja engagemang kring frågor som rör döden.

Stockholm Writers Group (SWG) publicerade den 29 maj 2021 en antologi med titeln "Raft of Leaves: On Aging, Death and Foreignness" till minne av Marti Parker (1951–2017), forskare, lärare, romanförfattare, poet och en av grundarna av SWG.

Harpa Sif Eyjólfsdóttir är doktorand vid Aging Research Center inom socialgerontologigruppen och kommer att försvara sin avhandling med titeln "Unequal tracks? Studies on work, retirement and health" den 24 maj 2021.

Francesca Castoldi, vid Institutionen för biovetenskaper och näringslära (BioNut), KI, har fått 300 000 SEK i forskningsbidrag från Alex och Eva Wallströms stiftelse för vetenskaplig forskning och utbildning.

I och med att pandemin fortsätter läggs allt större vikt vid de indirekta, negativa effekterna (dvs. indirekta skador) av pandemin och dess relaterade restriktioner. Sverige intog en relativt mild hållning för att dämpa pandemin under våren 2020, förlitade sig på frivillig efterlevnad av rekommendationer och uppmuntrade äldre att stanna hemma, undvika sociala sammankomster och kollektivtrafik och att vara fysiskt aktiva utomhus på ett säkert sätt.

Hallå där Ying Shang, doktorand vid Aging Research Center (ARC). Du disputerar den 16 april, och kommer att försvara din avhandling med titleln "Hur kan äldre vuxna bekämpa diabetes för att uppnå ett längre och hälsosammare liv? Kan du berätta vad den handlar om?

Hur har åtgärder som social distansering och karantän påverkar äldre personer under covid-19-pandemin? Ny forskning från professor Miia Kivipeltos grupp visar på några viktiga insikter – man fann flera negativa effekter, men samtidigt såg man att många levnadsvanor och beteenden i huvudsak inte förändrades under pandemins första våg, och att några till och med förbättrades.

Forskare vid Karolinska Institutet och Göteborgs universitet har undersökt en ny potentiell måltavla för behandling av den sällsynta genetiska sjukdomen progeria (Hutchinson-Gilfords syndrom) som orsakar accelererat åldrande hos barn. Studien, som har genomförts på möss, publiceras i den vetenskapliga tidskriften eLife och ger hopp om effektivare behandlingar för detta dödliga tillstånd.

De nyblivna professorerna Eric Westman och Dorota Religa, båda från sektionen för klinisk geriatrik, NVS där de dessutom är sektionschef respektive biträdande sektionschef, höll onsdagen den 20 januari varsin professorsföreläsning.

Carin Lennartsson har beviljats medel för att samla in data och forskningsmaterial kopplat till COVID-19-pandemin. Projektet har titeln "Den svenska panelstudien av levnadsförhållanden av den äldsta gamla – SWEOLD COVID-19".

Hallå där Giulia Grande, doktorand vid Aging Research Center (ARC). Du kommer att försvara din avhandling med titeln "Development of dementia in older adults: the body-mind connection" den 11 december 2020. Kan du berätta vad den handlar om?

Geriatrikboken är en ny praktisk bok om åldrandets sjukdomar, med ett brett perspektiv på de geriatriska aspekterna inom äldrevården.

Hallå där, Xin Li, doktorand vid Aging Research Center (NVS). Den 28 oktober försvarar du din avhandling med titeln: “The relation between aging, dopamine-regulating genes, and neurocognition”. Vad handlar din avhandling om?

Det är med stor sorg vi nåtts av beskedet att professor Sirkka-Liisa Ekman avlidit i en ålder av 77 år. Vi kommer alltid att sakna den glädje och entusiasm hon spred omkring sig.

Personer med demenssjukdom som får hemtjänst upplever sig inte bli bemötta med respekt och värdighet i samma utsträckning som personer som inte har demens. Det visar en studie av forskare vid Mälardalens högskola (MDH), Karolinska Institutet och Högskolan i Dalarna som publicerats i tidskriften Journal of the American Medical Directors Association (JAMDA).

Coronapandemin satte extra fokus på det ökade behovet av kunskap och kompetens inom äldreomsorgen. KI erbjuder en utbildning till specialistsjuksköterska med inriktning på vård av äldre, som förbereder för arbete inom geriatrik, kommunal äldreomsorg och primärvård.

Ny forskning från Karolinska Institutet visar att skörhetsgrad, ett mått på personens funktionsnivå innan sjukdomen, bättre kan förutsäga överlevnad i covid-19 än personens ålder. Genomgången av 250 multisjuka äldre som vårdats för covid-19 på Tema Åldrande vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge visar även att tre av fyra överlevde. Studien är publicerad i Journal of the American Medical Directors Association.

Forskare vid Aging Research Center, KI, och forskare från Italien och Spanien studerade hur multisjuklighet, när en person har två eller flera kroniska sjukdomar samtidigt, förändras över tid under en 12-årsperiod bland äldre personer genom att titta på data från den nationella longitudinella populationsstudien SNAC-K. Studien publiceras idag i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications.

Insikt i hur människors fettvävnad påverkas av åldern har länge definierats av flertalet studier baserade på möss. Forskare vid Karolinska Institutet har nu, för första gången, kunnat genomföra en prospektiv studie på människor som presenterar ny kunskap om hur våra celler minskar fettnedbrytningen med åldern. Studien publiceras i tidskriften Cell Metabolism.