Nyhetsarkiv

En debattartikel som nyligen publicerats i den svenska dagstidningen Expressen lyfter demens som en växande samhällsutmaning och hänvisar till en aktuell rapport från Karolinska Institutet om antalet personer som lever med demens och de samhällsekonomiska kostnaderna i Sverige. Rapporten ger uppdaterade uppskattningar av förekomst, framtida utveckling och sjukdomens ekonomiska konsekvenser.

En grupp ledande befattningshavare från flamländska organisationer som arbetar med stöd till äldre (In4Care) besökte Aging Research Center (ARC) vid Karolinska Institutet den 25 mars 2026. Besöket, som arrangerades av Transdisciplinary Research Center for Personalized Dementia Prevention & Care (TraCeDem), fokuserade på hur forskning, politik och omsorgspraxis samverkar inom det svenska systemet.

Även om japanerna lever länge innebär det inte per automatik att de är friskare än andra befolkningar. Ny forskning från bland annat Karolinska Institutet visar att japaner och svenskar har ungefär lika många friska levnadsår, om man definierar frisk som att bo hemma utan behov av formell äldreomsorg. Däremot är dödligheten bland personer som får äldreomsorg lägre i Japan jämfört med Sverige.

Beteendeförändringar hos äldre – såsom ångest, depression, irritabilitet, apati eller agitation, tillsammans kallade neuropsykiatriska symtom – kan uppträda långt innan en demensdiagnos. En ny studie från Karolinska Institutet och Universitetet i Perugia, publicerad i Alzheimer’s & Dementia, visar att dessa symtom bildar mönster hos äldre individer, från kognitivt friska till personer med demens.

Frustration bakom ratten kan öka risken för olyckor – men det är långt ifrån den enda faran. Möt tre forskare som intresserat sig för trafiksäkerhet.

När ARC fyllde 25 år i fjol fick de ett bidrag från Forte för att kunna hålla en dag om äldreforskning. Den 5 februari anordnade de därför ”Forum för äldreforskning – Vad har vi uppnått och vart är vi på väg?”, där de samlade forskare från hela Sveriges forskare inom åldrande för att dela med sig av sina forskningsresultat. Det blev en välbesökt och inspirerande dag där forskare, praktiker och andra intresserade samlades i Aula Medica för att ta del av aktuella rön och framtidsperspektiv.

Hallå där Alexander Kvist, doktorand vid avdelningen för fysioterapi. Den 6 mars försvarar du din avhandling ”Evaluating complex walking in aging and neurological disease : from motor behavior to brain activity”. Vad handlar den om?

Ett fåtal vanliga blodmarkörer kan förutsäga både vilka äldre personer som kommer att utveckla specifika kombinationer av kroniska sjukdomar och hur snabbt detta kommer att ske. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften Nature Medicine.

En 47 år lång svensk studie vid Karolinska Institutet avslöjar hur kondition, styrka och muskeluthållighet förändras under vuxenlivet. Resultaten visar att den fysiska förmågan börjar försämras redan i 35-årsåldern men att det aldrig är för sent att börja träna.

Äldre vuxna med nedsatt njurfunktion uppvisar förhöjda nivåer av alzheimer-relaterade biomarkörer i blodet, men löper inte större risk att utveckla demens, enligt en ny studie från Karolinska Institutet.

Riksdagen har nu beslutat om det nya högkostnadsskyddet särskild tandvårdsersättning - även kallat tiotandvård. Det börjar gälla den 1 januari 2026.

Hur är det att studera hur äldre människor lever och får omsorg i olika delar av världen? Tack vare resebidrag från Karolinska Institutet, SWEAH och Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning tar KI-forskaren Pernilla Alencar Siljehag reda på det under sin forskningsvistelse i Brasilien.

Aging Research Center (ARC) bildades år 2000, när geriatrikforskningen var relativt i sin linda och man inte visste så mycket om demenssjukdomar. Det skedde i en tid när politiker och beslutsfattare började intressera sig för den ökande åldrande befolkningen och med de utmaningar man började förstå skulle växa inom vård och omsorg till följd av den.

Människor lever längre idag än någonsin, de har även fler jämnåriga kvar i livet och mindre familjer. Ändå är personer över 80, den snabbast växande åldersgruppen i befolkningen, ofta underrepresenterade i forskningen. Denna avhandling undersöker hur det sociala livet har förändrats över tid på äldre dagar och hur sociala relationer hänger ihop med välbefinnande.

Totalt sju forskare vid NVS får dela på 33,2 miljoner kronor i forskningsanslag från Vetenskapsrådet i de senaste utlysningarna.

Hallå där Francesca Eroli, doktorand vid avdelningen för neurogeriatrik. Den 7 november försvarar du din avhandling ”Toward precision medicine : sex-specific effects of multi-drug therapies in mouse models of aging and Alzheimer's pathology” Vad handlar den om?

En ny doktorsavhandling av Giorgi Beridze, publicerad vid Karolinska Institutet, belyser sambandet mellan multimorbiditet och njurhälsa hos äldre. Forskningen undersöker hur njurfunktionen bedöms hos äldre, hur kroniska sjukdomar tenderar att bilda mönster och hur dessa mönster påverkar njurfunktionen samt risken att utveckla albuminuri – ett tillstånd som kännetecknas av förekomst av protein i urinen, ofta ett tidigt tecken på njurskada.

Flera kollegor och affilierade från Aging Research Centre (ARC) deltog nyligen vid den 21:a Europeiska geriatrikmedicinska sällskapets (EuGMS) kongress, som hölls den 24–26 september 2025 på Harpa konserthus och konferenscenter i Reykjavík, Island. Årets kongress, med temat ”Nya landskap inom geriatrisk medicin”, samlade experter från hela Europa och bortom för att ta itu med de föränderliga utmaningarna och innovationerna inom vården av äldre.

Att äta en hälsosam växtbaserad kost kan minska risken för demens hos äldre personer med hjärt-kärlsjukdomar, typ 2-diabetes eller stroke. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet, publicerad i den vetenskapliga tidskriften JACC: Advances, som jämfört olika typer av växtbaserad kost.

Den 29 september 2025 fick Isabelle von Saenger, postdoktor vid Aging Research Center (ARC) på Karolinska Institutet, möjlighet att dela med sig av viktiga insikter från sin avhandling som undersöker utvecklingen av omsorgen för äldre i Sverige under de senaste 30 åren. Evenemanget, som samordnades av Omsorgsforum, samlade en inflytelserik grupp aktörer som är engagerade i att forma framtidens äldreomsorg.

Personer som sover dåligt är mer benägna att ha hjärnor som ser äldre ut än vad de faktiskt är. Det visar en omfattande hjärnavbildningsstudie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften eBioMedicine. Ökad inflammation i kroppen kan vara en del av förklaringen.

Den 8–9 september 2025 samlade Aging Research Center (ARC) vid Karolinska Institutet forskare från hela Europa till en internationell workshop med fokus på avancerade statistiska tekniker för att följa utvecklingen av multimorbiditet.

Trettiotalet nordiska forskare inom åldrande och hälsa samlas i Stockholm den 11–12 september 2025 för SIA:s gemensamma workshop för senior och juniora forskare. Evememanget arrangeras av Aging Research Center (ARC) vid Karolinska Institutet och förenar etablerade och yngre experter i syfte att främja dialog och samarbete kring sociala ojämlikheter i åldrande.

Forskare från hela Asien-Stillahavsregionen samlades i Jinan, Kina, den 7–8 juni 2025 på World-Wide FINGERS Network-mötet för att dela nya idéer om hur demens och minnesförlust kan förebyggas. Över 50 forskare och studenter från Australien, Singapore, Malaysia, Korea, Sverige och Kina deltog på evenemanget.

Den 2 september 2025 diplomerades sju läkare, fem arbetsterapeuter och fem fysioterapeuter av H.M. Drottningen vid en högtidlig ceremoni på Drottningholms Slottsteater. Ceremonin markerade avslutningen på de magisterutbildningar i demensvård som Karolinska Institutet utvecklat i nära samarbete med Stiftelsen Silviahemmet. Deltagarna kan nu titulera sig Silvialäkare, Silviaarbetsterapeut och Silviafysioterapeut.

Två nya studier från Karolinska Institutet har undersökt hur mutationer som uppstår i muskler och blodkärl under livets gång kan påverka åldrandet. Studierna, som publiceras i Nature Aging, visar att sådana mutationer kan leda till minskad muskelstyrka och snabbare åldrande av blodkärlen. Resultaten kan få betydelse för behandling av åldersrelaterade sjukdomar.

En studie nyligen publicerad i European Journal of Preventive Cardiology, visar att det inte enbart är den totala mängden fysisk aktivitet som påverkar hjärt-kärlhälsan – utan även hur ofta man rör på sig under dagen. Bland de allra äldsta deltagarna fann man att flera korta promenader dagligen hade en skyddande effekt, oavsett om tempot var lugnt eller mer intensivt. Detta samband kvarstod även efter justering för den totala gångtiden.

Att bli 100 år gammal behöver inte betyda ett liv med många sjukdomar. En ny studie från Karolinska Institutet visar att hundraåringar inte bara lever länge – de håller sig också friskare än andra äldre, med färre sjukdomar som dessutom utvecklas långsammare.

Den 2 juni 2025 samlades en grupp på 19 doktorander och postdoktorer från ARC för en endagsretreat på konferensanläggningen Skepparholmen i Nacka. Temat för retreaten var visuell kommunikation inom forskning.

NordForsk har nyligen beviljat finansiering till fem nya forskningsprojekt som ska bidra till att utveckla hållbara hälso- och omsorgssystem för äldre i Norden.

The Lancet har tillkännagivit en ny kommission som syftar till att omorientera skörhet i klinisk praxis, folkhälsa och policy. Davide Liborio Vetrano är en av två experter från Karolinska Institutet som bidrar till detta viktiga initiativ.

Hej Isabelle von Saenger! Den 13 juni disputerar du med avhandlingen "Care and financial support in ageing families: the changing shape of inequality". Kan du berätta lite mer om vad den handlar om?

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) har nyligen lämnat en kommentar till en översiktsstudie som genomförts vid Aging Research Center (ARC) i samarbete med anknytna forskare. Studien fokuserade på insatser för att stödja informella vårdgivare – det vill säga familjemedlemmar eller nära vänner som vårdar äldre personer utan formell ersättning.

Efter 9 mils cykling genom sol, hagel och bokskogar landade Pernilla Alencar Siljehag slutligen i Tomelilla – med ben fulla av mjölksyra och hjärtat fullt av intryck. Hon har tillsammans med initiativtagaren Oskar Jonsson cyklat en etapp av tandemturnén som tar forskare runt södra Sverige för att föreläsa om åldrande och hälsa. Nu delar hon med sig om samtalen längs vägen, mötet med publiken på biblioteket och varför forskningsresor ibland är som allra bäst när de sker på två hjul.

Tandemturnén är ett populärvetenskapligt initiativ där forskare cyklar genom södra Sverige och håller föreläsningar om åldrande och hälsa på bibliotek och mötesplatser. Syftet är att nå ut till en bredare publik, skapa dialog och väcka intresse för forskningens roll i samhället. Turnén, som arrangeras i samarbete med forskarskolan SWEAH, pågår mellan 4–27 maj 2025 och är möjlig tack vare stöd från Sten K Johnsons Stiftelse.

Manne Godhe vid forskargruppen Idrottsmedicin, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, försvarar sin avhandling "Physical Activity and Fitness Measurements in Healthy Older Adults and Osteoarthrities Patients Undergoing Total Hip Arthroplasty" den 23 maj 2025. Huvudhandledare är Eva Andersson.

European Federation of Psychologists’ Associations (EFPA) har utsett professor Lars Bäckman vid Karolinska Institutet som mottagare till Aristotle Prize 2025. Utmärkelsen tilldelas personer som gjort framstående insatser inom psykologin, särskilt inom området kognitivt åldrande.

En ny studie publicerad i JAMA Otolaryngology–Head & Neck Surgery visar att nedsatt luktsinne är tydligt kopplat till ökad dödlighet bland äldre vuxna. Resultaten, som bygger på data från över 2 500 deltagare i den svenska befolkningsstudien SNAC-K (Swedish National Study on Aging and Care in Kungsholmen), tyder på att lukttester kan fungera som en värdefull tidig indikator på allmän hälsomässig nedgång.

Hallå där Clare Tazzeo! Du disputerar den 26 maj med avhandlingen "Investigating the interplay between frailty and healthcare utilization in older adults". Kan du berätta lite mer om vad den handlar om?

Forskare vid Aging Research Center (ARC), institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet, i samarbete med Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka), skickade ut en enkät till 31 000 äldre vuxna för att lära sig mer om de som tar hand om en närstående, i eller utanför hemmet. Det visar sig att 2 157 personer över 65 år regelbundet ger sådan informell omsorg.

Rapporten ”Antalet demenssjuka och kostnader för demenssjukdomar i Sverige 2023” beställdes av socialdepartementet i höstas och presenterades nyligen för bland andra äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje. KI-forskarna Anders Wimo och Amaia Calderón-Larrañaga har varit huvudansvariga för rapporten. Antalet personer med demenssjukdomar kommer att öka kraftigt fram till 2050 och kommunerna har ett tungt ekonomiskt ansvar.

Äldre personer som har svårt att tugga hård mat löper högre risk att bli undernärda eller gå ner mycket i vikt över tid. Det visar en ny svensk populationsstudie av forskare från Karolinska Institutet, som följt över 1 500 personer i mer än sex år. Studien publiceras i The Journal of Nutrition, Health and Aging.

Federico Triolo har fått ett anslag från Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF), en ideell organisation som har stöttat medicinsk forskning sedan 1919. Syftet med anslaget är att hjälpa forskare i början av sin karriär att bygga upp sin självständighet och utveckla en egen forskningsinriktning. Anslaget uppgår till 3.950.000 kronor under tre år, inklusive en tvåårig forskningsvistelse utomlands, följt av ett år tillbaka i Sverige.

Caterina Gregorio har fått finansiering inom ramen för Marie Sklodowska-Curie Actions (MSCA) Postdoctoral Fellowships för ett tvärvetenskapligt projekt som kombinerar biostatistik och äldreforskning med titeln "LETMEAGE- A complex system approach to metrics of aging for identifying personalised interventions".

Nätverket Social inequalities in ageing (SIA), som leds av Neda Agahi och PI Johan Fritzell, har fått ett treårigt bidrag från Forte. Detta är en fortsättning på ett nordiskt nätverk som omfattar ett antal ledande nordiska forskare och deras yngre kollegor från det tidigare SIA-programmet. SIA-nätverket får totalt 446.000 kronor under tre år.

Sedan 1987 har forskare följt tusentals äldre på Kungsholmen genom studien "Swedish National study on Aging and Care in Kungsholmen" (SNAC-K). Resultaten visar att dagens 80-åringar är friskare än tidigare generationer, men hälsan påverkas av var i stadsdelen man bor.

Inom åldersforskningen handlar den så kallade ”geroscience-hypotesen” om att förlänga människans friska livslängd genom att fokusera på åldrandets processer. Ny kunskap om biomarkörer för åldrande har gett upphov till verktyg för att mäta biologiskt åldrande och bedöma olika behandlingar. Nya rön tyder på att Alzheimers sjukdom, ett stort hälsoproblem, delvis kan förebyggas av vanliga läkemedel och tidiga interventioner.

Amaia Calderon-Larrañaga och Weili Xu är mottagare av Forte Äldreforskning 2024 och kommer båda att få finansiering för perioden 2025-2027.

Två forskare vid Aging Research Center (ARC) är mottagare av Vetenskapsrådets projektbidrag 2024 och kommer att få finansiering för perioden 2025-2027.

Hallå där Giulia Lorenzon, doktorand vid avdelningen för klinisk geriatrik. Den 18 december försvarar du din avhandling ”Brain heterogeneity within aging and cognitive impairment : implications for precision medicine and prevention”. Vad handlar den om?