Nyhetsarkiv

Forskare från Karolinska Institutets institution för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS) bidrog starkt till årets IAGG World Congress of Gerontology and Geriatrics, en av världens största konferenser om åldrande och äldreforskning. Cirka 3 500 forskare deltog i evenemanget, som hade temat Att åldras väl i en globaliserad värld.

Äldre vuxna som lever med flera kroniska sjukdomar, ett tillstånd som kallas multisjuklighet, kan reagera olika på insatser som syftar till att förebygga funktionsnedsättning beroende på vilken kombination av sjukdomar de har. En ny studie, publicerad i Nature Aging och ledd av forskare vid Karolinska Institutet och Università Cattolica del Sacro Cuore, tyder på att man genom att beakta mönster av multimorbiditet skulle kunna göra förebyggande insatser mer individanpassade.

Personer med subjektiv kognitiv svikt upplever minnet eller tankeförmågan har försämrats, även om de fortfarande presterar normalt på kognitiva tester. Vissa kommer senare att utveckla demenssjukdom, medan många inte gör det, vilket gör det svårt att avgöra vem som kan ha nytta av ytterligare utredning eller tätare uppföljning. Nu har KI-forskaren Ingrid Ekström beviljats ett nytt anslag för undersöka om lukttester kan bidra till att förbättra den tidiga riskbedömningen av demens.

Äldre personer som vanligtvis hade längre uppehåll mellan måltider utvecklade kroniska sjukdomar snabbare över tid än personer med kortare uppehåll. Det visar en studie från Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften Journal of Internal Medicine. Sambandet var tydligast bland personer som var 78 år eller äldre.

Forskare vid Karolinska Institutet och Stockholms universitet har utvecklat ett nytt verktyg som uppskattar en cells biologiska ålder genom att analysera dess genaktivitet. I tidskriften Advanced Science visar de också hur verktyget kan användas för att hitta substanser som påverkar cellers åldrande.

Personer med metaboliskt syndrom tenderar att ha hjärnor som verkar äldre än deras faktiska ålder, enligt en ny studie publicerad i tidskriften Alzheimer's & Dementia: The Journal of the Alzheimer's Association. De nya fynden ger nya ledtrådar om biologiska processer som kan koppla metabolisk hälsa till hjärnan.

En hälsosammare kost kan vara förknippad med en lägre risk för demens hos äldre vuxna, även hos de med blodbiomarkörer som tyder på ökad biologisk risk, inklusive tecken på Alzheimersrelaterad sjukdomsprocess. Detta framgår av en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i JAMA Network Open.

Livliga hejarop och massor av jubel fyllde lokalen när 20 ARC-kollegor möttes i årets bordtennisturnering den 9 juni. Susanna Gentili och Frida Smids, som tagit initiativet till turneringen, stod bakom spakarna.

ARC:s Juniorretreat 2026 hölls den 2 juni på Högberga Gård på Lidingö. En grupp bestående av 27 doktorander, postdoktorer, forskningsassistenter och gästforskare deltog i det endagsarrangemanget.

Den 21 maj 2026 besökte en delegation från Leyden Academy on Vitality and Ageing Aging Research Center (ARC) vid Karolinska Institutet. Besöket, som arrangerades av ARC och Transdisciplinary Research Center for Personalized Dementia Prevention & Care (TraCeDem), fokuserade på samspelet mellan forskning, policy och vårdpraxis inom det svenska hälso- och sjukvårdssystemet samt omsorgen.

Personer med god kondition i 30–50-årsåldern har mer elastiska artärer när de blir äldre. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet, publicerad i tidskriften Scientific Reports. Sambandet kvarstår oberoende av kolesterol i blodet och andra riskfaktorer.

Lektor Sara Hägg vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik har valts in som medlem Academy of Geroscience.

En viktig internationell handbok om hur man kan förbättra vården för äldre finns nu på svenska. Dokumentet, som tagits fram av Världshälsoorganisationen (WHO), fokuserar på personcentrerad vård inom primärvården och har översatts noggrant med hjälp av experter vid Karolinska Institutet och partnerorganisationer.

Laura Fratiglioni, senior professor vid NVS, tilldelades utmärkelsen Riddare av Italiens Stjärnorden vid ett symposium om hälsosamt åldrande på den italienska ambassaden den 28 april. Hon fick utmärkelsen som ett erkännande för sin banbrytande forskning inom åldrande.

Ett nytt forskningsprojekt vid Karolinska Institutet har beviljats ett femårigt anslag från FORMAS, Forskningsrådet för hållbar utveckling, för att undersöka hur långvarig exponering för luftföroreningar och trafikbuller kan påverka risken att utveckla demens, med hjälp av stora befolkningsbaserade data från Sverige.

Forte har beslutat om långsiktig finansiering av två nationella forskningscentrum som ska stärka kunskapen om vård och omsorg vid demens. Ett av dem är TraCeDem – KI:s transdisciplinära forskningscenter för individanpassad demensprevention, vård och omsorg, som är verksamt vid Karolinska Institutet sedan januari 2026.

Äldre personer, särskilt kvinnor, som börjar behandlas med vätskedrivande läkemedel av typen tiazider har en ökad risk att drabbas av låga natriumnivåer i blodet. Det visar en stor registerstudie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften JAMA Network Open.

Verksamhetsrapporten 2023–2025 ger en översikt av Aging Research Center (ARC):s tvärvetenskapliga forskning om hjärnans åldrande, demens, psykisk hälsa, gerovetenskap, multisjuklighet, skörhet, ojämlikheter i hälsa, vårdorganisation och sociala relationer i äldre ålder.

Proteinnivåerna i blodet förändras tydligt redan under barndom och tonår, och skillnader mellan flickor och pojkar blir allt mer uttalade med åldern. Det visar en ny studie i Nature Communications från Karolinska Institutet i samarbete med kollegor från SciLifeLab och KTH. Resultaten pekar på att proteinvärden i blodet förändras under livet, vilket gör vuxnas referensvärden otillräckliga för barn och ungdomar.

De flesta äldre vuxna behåller en stabil kognitiv funktionsnivå, självständighet och ett hälsosamt socialt liv när de åldras, enligt en ny longitudinell studie från Karolinska Institutet. Resultaten visar också att starkare socialt stöd kan hjälpa vissa personer att hantera en försämrad kognitiv förmåga utan att förlora sin självständighet i vardagen.

KI Transdisciplinary Research Center for Personalized Dementia Prevention & Care (TraCeDem) höll sitt uppstartmöte den 1 april 2026 vid Karolinska Institutet. Det nyinrättade centrumet samlar forskare, kliniker och intressenter för att driva demensforskningen framåt genom hela vårdkedjan.

Varför utvecklar vissa personer, men inte alla, flera långvariga sjukdomar och funktionsnedsättningar när de blir äldre? Ett nytt forskningsprojekt vid Karolinska Institutet vill hitta svar genom att se åldrandet som en sammanhängande helhet istället för en uppsättning separata sjukdomar.

Abigail Dove, forskare vid Karolinska Institutet, har tilldelats SSMF Postdoctoral Grant 2026 för ett projekt som undersöker hur kardiometabola tillstånd såsom fetma, högt blodsocker och högt blodtryck hänger samman med hjärnans åldrande och utvecklingen av demens.

Många äldre personer i Sverige hjälper till att ta hand om sin partner, släktingar eller vänner, men de som ger den mest omfattande omsorgen står ofta inför utmaningar som påverkar den egna hälsan. Det visar en ny doktorsavhandling från Karolinska Institutet.

En debattartikel som nyligen publicerats i den svenska dagstidningen Expressen lyfter demens som en växande samhällsutmaning och hänvisar till en aktuell rapport från Karolinska Institutet om antalet personer som lever med demens och de samhällsekonomiska kostnaderna i Sverige. Rapporten ger uppdaterade uppskattningar av förekomst, framtida utveckling och sjukdomens ekonomiska konsekvenser.

En grupp ledande befattningshavare från flamländska organisationer som arbetar med stöd till äldre (In4Care) besökte Aging Research Center (ARC) vid Karolinska Institutet den 25 mars 2026. Besöket, som arrangerades av Transdisciplinary Research Center for Personalized Dementia Prevention & Care (TraCeDem), fokuserade på hur forskning, politik och omsorgspraxis samverkar inom det svenska systemet.

Även om japanerna lever länge innebär det inte per automatik att de är friskare än andra befolkningar. Ny forskning från bland annat Karolinska Institutet visar att japaner och svenskar har ungefär lika många friska levnadsår, om man definierar frisk som att bo hemma utan behov av formell äldreomsorg. Däremot är dödligheten bland personer som får äldreomsorg lägre i Japan jämfört med Sverige.

Beteendeförändringar hos äldre – såsom ångest, depression, irritabilitet, apati eller agitation, tillsammans kallade neuropsykiatriska symtom – kan uppträda långt innan en demensdiagnos. En ny studie från Karolinska Institutet och Universitetet i Perugia, publicerad i Alzheimer’s & Dementia, visar att dessa symtom bildar mönster hos äldre individer, från kognitivt friska till personer med demens.

Frustration bakom ratten kan öka risken för olyckor – men det är långt ifrån den enda faran. Möt tre forskare som intresserat sig för trafiksäkerhet.

När ARC fyllde 25 år i fjol fick de ett bidrag från Forte för att kunna hålla en dag om äldreforskning. Den 5 februari anordnade de därför ”Forum för äldreforskning – Vad har vi uppnått och vart är vi på väg?”, där de samlade forskare från hela Sveriges forskare inom åldrande för att dela med sig av sina forskningsresultat. Det blev en välbesökt och inspirerande dag där forskare, praktiker och andra intresserade samlades i Aula Medica för att ta del av aktuella rön och framtidsperspektiv.

Hallå där Alexander Kvist, doktorand vid avdelningen för fysioterapi. Den 6 mars försvarar du din avhandling ”Evaluating complex walking in aging and neurological disease : from motor behavior to brain activity”. Vad handlar den om?

Ett fåtal vanliga blodmarkörer kan förutsäga både vilka äldre personer som kommer att utveckla specifika kombinationer av kroniska sjukdomar och hur snabbt detta kommer att ske. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften Nature Medicine.

En 47 år lång svensk studie vid Karolinska Institutet avslöjar hur kondition, styrka och muskeluthållighet förändras under vuxenlivet. Resultaten visar att den fysiska förmågan börjar försämras redan i 35-årsåldern men att det aldrig är för sent att börja träna.

Äldre vuxna med nedsatt njurfunktion uppvisar förhöjda nivåer av alzheimer-relaterade biomarkörer i blodet, men löper inte större risk att utveckla demens, enligt en ny studie från Karolinska Institutet.

Riksdagen har nu beslutat om det nya högkostnadsskyddet särskild tandvårdsersättning - även kallat tiotandvård. Det börjar gälla den 1 januari 2026.

Hur är det att studera hur äldre människor lever och får omsorg i olika delar av världen? Tack vare resebidrag från Karolinska Institutet, SWEAH och Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning tar KI-forskaren Pernilla Alencar Siljehag reda på det under sin forskningsvistelse i Brasilien.

Aging Research Center (ARC) bildades år 2000, när geriatrikforskningen var relativt i sin linda och man inte visste så mycket om demenssjukdomar. Det skedde i en tid när politiker och beslutsfattare började intressera sig för den ökande åldrande befolkningen och med de utmaningar man började förstå skulle växa inom vård och omsorg till följd av den.

Människor lever längre idag än någonsin, de har även fler jämnåriga kvar i livet och mindre familjer. Ändå är personer över 80, den snabbast växande åldersgruppen i befolkningen, ofta underrepresenterade i forskningen. Denna avhandling undersöker hur det sociala livet har förändrats över tid på äldre dagar och hur sociala relationer hänger ihop med välbefinnande.

Totalt sju forskare vid NVS får dela på 33,2 miljoner kronor i forskningsanslag från Vetenskapsrådet i de senaste utlysningarna.

Hallå där Francesca Eroli, doktorand vid avdelningen för neurogeriatrik. Den 7 november försvarar du din avhandling ”Toward precision medicine : sex-specific effects of multi-drug therapies in mouse models of aging and Alzheimer's pathology” Vad handlar den om?

En ny doktorsavhandling av Giorgi Beridze, publicerad vid Karolinska Institutet, belyser sambandet mellan multimorbiditet och njurhälsa hos äldre. Forskningen undersöker hur njurfunktionen bedöms hos äldre, hur kroniska sjukdomar tenderar att bilda mönster och hur dessa mönster påverkar njurfunktionen samt risken att utveckla albuminuri – ett tillstånd som kännetecknas av förekomst av protein i urinen, ofta ett tidigt tecken på njurskada.

Flera kollegor och affilierade från Aging Research Centre (ARC) deltog nyligen vid den 21:a Europeiska geriatrikmedicinska sällskapets (EuGMS) kongress, som hölls den 24–26 september 2025 på Harpa konserthus och konferenscenter i Reykjavík, Island. Årets kongress, med temat ”Nya landskap inom geriatrisk medicin”, samlade experter från hela Europa och bortom för att ta itu med de föränderliga utmaningarna och innovationerna inom vården av äldre.

Att äta en hälsosam växtbaserad kost kan minska risken för demens hos äldre personer med hjärt-kärlsjukdomar, typ 2-diabetes eller stroke. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet, publicerad i den vetenskapliga tidskriften JACC: Advances, som jämfört olika typer av växtbaserad kost.

Den 29 september 2025 fick Isabelle von Saenger, postdoktor vid Aging Research Center (ARC) på Karolinska Institutet, möjlighet att dela med sig av viktiga insikter från sin avhandling som undersöker utvecklingen av omsorgen för äldre i Sverige under de senaste 30 åren. Evenemanget, som samordnades av Omsorgsforum, samlade en inflytelserik grupp aktörer som är engagerade i att forma framtidens äldreomsorg.

Personer som sover dåligt är mer benägna att ha hjärnor som ser äldre ut än vad de faktiskt är. Det visar en omfattande hjärnavbildningsstudie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften eBioMedicine. Ökad inflammation i kroppen kan vara en del av förklaringen.

Den 8–9 september 2025 samlade Aging Research Center (ARC) vid Karolinska Institutet forskare från hela Europa till en internationell workshop med fokus på avancerade statistiska tekniker för att följa utvecklingen av multimorbiditet.

Trettiotalet nordiska forskare inom åldrande och hälsa samlas i Stockholm den 11–12 september 2025 för SIA:s gemensamma workshop för senior och juniora forskare. Evememanget arrangeras av Aging Research Center (ARC) vid Karolinska Institutet och förenar etablerade och yngre experter i syfte att främja dialog och samarbete kring sociala ojämlikheter i åldrande.

Forskare från hela Asien-Stillahavsregionen samlades i Jinan, Kina, den 7–8 juni 2025 på World-Wide FINGERS Network-mötet för att dela nya idéer om hur demens och minnesförlust kan förebyggas. Över 50 forskare och studenter från Australien, Singapore, Malaysia, Korea, Sverige och Kina deltog på evenemanget.

Den 2 september 2025 diplomerades sju läkare, fem arbetsterapeuter och fem fysioterapeuter av H.M. Drottningen vid en högtidlig ceremoni på Drottningholms Slottsteater. Ceremonin markerade avslutningen på de magisterutbildningar i demensvård som Karolinska Institutet utvecklat i nära samarbete med Stiftelsen Silviahemmet. Deltagarna kan nu titulera sig Silvialäkare, Silviaarbetsterapeut och Silviafysioterapeut.

Två nya studier från Karolinska Institutet har undersökt hur mutationer som uppstår i muskler och blodkärl under livets gång kan påverka åldrandet. Studierna, som publiceras i Nature Aging, visar att sådana mutationer kan leda till minskad muskelstyrka och snabbare åldrande av blodkärlen. Resultaten kan få betydelse för behandling av åldersrelaterade sjukdomar.