Publicerad: 2025-05-09 08:41 | Uppdaterad: 2025-05-09 08:41

Ny avhandling om hur skörhet påverkar äldre vuxnas vårdanvändning

Porträttbild tagen utomhus med träd i bakgrunden.
Clare Tazzeo. Foto: Lorenz Weber

Hallå där Clare Tazzeo! Du disputerar den 26 maj och din avhandling och har titeln "Investigating the interplay between frailty and healthcare utilization in older adults". Kan du berätta lite mer om vad den handlar om?

Min avhandling undersöker sambandet mellan skörhet och vårdutnyttjande bland äldre vuxna. De huvudsakliga målen är att bättre förstå om den tid som tillbringas i skörhet har ökat över tid, och att undersöka om vårdutnyttjande och förekomsten av akuta kliniska händelser skiljer sig beroende på skörhetsstatus och skörhetsutveckling.

Vilka är de viktigaste resultaten?

Vi fann att äldre vuxna över tid har levt längre med skörhet. Vidare tyder resultaten på ett samband mellan högre nivåer av skörhet efter 60 års ålder och förekomsten av fler akuta kliniska händelser som till exempel hjärtinfarkt, nedre luftvägsinfektioner och fallolyckor.

Studien visade att individer med skörhet eller förskörhet upplever en förhöjd risk för undvikbara sjukhusinläggningar efter 60 års ålder. Vidare observerades att de som uppvisade långvarig eller snabb progression till skörhet under de sista femton åren av sitt liv upplevde en minskning av vård på sjukhus och öppenvård under sitt sista levnadsår. Detta innebär dock inte något skydd mot undvikbara sjukhusinläggningar under det sista året före döden. En högre förekomst av undvikbara sjukhusinläggningar efter 60 års ålder och i livets slutskede observerades bland relativt yngre vuxna och kvinnor med skörhet. Däremot observerades en lägre andel sådana sjukhusinläggningar bland individer som fick formell social omsorg, och i livets slutskede, informell omsorg. such hospitalizations was observed among individuals receiving formal social care, and at the end of life, informal care.

Övervakning av trender inom skörhet

Att identifiera och fortsätta övervaka trender inom skörhet kan ge information som underlag för resursallokering och förebyggande åtgärder. Dessutom visar resultaten att både skörhetsutveckling och förekomsten av akuta kliniska händelser bör förebyggas och hanteras på ett lämpligt sätt för att fördröja ytterligare hälsoförsämring och död.

Mot bakgrund av våra resultat om skörhet och vårdutnyttjande finns det behov av en mer ingående undersökning av hur vården för personer med skörhet kan optimeras. Vidare är det nödvändigt att noggrant övervaka kvinnor och de äldsta äldre som lever med skörhet. Det finns också ett behov av att undersöka möjligheterna att genom formell social omsorg och informell vård minska överutnyttjandet av vården och förbättra vården för personer med skörhet.

Vad är dina framtidsplaner?

Just nu fokuserar jag på att förbereda mig för min doktorsavhandling. Efter disputationen kommer jag att fortsätta forska om skörhet, vårdutnyttjande och andra ämnen inom området geriatrisk epidemiologi vid gruppen Åldrande och hälsa, vid Institutet för miljömedicin på Karolinska Institutet.