Hur gammal är du – egentligen?

– De som är njursjuka, hjärt-kärlsjuka, dementa eller har kroniska livsstilssjukdomar, är biologiskt äldre än sin kronologiska ålder, säger Peter Stenvinkel, professor vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik på Karolinska Institutet.

Det är idag möjligt att bromsa en accelererande åldrandeprocess – och man kan rädda liv när man lyckas. Ett tydligt exempel på detta är minskade risker inom intensivvården. Vid intensivvård är biologisk ålder till exempel en starkare prediktor för hur det kommer att gå än kronologisk ålder, förklarar Peter Stenvinkel.

– Jag vill att vi inom sjukvården blir bättre på att identifiera de individer som befinner sig i ett snabbspår i sin biologiska åldrandeprocess. Då skulle vi kunna ge dem adekvata livsstilsråd och mediciner som kan bromsa processen, säger han.

Även om man kan leva i många år till med sin kroniska sjukdom, är det besvärligt för den som är drabbad, förklarar han.

– En del kanske kan leva till 75 års ålder, men biologiskt är de äldre och det påverkar livskvaliteten. Patienterna kostar också samhället stora summor pengar. Vi behöver därför titta på hur vi kan förlänga den friska tiden för de här personerna, säger han.

Så vad kan vi göra för att bromsa hastigheten i vilket förfallet sker? Det går ju inte att modifiera sig yngre genom att anamma en ungdomlig klädsel. Att köpa sig tillbaka sin ungdom genom antirynkbehandling går inte heller. Föryngring verkar inte kunna ske via utsidan – insidan är det enda som räknas.

Det bästa råd som forskarna kan ge idag för att bromsa åldrandet är att anamma vanliga livsstilsråd.

Vi vet att motion stressar kroppen på ett bra sätt.

– Fysisk aktivitet och hälsosam vikt förändrar den biologiska åldern på djupet, säger Sara Hägg.

Vad vi äter och hur mycket vi stoppar i oss verkar också kunna spela roll. Mycket talar för att en växtbaserad diet kan skydda mot tidigt åldrande, medan rött kött kan accelerera processen, särskilt ultraprocessad föda, hävdar Peter Stenvinkel.

Ett gammalt knep för att bromsa sin biologiska åldrandeprocess är att minska sitt kaloriintag.

– Att äta mindre portioner och behålla vikten över tid är bra för den metabola hälsan, säger Sara Hägg.

Att få diagnos och korrekt behandling verkar också kunna ge en skjuts i rätt riktning. Sara Hägg och hennes kollegor har sett att man får en ökad fart på sitt biologiska åldrande innan man får diagnosen typ 2-diabetes. Men när man lyckas få ordning på blodsockernivåerna kan det biologiska åldrandet bromsas.

Samma positiva påverkan har läkemedelsbehandling vid högt blodtryck.

– Om man får behandling med kalciumblockare sjunker det biologiska åldersmåttet med ett till två år igen, säger hon.

Hur gamla vi känner oss, vår psykologiska ålder, verkar faktiskt ofta gå hand i hand med biologisk ålder. Forskning visar i alla fall att självskattad hälsa, på en skala mellan ett och tio, är ett bra mått för livslängd, i alla fall på gruppnivå. På individnivå kan detta dock variera kraftigt.

Men för att fastslå hur gamla vi verkligen är på insidan räcker det inte med att känna efter. I stället använder sig forskarna av olika typer av verktyg. Att våra organ oftast åldras i otakt komplicerar saken. Brösten är oftast äldre än resten av kroppen hos medelålders kvinnor till exempel, vilket skulle kunna förklara varför bröstcancer är så vanligt.

Om man vill ha ett biologiskt åldersmått som gäller kroppen som helhet kan man dock väga samman olika klassiska kliniska biomarkörer, så som blodsocker, blodfetter, blodtryck, lungfunktion samt BMI. Det gjorde Sara Hägg nyligen i en studie. Då såg hon att högre biologisk än kronologisk ålder ökar risken att drabbas för stroke och demens. En 60-åring med en biologisk ålder på 65 år har till exempel 40 procent högre risk för stroke och 20 procent högre risk för demens än en 60-åring som även biologiskt var just 60 år. I studien, som bygger på 325 000 personer, tog forskarna även hänsyn till andra riskfaktorer som ärftlighet, levnadsvanor och socioekonomi.

– Vi har också gjort fler studier tidigare och då såg vi kopplingar mellan snabbare biologiskt åldrande och sjukdomar som ALS och flera cancersjukdomar, säger Sara Hägg.

Ett annat populärt sätt att bestämma biologisk ålder är att titta på de så kallade epigenetiska klockorna. Då tar man blodprov och studerar hur DNA regleras – alltså slås på eller av – över tid. 

När Peter Stenvinkel och hans forskarkollegor i Glasgow jämförde åldrandeprocessen hos patienter med kronisk njursjukdom med friska personer använde de just epigenetiska klockor. På så vis kunde de fastställa att personer med kronisk njursvikt, som behöver dialys, åldras snabbare än friska.

– De njursjuka var ungefär fem år äldre biologiskt och hade ett snabbare åldrande av kärlen, säger han.

Med en ny njure stoppades dock den negativa spiralen.

– Vi såg att åldrandeprocessen bromsades upp hos de som blev transplanterade, säger han.

I samband med studien tog forskargruppen också fram ett nytt och mer exakt kliniskt test för att mäta just epigenetisk ålder i dels frisk, dels sjuk vävnad.

Ytterligare en annan biomarkör för biologisk ålder är så kallad telomerlängd. Telomererna sitter längst ut på våra kromosomer och skyddar viktigt dna-material. Varje gång cellerna delar sig – och det kommer de att göra gång på gång under livet – förkortas telomererna. Kopplingen mellan telomerlängd och biologisk ålder är tydlig på gruppnivå. På individnivå kan kort telomerlängd visa att man har högre risk för hjärt-kärlsjukdom.

När telomererna är helt borta från cellen kan den inte dela sig längre. Den är inte död, men heller inte levande, utan befinner sig i ett tillstånd mittemellan, i ett slags zombiestadium. I dag pågår forskning runt om i världen som riktar in sig på att försöka döda dessa zombieceller – eftersom man tror att det skulle kunna vara en nyckel till ännu längre liv.

Zombieceller, eller senescenta celler som de egentligen heter, skickar ut inflammationsmarkörer som ökar sjukdomsprocesser i kroppen. Ju fler zombieceller desto fler rynkor – men också ökade risker för till exempel benskörhet, hjärt-kärlsjukdom, njursjukdom och cancer.

Idag finns företag som erbjuder tester för privatpersoner som vill ta reda på sin biologiska ålder. Hur ska man tolka ett sådant resultat?

– Måtten är inte tillräckligt tillförlitliga och om man gör flera tester kan man få varierande svar. Men om man ser testet som ett komplement till en vanlig hälsoundersöknings riskmarkörer kan man få en generell bild av hälsan – och det kan ju säga något om risken för ett flertal sjukdomar, säger Sara Hägg.

För att försöka bromsa åldrandet är det sedan livsstilsförändringar som gäller.

Ibland inträffar dock saker i våra liv som är utom vår kontroll. Både yttre och inre stressorer är negativt. Psykisk ohälsa, som depression kan till exempel påskynda åldrandet. Exakt varför vet man inte, men amerikanska forskare har sett att längre eller fler episoder av psykisk ohälsa sliter mer än få och korta.

Också naturkatastrofer kan accelerera processen. I en studie, har man sett att markattor, en slags apa, som var med om en orkan åldrades ungefär två år biologiskt.

– Det skulle motsvara att en människa kan åldras sju, åtta år av stressen som en orkan orsakar, säger Peter Stenvinkel.

Men, bara för att man har varit med om en jobbig händelse är det inte kört, hastigheten saktar ner igen när allt lugnat ner sig.

– Om man ser biologiskt åldrande som sanden i ett timglas rinner sanden fort vid stress, men när pressen och stressen upphör rinner den långsammare igen. Det är en dynamisk process, som kan förändras – och förbättras, förklarar han.