Forskare vid ARC beviljas medel från Vetenskapsrådet
Två forskare vid Aging Research Center (ARC) är mottagare av Vetenskapsrådets projektbidrag 2024 och kommer att få finansiering för perioden 2025-2027.
Erika Jonsson Laukka, docent vid ARC, tilldelas 4 431 000 kronor för projektet ”Biologiska korrelat till longitudinella förändringar i kognition och luktfunktion i åldrande och demens” i utlysningen Humaniora och samhällsvetenskap.
Projektet syftar till att fortsätta utforska luktnedsättning i åldrandet och dess samband med demens och kognitiv försämring. De underliggande biologiska mekanismerna för kopplingen mellan luktnedsättning och demens är fortfarande relativt outforskade.
‒ Projektet kommer att undersöka utvecklingen av luktfunktion och kognitiv funktion över tid i relation till en rad biomarkörer för demens, inklusive blodmarkörer för Alzheimers sjukdom och hjärnavbildningsmarkörer. Vi kommer huvudsakligen använda oss av data från den longitudinella populationsbaserade studien SNAC-K, berättar Erika Jonsson Laukka.
Resultaten från projektet kommer att vara av klinisk relevans för tidig upptäckt av personer som löper risk för demens och kan därmed bidra till att vägleda individanpassade insatser och behandlingar för att skjuta upp eller eventuellt förhindra en framtida demensdiagnos.
Medsökande är Ingrid Ekström, Grégoria Kalpouzos, Davide Liborio Vetrano och Giulia Grande, alla forskare vid ARC.
Marc Guitart-Masip tilldelas 3 000 000 kronor för projektet ” Psykobiologiska markörer för att förbättra diagnosen och för att förutsäga affektiva skov vid bipolär sjukdom” i utlysningen Medicin och hälsa.
Det finns ett akut behov av bättre verktyg för att förbättra och underlätta diagnos av bipolär sjukdom samt för att upptäcka och förebygga affektiva episoder i ett så tidigt skede som möjligt.
‒ Vi antar att den longitudinella samspelet mellan tre psykobiologiska faktorer (sömnmönster, motorisk aktivitet och beslutsförmåga) innehåller information som kan användas för att särskilja patienter med bipolär sjukdom och för att upptäcka förestående affektiva episoder, säger Marc Guitart-Masip.
Projektet kommer att använda en smartphoneapp, en smartklocka och algoritmer för artificiell intelligens för att karakterisera samspelet mellan de psykobiologiska faktorerna på individnivå under tolv veckor hos friska frivilliga, patienter med bipolär sjukdom och patienter med återkommande depressiva episoder.
‒ Vi kommer att visa att bipolära patienter kan särskiljas på basis av den longitudinella interaktionen mellan de psykobiologiska faktorerna. Detta projekt kommer att göra det möjligt för oss att utveckla en app som kan användas i kliniska miljöer för att förbättra diagnostiken och förutsäga affektiva episoder vid bipolär sjukdom, tilläger Marc Guitart-Masip.
På lång sikt är målet att vidareutveckla metoden för att kunna förutsäga affektiva episoder innan de inträffar. Projektet kommer att genomföras i samarbete med John Axelsson, professor i psykologi vid Stockholms universitet, och Giovanni Volpe, professor i fysik vid Göteborgs universitet.