Ny studie undersöker hur äldre människor påverkas av att vårda en närstående
Forskare vid Aging Research Center (ARC), institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet, i samarbete med Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka), skickade ut en enkät till 31 000 äldre vuxna för att lära sig mer om de som tar hand om en närstående, i eller utanför hemmet. Det visar sig att 2 157 personer över 65 år regelbundet ger sådan informell omsorg.
Den första studien som använder dessa data, publicerad i Scandinavian Journal of Public Health, visar att omsorgens intensitet är direkt kopplad till vårdgivarnas hälsa och ouppfyllda behov av stöd.
Resultaten tyder på att de flesta äldre informella vårdgivare ger omsorg med låg intensitet, men en betydande andel (17 procent av vårdgivarna) ger omsorg med hög intensitet, vilket innebär minst 30 timmar per vecka, där de bland annat hjälper till att bada, mata, handla, sköta ekonomin och håller den närstående sällskap.
− Vår studie visar att äldre vårdgivare som ger omsorg med hög intensitet ofta upplever negativa konsekvenser för sitt eget liv och välbefinnande och har större behov av stöd från olika källor, säger Mariam Kirvalidze, doktorand Aging Research Center (ARC) och försteförfattare till artikeln.
Kvinnor, makar och äldre överrepresenterade
Studien visar att kvinnor, makar och personer över 75 år är överrepresenterade bland de som ger omsorg med hög intensitet. Dessa informella vårdgivare är mer benägna att rapportera negativa erfarenheter kopplade till omsorgen, såsom sömnproblem, mental belastning och svårigheter att upprätthålla sociala kontakter och ta hand om sin egen hälsa. Samtidigt upplever de en lägre grad av tillfredsställelse med omsorgen jämfört med dem som ger omsorg med låg intensitet.
− Det är tydligt att omsorg med hög intensitet kan vara mycket krävande och påverka den informella vårdgivarens livskvalitet negativt. Vi behöver se till att dessa äldre informella vårdgivare får det stöd de behöver för att kunna fortsätta ge vård utan att själva drabbas av allvarliga hälsoproblem, säger Amaia Calderón-Larrañaga, docent vid Aging Research Center (ARC) och en av artikelns huvudförfattare.
Behov av riktade insatser
Studien betonar vikten av att utveckla riktade insatser för att stödja äldre informella vårdgivare, särskilt de som ger omsorg med hög intensitet. Bland de mest efterfrågade stödinsatserna finns avlastning, personlig rådgivning och ekonomiskt stöd. Detta beror sannolikt på att informella vårdgivare som ger omsorg med hög intensitet har större vårdbehov när de åldras och kräver mer stöd för att fortsätta i sin vårdroll. Att möta dessa behov kräver en flexibel och skräddarsydd strategi snarare än en generell policy.
− Det behövs en mer detaljerad undersökning på kommunal nivå för att bättre förstå och tillgodose behoven hos alla vårdgivare, särskilt de som är äldre och mer sårbara, för att säkerställa att de får det stöd de behöver. Genom att förstå deras specifika behov kan vi skapa bättre förutsättningar för både vårdgivare och se till att omsorgsmottagare stannar hemma längre, säger Mariam Kirvalidze
Projektet finansierades av Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte, 2021-00256) och Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka).
Publikation
The intensity of informal caregiving and its implications for older caregivers: a national survey in Sweden.
Kirvalidze M, Hanson E, Magnusson L, Dahlberg L, Wimo A, Morin L, Calderón-Larrañaga A
Scand J Public Health 2025 May;():14034948251335113