Goran Papenberg får projektbidrag från Vetenskapsrådet
![Avbildning av hjärnan (lila) mot mörk bakgrund.](/sites/nyheter/files/styles/article_full_width/public/qbank/ImagebyRamanOzafromPixabay_brain-1787622_1920_WebStandard780pxwidth%28Drupal%2920231124145107.jpg)
KI-forskaren Goran Papenberg har beviljats ett projektbidrag från Vetenskapsrådet för sin forskning om hjärnans förmåga att producera nya nervceller och dess betydelse för långtidsminne och depression vid åldrande.
![porträttbild.](/sites/nyheter/files/styles/article_full_width/public/qbank/Goran-Papenberg_beskuren_695x600_WebStartPage2400pxwidth%28Drupal%2920231124142514.jpg)
Goran Papenberg, senior forskare vid Aging Research Center (ARC), beviljas medel för en period av fyra år för projektet Kvantifiering av neurogenes i hippocampus i den levande mänskliga hjärnan och dess relevans för långtidsminnet. Det totala beviljade beloppet är 5 779 000 kronor.
Berätta lite kort om projektet du ska driva?
– Vi kommer att undersöka hjärnans förmåga att bilda nya nervceller, så kallad neurogenes, och dess betydelse för långtidsminne och depression vid åldrande. Neurogenes i vuxen ålder sker i hippocampus och är nödvändig för ett välfungerande långtidsminne.
Fram till nu har neurogenesens betydelse för långtidsminnet och den mentala hälsan varit svårfångad på grund av svårigheterna att mäta neurogenes i den levande mänskliga hjärnan.
– Med ny banbrytande utveckling inom neuroimaging kommer vi att kunna upptäcka neurogena signaler i hjärnan för att förstå dess roll för långtidsminnet och den mentala hälsan.
Vad innebär detta anslag för din forskning och för dig personligen?
– Jag fick finansiering för ett mycket spännande och aktuellt projekt. Det är naturligtvis mycket motiverande och givande. Med tanke på neurogenesens betydelse för långtidsminne och depression, skulle en icke-invasiv neurogen biomarkör vara enormt värdefull för att identifiera individer som löper risk att drabbas av minnesförlust och depression och utvärdera effekten av olika åtgärder.
Marc Guitart-Masip och Francesca Mangialasche från Karolinska Institutet representerar det kliniska perspektivet i projektet. Projektet är också ett internationellt samarbete med forskare från Baylor College of Medicine i Houston och UC Irving, USA, samt University Collage London, Storbritannien.