Nyhetsarkiv

Inga ökade risker för barnen, men däremot lägre risk att drabbas av några allvarliga komplikationer. Det är resultatet av den hittills största studien av nyfödda barn vars mödrar vaccinerats mot covid-19 under graviditeten. Studien är ett samarbete mellan svenska och norska forskare och är publicerad i tidskriften JAMA.

En plötslig och oavsiktlig viktnedgång är förknippad med en ökad risk för en cancerdiagnos under det kommande året, enligt en ny studie i JAMA. Forskare från bland annat Karolinska Institutet som ligger bakom studien uppmanar vårdpersonal och allmänhet till vaksamhet om det skulle hända.

En av tre som drabbats av bakteriell hjärnhinneinflammation som barn lever med permanenta neurologiska funktionsnedsättningar på grund av infektionen. Det visar en ny registerstudie ledd från Karolinska Institutet och publicerad i JAMA Network Open.

Forskare från bland annat Karolinska Institutet har utvecklat en prognostisk modell som identifierar de barn som löper störst risk att insjukna i allvarlig RSV-infektion. Studien som publicerats i Lancet Digital Health kan visa vilka barn som har störst nytta av nya metoder för att förebygga en allvarlig infektion.

Ett skandinaviskt samarbete under ledning av KI-forskare visar att många som behandlas i specialistvård för allvarlig depression har en dålig prognos, till exempel med återinsjuknande, utveckling av andra psykiatriska sjukdomar, behov av sjukhusvård och i vissa fall död genom självmord. Forskningen baserades på 273 000 personer med allvarlig depression i Sverige, Danmark och Norge. Resultaten publiceras nu i Lancet Regional Health Europe.

Det nationella svenska medicinska födelseregistret (MFR) sjösattes 1973. I en översiktsartikel publicerad i European Journal of Epidemiology beskriver nu forskare från Karolinska Institutet och Lunds universitet innehåll och kvalitet i registret, baserat på data från MFR men även från tidigare forskning baserad på registret. Forskarna drar slutsatsen att registret innehåller högkvalitativ information om graviditet och förlossning om mer än 5 miljoner förlossningar under 50 år.

Forskare vid Centrum för psykiatriforskning på Karolinska Institutet har i en stor studie utvärderat ett instrument för screening av självmordsrisk i samband med besök på psykiatrisk akutmottagning. Forskarna fann en koppling mellan screeningresultatet och risk för självmord kort tid efter akutbesöket. Studien har publicerats i tidskriften Psychological Medicine.

Läkemedelsgruppen acetylkolinesterashämmare är en viktig del av behandlingen vid Alzheimers sjukdom, men deras effekt på kognitionen har varit omdiskuterad och få studier har undersökt deras långsiktiga effekter. Ny forskning från bland annat Karolinska Institutet visar goda kognitiva effekter och minskad dödlighet upp till fem år efter diagnos. Studien har publicerats i tidskriften Neurology.

Svenska Livräddningssällskapets statistik om drunkningshändelser har tidigare baserat sig på medierapportering om personer som omkommit i olyckor, cirka 100 fall årligen. Nu visar en stor registerstudie från Karolinska Institutet att det i själva verket är drygt 400 personer som är med om drunkning i Sverige årligen, varav cirka hälften omkommer. Studien, som även visar vilka som har störst chanser att överleva, har publicerats i tidskriften Resuscitation.

Charlson komorbiditetsindex (CCI) är ett sjukdomsindex som ursprungligen skapades för att förutsäga korttidsdödlighet men som i allt högre grad används som en proxy för sjukdomsbörda, och används ofta som en kovariat, till exempel i regressionsmodeller.

Blodförtunnande tabletter av typen nya orala antikoagulantia, NOAK, används bland annat som blodproppsförebyggande behandling vid förmaksflimmer. Trots att just blodproppar antas bidra till ett komplicerat sjukdomsförlopp vid infektion med det nya coronaviruset, tycks användare av denna läkemedelsgrupp inte vara skyddade mot svår covid-19. Det visar en stor svensk registerstudie från Karolinska Institutet som publiceras i Journal of Internal Medicine.

Det har uppstått farhågor att användningen av en vanlig läkemedelsgrupp som kallas RAS-blockerare kan underlätta infektion med det nya coronaviruset, påverka svårighetsgraden av covid-19 och försämra prognosen. Men nu visar en registerbaserad studie från Karolinska Institutet med närmare 1,4 miljoner svenska patienter att användning av RAS-blockerare inte är förknippad med ökad risk för sjukhusvistelse eller dödsfall i covid-19. Studien har publicerats i European Journal of Heart Failure.

Det finns skillnader i hur kvinnor och män överlever lungcancer. Nu har forskare vid Karolinska Institutet analyserat möjliga orsaker som andra underliggande sjukdomar och rökning. Studien som publiceras i Chest visar att kvinnor lever längre än män efter en lungcanceroperation oberoende av andra faktorer.

Forskare vid Karolinska Institutet och Danderyds sjukhus har undersökt risken för ytterligare hjärtinfarkt och förtida död hos kraftigt överviktiga som genomgår en överviktsoperation efter en hjärtinfarkt. Registerstudien med 1 018 individer visar en minskad risk för ny hjärtinfarkt och förbättrad överlevnad som inte kan förklaras med enbart viktminskningen. Studien publiceras i tidskriften Circulation.

Fettlever orsakad av övervikt drabbar närmare en av fyra personer i Europa och USA. Tidigare forskning har visat att personer med fettlever som utvecklat svår fibros eller cirros har en ökad risk att dö i förtid. Nu visar forskare vid Karolinska Institutet i Sverige och Massachusetts General Hospital i USA att även mild fettlever är kopplad till ökad risk att dö men att dödligheten ökar med tilltagande svårighetsgrad av sjukdomen. Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Gut.

Forskare vid Karolinska Institutet genererar snabbt ny kunskap rörande kopplingen mellan olika typer av läkemedelsbehandling och hyponatremi. I den aktuella studien jämfördes litiumbehandling mellan 11 213 personer som sjukhusvårdats på grund av hyponatremi med 44 801 kontroller. Intressant nog fann man att litiumbehandling var hälften så vanlig hos personer med hyponatremi. Resultaten har nyligen publicerats i tidsskriften Journal of Psychopharmacology.

Två färska studier har inte kunnat utesluta risken för autism hos barn vars mamma vaccinerats mot svin- respektive säsongsinfluensa under graviditeten. Nu visar forskare vid Karolinska Institutet att det inte finns något sådant samband. Studien publiceras i Annals of Internal Medicine.

Även för tidigt födda barn bör utvärderas enligt Apgarskalan, ett verktyg som används för att mäta nyföddas hälsa omedelbart efter förlossningen. Den slutsatsen drar forskare vid Karolinska Institutet som i en stor observationsstudie undersökt värdet av Apgarpoäng för barn som föds för tidigt. Resultaten har publicerats i tidskriften New England Journal of Medicine.

Upprepade mätningar av biomarkören FIB-4 i blodet med några års mellanrum kan förutsäga risken att drabbas av svår leversjukdom, visar en ny studie från Karolinska Institutet som publiceras i Journal of Hepatology. Risken för skrumplever ökar hos personer där nivåerna av denna markör stiger mellan två testtillfällen.

Risken att insjukna i fler än ett hudmelanom under en tioårsperiod har ökat tiofaldigt i Sverige sedan 1960-talet. Det visar en ny studie av forskare vid Karolinska Institutet och Lunds universitet som publiceras i Journal of the National Cancer Institute. Den stadiga ökningen tros bero på förändrade semestervanor med mera aktivt solbadande och utlandsresor till sydliga breddgrader.

Forskare vid Karolinska Institutet visar att olika mått på psykisk ohälsa kan vägas samman till en enda faktor kallad ”p”, som förutsäger patientens prognos och behov av extra stöd. Den generella faktorn för mental ohälsa avspeglar sammanlagd risk för ogynnsamma psykiatriska utfall och träffsäkerheten är lika bra som de mått som i dag finns för intelligens, enligt resultat som nu publiceras i World Psychiatry.

Vuxna med kronisk virushepatit och förhöjd risk för levercancer har lägre risk att drabbas av levercancer eller att dö av leversjukdom om de under lång tid medicinerat med acetylsalicylsyra (till exempel Trombyl) i låg dos. Det visar en studie som publiceras i tidskriften New England Journal of Medicine av forskare från Karolinska Institutet och Universitetssjukhuset Örebro i Sverige och Massachusetts General Hospital i Boston, USA.

Det finns en stark koppling mellan högt blodtryck hos patienter på akuten och ökad risk för hjärtkärlsjukdom i framtiden, visar en stor registerstudie från Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften Hypertension. Forskarnas slutsats är att blodtrycksmätningar på akuten kan användas som verktyg för att minska sjuklighet och dödlighet genom tidig insättning av förebyggande behandling.

Blodprover kan med god tillförlitlighet identifiera personer med låg risk att utveckla svår leversjukdom, men det behövs bättre metoder i primärvården för att kunna identifiera personer med störst behov av vårdinsatser. Det är några av slutsatserna från en stor registerbaserad studie av forskare vid Karolinska Institutet som publiceras i den ansedda tidskriften Gastroenterology.

Chaufförer, fabriksarbetare och städare har tre gånger högre risk att drabbas av typ 2-diabetes än lärare och sjukgymnaster. Forskare vid Karolinska Institutet har studerat hur diabetesförekomsten skiljer sig åt mellan olika yrkesgrupper i Sverige. Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Diabetologia och presenteras samtidigt vid en europeisk diabeteskonferens i Barcelona i mitten av september.

En grupp biostatistika forskare vid Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik (MEB) har blivit tilldelade ett bidrag till forskningsmiljö inom registerbaserad forskning på 13 miljoner kronor från Svenska Vetenskapsrådet för forskning med syfte att utveckla och förbättra de statistiska metoder som används inom registerforskning.

Vi gratulerar professor Jesper Lagergren vid gruppen Övre GI Kirurgi, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, som får forskningsanslag om 13 miljoner kronor från Vetenskapsrådet.

Kvinnor har ökad risk för att höggradiga cellförändringar i livmoderhalsen kommer tillbaka efter operation om det funnits cellförändringar i operationsmarginalen, särskilt om högrisk-HPV (humant papillomvirus) kunnat påvisas i uppföljningsprovet. Det visar en ny långtidsstudie från Karolinska Institutet som publiceras i American Journal of Obstetrics and Gynecology. Forskarna fann också att flera andra sjukdomar kan vara oberoende riskfaktorer för återkomst av cellförändringar.

En ny registerstudie av svenska och danska forskare visar att vanliga läkemedel mot inflammatorisk tarmsjukdom eller IBD, så kallade TNF-α-hämmare, inte ökar risken för allvarliga infektioner hos barn. Tidigare studier har visat på en riskökning för vuxna patienter. Resultaten publiceras i tidskiften The Lancet Gastroenterology & Hepatology.

Forskare vid Karolinska Institutet genererar snabbt ny kunskap rörande flera viktiga läkemedelsinteraktioner kopplade till individer som behandlas med det blodförtunnande läkemedlet warfarin.

Patienter med en nära släkting som haft en hjärtinfarkt, har över 60 % högre risk att själva vara drabbade när de söker på akuten för bröstsmärta. Det sambandet har forskare vid Karolinska Institutet kunnat påvisa genom att kombinera data på ett helt nytt sätt. Resultaten publiceras i tidskriften European Heart Journal: Acute Cardiovascular Care.