Släkthistoria viktig vid bröstsmärta på akuten
Patienter med en nära släkting som haft en hjärtinfarkt, har över 60 % högre risk att själva vara drabbade när de söker på akuten för bröstsmärta. Det sambandet har forskare vid Karolinska Institutet kunnat påvisa genom att kombinera data på ett helt nytt sätt. Resultaten publiceras i tidskriften European Heart Journal: Acute Cardiovascular Care.
Studien omfattar drygt 28 000 patienter från Stockholmsregionens akutmottagningar, som sökt för bröstsmärta de senaste åren. Forskarna har samkört data från akutbesöken med Statistiska Centralbyråns Flergenerationsregister för att hitta patienters släktingar. Dessa data har sedan matchats med Socialstyrelsens sjukvårdsregister för att inhämta släktingarnas historiska diagnoser.
– Vi blev egentligen inte förvånade över att se att det finns en stark koppling mellan släkthistoria och prognos på akuten för patienter med misstänkt hjärtsjukdom, säger studiens seniora författare Per Svensson, docent vid Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset och överläkare vid Södersjukhuset. Riktlinjerna säger att denna faktor skall vägas in i bedömningen i den akuta utredningen, det har dock tidigare saknats bra studier som stödjer detta. Det som är speciellt intressant med resultaten är att vi har kunnat studera betydelsen av familjehistoria i relation till modern utredning med ett blodprov av hjärtskademarkören troponin T. Vi ser då att släkthistoria har en större betydelse vid normala troponinnivåer, speciellt hos dessa personer ska den tas på stort allvar.
Första studien i sitt slag
Studien är den första att undersöka betydelsen av registerverifierad släkthistoria i den akuta bedömningen av patienter med bröstsmärta. Resultaten har utvärderats i relation till patienternas ålder, EKG-fynd och det första troponin-värdet på akuten. Riskökningen var oberoende av samsjuklighet med hjärt- och kärlsjukdomar.
-Det hela började inom ramen för mitt examensarbete under höstterminen 2017, berättar studiens huvudförfattare Agnes Wahrenberg, läkarstudent vid Karolinska Institutet. Sedan dess har vi jobbat vidare och utvecklat projektet. De svenska registren ger unika möjligheter att länka samman data för kliniska frågeställningar och vi har presenterat resultaten vid European Society of Cardiology’s internationella kongress 2018. Alltmer fokus läggs just nu på att utveckla algoritmer för att undvika tidskrävande utredningar hos patienter med normala eller omätbara troponinnivåer. Våra data visar att släkthistoria som tillägg till troponin-värdet kan göra sådana bedömningar mer säkra, och att den därför är en viktig komponent vid tidig riskvärdering av bröstsmärta.
Publikation
Wahrenberg A, Magnusson PK, Discacciati A, Ljung L, Jernberg T, Frick M, Linder R and Svensson P.
European Heart Journal: Acute Cardiovascular Care. Online 24 May 2019, doi: 10.1177/2048872619853521