Publicerad: 2017-04-03 11:17 | Uppdaterad: 2017-04-03 11:55

Ökad risk att ta sitt liv under studietiden

Studenter vid universitet och högskolor har mer än dubbelt så hög självmordsrisk som personer med avslutade universitets- eller högskolestudier. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publiceras i onlinetidskriften BMJ Open.

I den registerbaserade studien ingick alla personer mellan 18 och 39 år som bodde i Sverige under åren 1993-2011, ungefär fem miljoner individer. Man vet sedan tidigare att självmordsrisken är lägre hos högutbildade än hos lågutbildade. För att ta reda på studietidens inverkan valde forskarna därför att fokusera på jämförelsen mellan personer som studerar på universitet eller högskola och personer som tidigare genomfört sådana studier.

Hos studenter var risken för självmord mer än fördubblad jämfört med personer som tidigare studerat, även efter att forskarna justerat för faktorer såsom ålder och tidsperiod.

Oklart vad det beror på

– Det verkar alltså vara just under studietiden som det finns en ökad risk att ta sitt liv. Så vitt vi vet finns det inga tidigare studier med nationell täckning av självmord bland studerande, varken i Sverige eller utomlands, säger Christine Takami-Lageborn, läkarstudent och blivande doktorand vid institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska Institutet.

Vad riskökningen beror på är oklart. Forskarna har till exempel inte undersökt om olika utbildningar skiljer sig åt eller om studenter i större utsträckning än andra är stressade eller drabbade av psykisk ohälsa.

Studenthälsan en viktig resurs

– Det vi vill lyfta fram är att självmord kan förhindras och att studenter är en grupp man faktiskt kan nå, till exempel genom Studenthälsan som är en viktig resurs. Studien pekar på betydelsen av att upptäcka vilka studenter som är i riskzonen, vilket det bör finnas goda möjligheter till, säger Christine Takami-Lageborn.

Studien visar också att studenter har en högre risk att dö i olyckor samt att dö oavsett orsak jämfört med personer som avslutat sina universitets- eller högskolestudier.

Forskningen har finansierats av Forte, Svenska Läkaresällskapet och Söderström Königska fonden.