Känslig analysmetod ger ökad trygghet för bröstsmärtepatienter

På svenska akutmottagningar undersöks sedan en tid patienter med bröstsmärta med hjälp av metoden ”högsensitivt troponin T”. Forskare vid Karolinska Institutet visar, med hjälp av en stor registerstudie, hur denna mer känsliga analysmetod har förbättrat utvärderingen av bröstsmärtepatienter på akutmottagningar. Det är färre patienter som får hjärtinfarkt eller dör efter att de skickats hem med diagnosen ”ospecifik bröstsmärta” sedan den nya analysmetoden infördes. Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Journal of the American College of Cardiology.

Bröstsmärta är en av de vanligaste anledningarna till att folk söker sig till akuten. Ibland kan smärtan bero på hjärtinfarkt, men det vanligaste är att man inte kan hitta orsaken till problemet. Därför skrivs de flesta patienterna hem med diagnosen ospecifik bröstsmärta. Några få av dem som skickas hem kommer dock att drabbas av en hjärtinfarkt, andra kommer att tvingas till ett oplanerat kranskärlsingrepp och några kommer att dö inom 30 dagar efter hemgång. Svårigheten ligger i att ta reda på vilka dessa patienter är redan när de söker för bröstsmärta på akuten.

För att utesluta bland annat hjärtinfarkt brukar man göra kontroll av EKG och i många fall även blodprov med hjärtskademarkörerna troponin T eller I. Men på senare år har en ny och känsligare analysmetod införts på svenska sjukhus. Metoden kallas högsensitivt troponin T och tidigare studier har visat att den här nya analysmetoden ger en högre diagnostisk träffsäkerhet. Däremot har det hittills inte varit känt om den diagnostiska träffsäkerheten också gäller i klinisk rutin.

65 000 patienter studerades

För att ta reda på om högsensitivt troponin T är kopplat till minskat antal allvarliga kardiovaskulära händelser genomförde forskarna en stor registerstudie. I studien ingick drygt 65 000 patienter med ospecifik bröstsmärta, som samtliga skrivits ut från 16 svenska akutmottagningar mellan 2006 och 2013 i samband med att de införde den nya analysmetoden.

I jämförelse med äldre analysmetoder var risken att drabbas av en allvarlig kardiovaskulär händelse inom 30 dagar från hemgång mindre bland de patienter som utvärderats med den nya metoden. I stället för att nio personer av tusen drabbades av en hjärtinfarkt, död eller oplanerat kranskärlsingrepp, var det nu bara sex av tusen som råkade ut för det.

– Våra resultat är intressanta för andra länder, som till exempel USA, där man står inför att byta metod, säger Per Svensson, docent och universitetslektor vid institutionen för medicin, Solna, på Karolinska Institutet.

Ökad risk hos inlagda

Bland patienter som skrivits ut med diagnosen oklar bröstsmärta efter en inläggning ökade däremot risken att råka ut för allvarliga händelser efter metodbytet. I den gruppen drabbades 7,2 procent av dem som utvärderats med den nya analysmetoden jämfört med 3,4 procent som analyserats på det gamla sättet. Just dessa patienter hade också en högre riskprofil efter metodbytet.

– Vi kan utifrån vår studie dra slutsatsen att utvärdering med högsensitivt troponin är kopplat till att färre patienter som skrivs hem från akuten med ospecifik bröstsmärta drabbas av allvarliga kardiovaskulära händelser och att de har en bättre riskprofil. Det motsatta observerades hos patienter hemskrivna efter inläggning, vilket tyder på att patienter med hög risk identifieras och läggs in i större utsträckning. Vi drar därför slutsatsen att högsensitivt troponin har hjälpt till att förbättra utvärderingen av patienter med ospecifik bröstsmärta på akuten, säger Per Svensson.

Registerstudien finansierades av Karolinska Institutet.

Publikation

”Outcomes in Patients With Chest Pain Discharged After Evaluation Using a High-Sensitivity Troponin T Assay”
Atosa Nejatian, Åsa Omstedt, Jonas Höijer, L.O. Hansson, Therese Djärv, Kai M. Eggers, Per Svensson
Journal of the American College of Cardiology (JACC), 30 maj 2017, 69(21):2622-2630, doi:10.1016/j.jacc.2017.03.586