Bättre metoder behövs för att förutsäga risk för leversjukdom
Blodprover kan med god tillförlitlighet identifiera personer med låg risk att utveckla svår leversjukdom, men det behövs bättre metoder i primärvården för att kunna identifiera personer med störst behov av vårdinsatser. Det är några av slutsatserna från en stor registerbaserad studie av forskare vid Karolinska Institutet som publiceras i den ansedda tidskriften Gastroenterology.
Fettlever är ett vanligt tillstånd som innebär inlagring av fett i levern och förekommer framför allt vid typ 2-diabetes eller fetma. Vissa personer med fettlever kommer att utveckla skrumplever eller levercancer, men det är svårt att identifiera dessa personer i tid. Idag används olika poängsystem där man utifrån blodprovsvärden räknar fram den individuella risken för leversjukdom och på så vis kan identifiera personer med leverfibros. Det är dock oklart hur bra dessa poängsystem är på att förutsäga risk för framtida svår leversjukdom i den allmänna befolkningen.
Över 800 000 personer
Forskarna bakom den aktuella studien utgick från AMORIS-kohorten som innehåller blodprovsdata från över 800 000 personer som undersökts vid hälsokontroller och i primärvården i Stockholm mellan 1985-1996. Värden från olika blodprovsbaserade poängsystem kopplades till nationella register för att identifiera de personer som utvecklat svår leversjukdom upp till 27 år senare.
Resultaten visade att det fanns en tydlig koppling mellan värdena i vissa av de undersökta poängsystemen och framtida risk för leversjukdom, men att metodernas generella tillförlitlighet endast var måttlig. Poängsystemen fungerade betydligt bättre för personer med kända riskfaktorer för fettlever, såsom typ 2-diabetes, än för personer utan kända riskfaktorer. Forskarna fann också att risken att utveckla svår leversjukdom var mycket låg hos personer som hade normala värden i de undersökta poängsystemen.
Kan hitta personer med låg risk
– Resultaten kan komma att användas för att identifiera personer med mycket låg risk för framtida leversjukdom, där onödiga vårdinsatser kan undvikas. Men det behövs nya metoder för att hitta personer med hög risk för framtida svår leversjukdom och som kan komma ifråga för läkemedelsbehandling, säger en av studiens huvudförfattare Hannes Hagström, specialistläkare inom hepatologi vid Karolinska Universitetssjukhuset och docent vid institutionen för medicin i Solna och Huddinge, Karolinska Institutet.
Studien genomfördes med stöd från läkemedelsföretaget AstraZeneca, Stockholms läns landsting (Region Stockholm) och Gunnar & Ingmar Jungners Stiftelse för Laboratoriemedicin. Hannes Hagström har mottagit konsultarvoden från Novo Nordisk, Gilead Sciences Inc., IQVIA och Intercept Pharmaceuticals, och har varit rådgivande styrelsemedlem i Bristol Myers-Squibb (allt utan koppling till den aktuella studien). Hannes Hagströms institutioner har mottagit forskningsanslag från AstraZeneca och Gilead Sciences Inc (institutionen för medicin, Huddinge) samt Intercept Pharmaceuticals (Karolinska Universitetssjukhuset).
Publikation
“Ability of Noninvasive Scoring Systems to Identify Individuals in the Population at Risk for Severe Liver Disease”. Hannes Hagström, Mats Talbäck, Anna Andreasson, Göran Walldius, Niklas Hammar. Gastroenterology, online 26 september 2019, doi: 10.1053/j.gastro.2019.09.008.