Nyhetsarkiv

Under pandemin stod det klart att barn som fick covid-19 blev mindre sjuka än vuxna. En hypotes har varit att vanliga förkylningar skulle kunna ge barnen ett skydd mot den svåra virussjukdomen. Nu kan forskare vid Karolinska Institutet visa att OC43, ett annat coronavirus som orsakar vanliga förkylningar, ger barn ett immunförsvar även mot covid-19. Studien, som publicerats i PNAS, kan leda till mer skräddarsydda vaccinprogram för barn och vuxna.

Katie Healy vid institutionen för odontologi och Sebastian Ols vid institutionen för medicin, Solna, tilldelas Sven Gards stipendium för bästa avhandlingarna i virologi år 2022.

Höga nivåer av antikroppar mot sars-cov-2 i nässlemhinna ger skydd mot covid-19 i minst åtta månader. Infektion med omikronvarianten ger slemhinneantikroppar med god hållbarhet, vilket sannolikt bidrar till ett starkt skydd mot upprepad omikroninfektion. Resultaten, som publicerats i The Lancet Infectious Diseases av forskare vid Karolinska Institutet och Danderyds sjukhus, väcker ytterligare förhoppningar om att kunna få god effekt av ett framtida nasalt vaccin.

Att tappa för mycket i vikt vid covid-19-infektion har kopplats till sämre utfall. Nu har forskare vid Karolinska Institutet upptäckt att sars-cov-2-infektion gynnar blodkärlsbildningen i fettvävnad, vilket eldar på kroppens värmeproducerande ämnesomsättning. När forskarna hämmade denna process med ett befintligt läkemedel i virusinfekterade möss och hamstrar så kom vikten tillbaka, enligt studien som publicerats i tidskriften Nature Metabolism.

Risken att infekteras av parvovirus är förhöjd hos de personer som har blodgrupp Rh(D), enligt en studie publicerad i The Journal of Infectious Diseases av forskare från Karolinska Institutet i samarbete med Octapharma.

Forskare från Karolinska Institutet har kunnat visa att nivåerna av den immunologiska signalsubstansen IL-26 är förhöjda i blodet på patienter med akut covid-19. Samtidigt kan forskarna se att de höga nivåerna av IL-26 är associerade till det kraftfulla inflammatoriska svar som kännetecknar svåra fall av sjukdomen. Fynden som presenteras i Frontiers in Immunology visar att IL-26 har potential att kunna användas som biomarkör för allvarlig covid-19.

Kommittén för forskning på Karolinska Institutet har beslutat att årets Jonas Söderquist stipendium för grundforskning inom virologi och immunologi ska tilldelas Quirin Hammer på Institutionen för medicin, Huddinge (MedH) och Daniel Sheward, Institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi (MTC).

En studie från Karolinska Institutet visar att coronavirusvarianten BA.2.75.2, en undervariant av omikron, lättare tar sig förbi neutraliserande antikroppar i blodet och är motståndskraftig mot flera monoklonala antikroppsbehandlingar. Det innebär en ökad risk för sars-cov-2-smitta i vinter, såvida inte de nya uppdaterade bivalenta vaccinen kan stärka immuniteten hos befolkningen. Resultaten har publicerats i tidskriften The Lancet Infectious Diseases.

Många gladdes åt att professor Svante Pääbo tilldelas 2022 års Nobelpris i fysiologi eller medicin, en som gladdes extra är Hugo Zeberg, forskare vid Karolinska Institutet. Han har i flera år samarbetat med Svante Pääbo, inte minst när det gällt att hitta neandertal-gener som kan påverka hur sjuka olika människor blir efter covid-19-smitta.

Intravenös behandling med omega-3-fettsyror hos äldre patienter med sjukhuskrävande vård av covid-19 verkar kunna ha positiva effekter på immunsvarets förmåga att hantera viruset, enligt en studie från Karolinska Institutet i Stockholm. Studien, som publicerats i tidskriften Clinical and Translational Medicine, skulle i framtiden kunna leda till en kompletterande, kostnadseffektiv behandling av covid-19.

Den 27 september arrangeras ett minisymposium i anslutning till 2022 års Nicholson lecture med fokus på COVID-19 och immunrespons mot SARS-CoV-2

Barn med vissa immunbristsjukdomar har i hög grad mutationer i gener som reglerar kroppens immunförsvar och en högre dödlighet i covid-19. Detta enligt en studie av forskare från Karolinska Institutet, publicerad i Journal of Allergy and Clinical Immunology.

Höga nivåer av antikroppar i luftvägarna minskar risken att infekteras av omikron, men många får inte mätbara antikroppsnivåer i luftvägarna trots tre doser sars-cov-2-vaccin. Det visar en ny studie som publicerats i The New England Journal of Medicine av forskare vid Karolinska Institutet och Danderyds sjukhus.

Forskare från Karolinska Institutet har, tillsammans med andra, jämfört den nya omikron-varianten BA.2.75 med den nuvarande dominerande varianten BA.5. Studien, som publicerats i tidskriften The Lancet Infectious Diseases, tyder på att BA.2.75 inte är mer resistent mot antikroppar än tidigare omikron-varianter, vilket är ett positivt besked.

Nicholson lecture den 28 September, 2022

Forskare vid Karolinska Institutet utvecklar ett coronavirusvaccin som ska vara mindre känsligt för mutationer och rustat även för framtida coronavirus. Vaccinet visar lovande resultat i möss i en nypublicerad studie i EMBO Molecular Medicine, och nu hoppas forskarna kunna gå vidare till säkerhetsstudier på människor.

I en ny analys rankas Karolinska Institutet på plats åtta när det gäller flest antal vetenskapliga artiklar publicerade om covid-19 och immunsvaret. KI sticker också ut som ett av de universitet som har haft flest internationella samarbeten i fältet. Analysen är gjord av kinesiska forskare utan koppling till KI och har publicerats i tidskriften Frontiers in Public Health.

Forskare vid Karolinska Institutet presenterar resultaten av ett förfinat kliniskt covid-19-test, som har använts för att spåra spridningen av omikron-varianten i realtid i den svenska befolkningen. Studien, publicerad i tidskriften Med, ger nya insikter om dominansövergången för underlinjer av omikron som inträffade konsekvent över hela världen.

Forskare vid Karolinska Institutet och Danderyds sjukhus har följt personer som fått tre doser sars-cov-2-vaccin och jämfört deras immunsvar efter genomgången omikroninfektion. Resultaten, som publicerats i The Lancet Infectious Diseases, visar att de som inte haft covid-19 tidigare fick ett betydligt högre antikroppssvar än de som haft covid-19 innan de infekterades med omikronvarianten.

Forskare vid Uppsala universitet och Karolinska Institutet har kommit närmare en förklaring till varför covid-19-patienter har en kraftigt ökad risk för blodproppar. En ny studie som publicerats i Nature Immunology visar att en genvariant i det medfödda immunförsvaret påverkar risken för blodproppar i lungorna hos svårt sjuka covid-19-patienter.

Susanne Rysz, doktorand vid Karolinska Institutet och intensivvårdsläkare på Karolinska Universitetssjukhuset, disputerade i fredags med en av de allra första avhandlingarna med studier av covid-19-patienter i intensivvård. ”Forskningen blev mitt sätt att klara av vanmakten i början av pandemin när många dog utan att vi kunde göra något,” säger hon.

Vacciner baserade på inaktiverat sars-cov-2-virus används ofta i resursfattiga länder eftersom kostnaden är låg. Ny forskning från Karolinska Institutet visar att en påfyllnadsdos med mRNA-vaccin till personer som fått två doser inaktiverat vaccin ger lika bra skydd mot covid-19 som tre doser mRNA-vaccin. Resultaten publiceras i tidskriften Nature Communications.

Forskare vid bland annat Karolinska Institutet har använt tillverkade diabetiska mininjurar för att öka kunskapen om kopplingen mellan diabetes och svår covid-19. Forskarna fann att diabetiska mininjurar har högre känslighet för sars-cov-2-infektion än icke-diabetiska mininjurar. Studien, som publicerats i tidskriften Cell Metabolism, identifierade också genetiska bevis för ACE2-receptorns viktiga roll vid covid-19.

Maike Winters vid Institutionen för Global folkhälsa tilldelas stipendiet för sin avhandling "Contagious (Mis)Communication: the role of risk communication and misinformation in infectious disease outbreaks".

Att utsättas för luftföroreningar vid bostaden kopplas till en ökad risk för sars-cov-2-infektion. Det visar en observationsstudie på unga vuxna i Stockholm, publicerad i JAMA Network Open av forskare vid Karolinska Institutet.

Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en ny strategi för att identifiera potenta miniatyrantikroppar, så kallade nano-antikroppar, mot nya varianter av coronaviruset. Med metoden lyckades forskarna identifiera flera nano-antikroppar som i cellkulturer och möss effektivt blockerade infektion med olika sars-cov-2-varianter. Resultaten, som beskrivs i tidskrifterna Nature Communications och Science Advances, kan bana väg för nya behandlingar mot covid-19.

Förra året visade preliminära studier att omikron sars-cov-2-varianten som spred sig snabbt sannolikt skulle kunna ta sig förbi covid-19-antikroppar. Nu har en av de studierna, från Karolinska Institutet, publicerats i den ansedda tidskriften The Lancet Infectious Diseases. KI-forskaren Ben Murrell förklarar fynden och kommer ihåg hur angeläget det var att förstå den nya varianten.

Vaccination mot covid-19 under graviditeten är inte kopplat till någon ökad risk för graviditetskomplikationer. Det visar en omfattande registerstudie av forskare vid Karolinska Institutet i Sverige och Folkhälsoinstitutet i Norge som publicerats i den ansedda tidskriften JAMA.

Det saknas kunskap om varför vissa människor drabbas av långvariga besvär efter covid-19. Nu visar en ny studie från Karolinska Institutet, Helmholtz Center Munich (HMGU) och Technical University of Munich (TUM) att en viss sorts immunceller, makrofager, har ett förändrat inflammatoriskt och metaboliskt uttryck flera månader efter mild covid-19-infektion. Resultatet publiceras i tidskriften Mucosal Immunology.

Personer som blev sängliggande med covid-19 i minst en vecka hade i högre utsträckning problem med ångest och depression i upp till 16 månader efter infektionen, jämfört med dem som fick lindrigare symtom eller var friska. Det visar en stor studie med deltagare från sex länder som genomförts av forskare vid bland annat Karolinska Institutet och Islands universitet och publicerats i tidskriften The Lancet Public Health.

Nu öppnar ett europeiskt volontärregister för forskning om covid-19-vacciner inom ramen för det EU-finansierade forskningsnätverket Vaccelerate. Syftet med satsningen är utveckla EU:s kapacitet för kliniska studier av covid-19-vaccin, men också att stötta vaccinforskning vid framtida pandemier.

Hittills har det saknats kunskap om hur immunsystemets NK-celler, naturliga mördarceller, upptäcker vilka celler som infekterats av sars-cov-2. Nu visar ett internationellt forskarlag under ledning av forskare från Karolinska Institutet att NK-cellerna reagerar på en viss peptid på de infekterade cellernas yta. Studien, som publicerats i Cell Reports, är en viktig pusselbit i förståelsen av immunförsvarets reaktion vid covid-19.

Vi närmar oss förhoppningsvis slutet på pandemin. Men viruset finns kvar och forskarna förväntar sig att nya varianter kan uppstå. Att göra oss sjukare står dock inte på virusets agenda.

Omikron kan delvis undkomma det antikroppsskydd som byggts upp genom vaccination eller infektion med tidigare varianter av sars-cov-2. Men immunförsvarets T-celler känner fortfarande igen omikron, visar forskare vid Karolinska Institutet i en studie som publicerats i tidskriften Nature Medicine.

En internationell metastudie ledd av forskare vid Karolinska Institutet har identifierat en specifik genvariant som skyddar mot svår covid-19. Forskarna lyckades peka ut varianten genom att studera människor med olika härkomst och menar att fynden understryker vikten av kliniska studier som inkluderar människor med olika ursprung. Resultatet har publicerats i tidskriften Nature Genetics.

KI-forskaren Marcus Buggert har tilldelats det europeiska forskningsrådets prestigefulla anslag ERC Starting Grant för sin forskning om cell-medierad immunitet i människokroppen mot virussjukdomar. Totalt investerar nu ERC 619 miljoner euro i anslag till 397 unga forskningsledare.

Forskare vid Karolinska Institutet har kartlagt hur många vårdanställda i Stockholm som var på arbetet under den första vågen av pandemin trots att de var smittsamma med sars-cov-2, eftersom de vid tidpunkten inte hade några symtom. Resultaten som publicerats i tidskriften PLOS ONE visar på mycket låga siffror, men forskarna menar ändå att detta kan ha haft betydelse för smittspridningen.

Risken för graviditetskomplikationer hos mammor som smittats med sars-cov-2 är sannolikt lägre än flera tidigare studier visat. Det indikerar en svensk rikstäckande studie av alla gravida kvinnor som testats för sars-cov-2 mellan mars 2020 och januari 2021. Studien, som publicerats i BJOG: An international Journal of Obstetrics & Gynaecology och letts av forskare vid Karolinska Institutet, visar att sambandet varierar stort beroende på vilka rutiner som använts för testning av gravida kvinnor.

Forskare vid Karolinska Institutet har kartlagt förekomsten av sars-cov-2-specifika antikroppar och minnesceller i immunsystemet hos unga vuxna. Resultaten som publicerats i The Journal of Allergy and Clinical Immunology visar att drygt en av fyra hade antikroppar. Av de unga som haft covid-19 var det färre än i andra åldersgrupper som hade mätbara nivåer av B- och T-minnesceller. Nu fortsätter forskarna att studera långtidssymtom och hur vaccination påverkar immuniteten hos unga vuxna.

Antikroppar i luftvägarna försvinner snabbt efter genomgången sars-cov-2-infektion, men vaccination resulterar i en kraftig ökning av antikroppsnivåerna, särskilt efter två doser vaccin. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften JCI Insight. Att fullfölja vaccination med två doser även om man haft covid-19 kan därför vara viktigt för att skydda mot återinfektion och förhindra smittspridning, menar forskarna.

Blodfettssänkande statiner är en rekommenderad och vanlig insats för att förebygga hjärt-kärlhändelser. Under pandemin har det diskuterats om statiner påverkar risken att dö i covid-19, men resultaten från tidigare studier har varit motstridiga. Nu har forskare vid Karolinska Institutet genomfört den hittills största befolkningsstudien på området. Studien som publicerats i PLOS Medicine tyder på att statinbehandling innebär en något lägre risk att dö i covid-19.

Under pandemin har det blivit allt tydligare att personer med hjärt-kärlsjukdom och fetma löper högre risk att bli mycket svårt sjuka och dö i covid-19. Nu har forskare vid Karolinska Institutet funnit några metabola processer som viruset SARS-CoV-2 använder för att angripa lungvävnad. Resultaten som publicerats i Molecular & Cellular Proteomics kan i framtiden komma att användas som behandling mot såväl covid-19 som Krim-Kongo blödarfebervirus och HIV-1.

Egenskaperna hos en viss typ av vita blodkroppar i det medfödda immunförsvaret som kallas granulocyter verkar påverka hur sjuka vi blir i covid-19. Genom att kombinera analyser av granulocyter och välkända biomarkörer i blodet kan man förutsäga svårighetsgraden av sjukdomen, enligt en ny studie från Karolinska Institutet. Resultaten som publiceras i tidskriften PNAS kan på sikt bidra till mer skräddarsydda behandlingar för patienter med covid-19.

I mars 2020 förenades tusentals forskare runt om i världen för att besvara frågan varför vissa covid-19-patienter utvecklar svår, livshotande sjukdom medan andra klarar sig med milda eller inga symtom. En omfattande sammanställning av vad de kommit fram till hittills publiceras nu i tidskriften Nature. Resultaten, som bygger på analyser av närmare 50 000 patienter, avslöjar 13 genetiska riskfaktorer med stark koppling till allvarlig sjukdom.

Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en teknik för kostnadseffektiv övervakning av global spridning av nya sars-cov-2-varianter. Tekniken presenteras i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications.

Humant papillomvirus, HPV, kan orsaka cancer och många länder erbjuder nationella vaccinprogram för att minska den risken. Nu har forskare vid bland annat Karolinska Institutet studerat effekten av vanliga HPV-vaccin över tid. Resultaten som publicerats i The Journal of Infectious Diseases och Lancet Infectious Diseases visar ett långvarigt skydd mot fler HPV-varianter än vaccinet är utvecklat för.

Forskare vid Karolinska Institutet och Folkhälsomyndigheten har undersökt hur det går för nyfödda barn vars mammor testat positivt för sars-cov-2 under graviditet eller förlossning. Resultaten visar att barn till test-positiva mammor i större utsträckning föddes för tidigt, men det var ytterst få nyfödda som smittades med covid-19. Studien, som publiceras i den ansedda tidskriften JAMA, stöder de svenska rekommendationerna att inte separera mamman från barnet vid födseln.

En studie vid bland annat Karolinska Institutet och IMBA – Institute of Molecular Biotechnology of the Austrian Academy of Sciences – visar hur zika- och herpesvirus kan leda till hjärndeformationer under fosterstadiet. Forskarna har använt 3D modeller av mänskliga hjärnor för att studera vilka mekanismer som ligger bakom utvecklingen av virusorsakad mikrocefali, ett tillstånd där barn föds med ovanligt små huvuden. Studien har publicerats i tidskriften Cell Stem Cell.

Ett internationellt konsortium som inkluderar forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en ”dubbel antikropp” som riktar sig mot två olika delar av sars-cov-2-viruset. Därigenom hindrar antikroppen viruset från att mutera på ett sådant sätt att det utvecklar resistens mot terapin. En studie som publicerats i tidskriften Nature visar att antikroppen effektivt neutraliserar sars-cov-2 och dess varianter och skyddar mot covid-19 i möss.

Forskare vid Karolinska Institutet undersöker i en ny studie effekten och säkerheten av covid-19-vaccin hos patienter med nedsatt immunförsvar, som kan bli svårt sjuka om de drabbas av covid-19. Den 23 februari vaccinerades den första patienten i studien med ett mRNA-vaccin vid Karolinska Universitetssjukhuset. Projektet har hittills beviljats två anslag om totalt tio miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.