Ny studie visar hur Krim-Kongo blödarfebervirus tar sig in i våra celler
Forskare vid Karolinska Institutet har, i samarbete med bland annat företaget JLP Health, identifierat hur det fästingburna Krim-Kongo blödarfeberviruset tar sig in i våra celler. Resultaten publiceras i Nature Microbiology och är ett viktigt steg i utvecklingen av läkemedel mot den dödliga sjukdomen.
Krim-Kongo blödarfebervirus (CCHF-virus) sprids via fästingbett och kan orsaka blödarfeber. Sjukdomen är allvarlig och har en dödlighet på upp till 40 procent beroende på hälsostatus hos den person som infekteras.
Vanliga symtom är feber, muskelvärk, magont, ledsmärtor, kräkningar och blödningar som kan orsaka organsvikt.
Sjukdomen har spridits till Europa
Viruset förekommer i ett 40-tal länder i bland annat Centralasien, Mellanöstern och delar av Afrika. På senare år har sjukdomen spridits till nya geografiska områden som en följd av klimatförändringarna, bland annat till Spanien och Frankrike.
Den fästingsort som kan sprida sjukdomen har även observerats i Tyskland och Sverige. I dag finns inga effektiva behandlingar mot sjukdomen.
I en ny studie har forskare vid bland annat Karolinska Institutet kunnat konstatera att viruset tar sig in i våra celler via ett protein på cellytan, de så kallade LDL-receptorerna som reglerar kolesterolnivåer i blodet.
För att identifiera proteinet använde sig forskarna av mänskliga miniorgan odlade i provrör och ett avancerat stamcellsbibliotek från företaget JLP Health. Samma plattform har tidigare använts för att identifiera hur Ebola-virus tar sig in i celler.
Resultaten bekräftades även i tester på möss som visade att de möss som saknade LDL-receptorn inte blev lika sjuka som andra.
Forskare vill lura viruset
Upptäckten är ett viktigt steg på vägen mot utveckling av läkemedel mot Krim-Kongo blödarfeber, enligt Ali Mirazimi, adjungerad professor vid institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet, och en av forskarna bakom studien.
– När vi känner till vilken receptor viruset använder sig av kan vi producera receptorn i provrör och ge som läkemedel. Då kan vi lura viruset att binda till de receptorerna istället för till cellerna och därmed stoppa viruset från att sprida sig i våra kroppar, säger han.
Kunskapen är viktig att ha om sjukdomen skulle bli vanligare och sprida sig till nya områden. Normalt tar det många år att utveckla ett läkemedel, men covid-pandemin och framtagandet av vaccin mot sars-cov-2 visade att det kan gå betydligt snabbare om alla bestämmer sig för att det är prioriterat.
Fästingar sprids med flyttfåglar
– Det här är ett viktigt steg i vår beredskap mot sjukdomen. Krim-Kongo blödarfeber är en sjukdom vi helst inte vill ha. Fästingarna sprids med flyttfåglar och har redan hittats i Sverige. Om sjukdomen börjar dyka upp på fler platser kanske vi redan kan ha ett läkemedel som vi kan ta in i kliniska prövningar, säger Ali Mirazimi.
Forskningen har skett i samarbete med Medical University of Vienna, Österrike, Helmholtz Centre for Infection Research, Tyskland, National Institutes of Health, USA, och företaget JLP Health. Huvudsakliga finansiärer är Vetenskapsrådet och EU. Inga potentiella intressekonflikter har rapporterats.
Publikation
"Crimean-Congo Hemorrhagic Fever virus uses LDLR to bind and enter host cells", Vanessa M. Monteil, Shane C. Wright Matheus Dyczynski, Max J. Kellner, Sofia Appelberg, Sebastian W. Platzer, Ahmed Ibrahim, Hyesoo Kwon, Ioannis Pittarokoilis, Mattia Mirandola, Georg Michlits, Stephanie Devignot, Elizabeth Elder, Samir Abdurahman, Sándor Bereczky, Binnur Bagci, Sonia Youhanna, Teodor Aastrup, Volker M. Lauschke, Cristiano Salata, Nazif Elaldi, Friedemann Weber, Nuria Monserrat, David W. Hawman, Heinz Feldmann, Moritz Horn, Joseph M. Penninger, Ali Mirazimi, Nature Microbiology, online 28 mars 2024, doi: 10.1038/s41564-024-01672-3.