Nobelpriset i fysiologi eller medicin: “Upptäckten har bidragit till att rädda miljontals liv”
Nobelpriset i fysiologi eller medicin går i år till Katalin Karikó och Drew Weissman. Deras forskning ledde till effektiva mRNA-vaccin som begränsade covidpandemin och räddade miljontals liv. Priset är välförtjänt enligt forskare från Karolinska Institutet.
– Upptäckten har bidragit till att rädda miljontals liv under en av de värsta pandemier världen någonsin varit med om. Karikós och Weissmans fynd ligger till grund för att vi nu kan använda mRNA-plattformen för att utveckla vaccin och läkemedel mot en rad sjukdomar, säger Gunilla Karlsson Hedestam, professor i vaccinimmunologi vid Karolinska Institutet och medlem i Nobelförsamlingen.
Vaccin med budbärar-RNA, alltså mRNA, är en ny teknik där vaccinet färdigställs inne i våra kroppar efter att en “karta” för virusprotein förs in i våra celler.
Cellerna kan då tillfälligt producera virusproteinet, vilket i sin tur leder till att kroppens immunförsvar lär känna viruset. När viruset sedan dyker upp igen känner kroppen igen det och kan bekämpa viruset.
Nobelpristagarna belönas för att genom så kallade basmodifieringar ha utvecklat varianter av mRNA som inte framkallar oönskade inflammatoriska reaktioner och samtidigt ökar proteinproduktionen, vilket gör dem användbara som vaccin.
Den nya tekniken var avgörande för att utveckla effektiva vaccin mot covid-19 under pandemin i början av 2020.
– Covidpandemin var lite av en transformerande händelse i vår hälsohistoria och där gjorde pristagarna en oerhört viktig insats genom sin grundläggande upptäckt från 2005. Vi tycker att det är väldigt mycket i Nobelprisets anda att belöna dem för det, säger Thomas Perlmann, sekreterare i Nobelförsamlingen som tillkännagav priset på måndagen.
Upptäckten kan få stor betydelse även inom andra områden. Tack vare att mRNA-plattformen är så anpassningsbar kan tekniken användas för att utvärdera vaccin mot influensa och andra infektionssjukdomar, berättar Gunilla Karlsson Hedestam.
– På sikt kan några av de vaccin vi har i dag ersättas av mer effektiva mRNA-vaccin. Dessutom pågår kliniska försök med mRNA-vaccinbehandlingar i cancer. Flera av dessa är baserade på så kallad precisionsmedicin, där man producerar individuella mRNA-vaccin för olika patienter.
"En envis arbetshäst"
En som har erfarenhet att samarbeta med pristagaren Katalin Karikó är Karin Loré, professor i vaccinimmunologi vid Karolinska Institutet.
– Katalin är en riktig forskare; en envis arbetshäst som inte ger upp. Otroligt kunnig molekylärbiolog och skicklig vid labbänken. Hon har gjort de flesta av nyckelexperimenten själv, säger Karin Loré och fortsätter:
– Det är välförtjänt och kul att Katalin Karikó och Drew Weismann tilldelas priset. Egentligen är det inte så överraskande att de skulle tilldelas Nobelpris någon gång, men man visste ju inte när detta skulle ske förstås.
I spåren av covidpandemin har vaccinskepticism fått ökat fotfäste. Thomas Perlmann är försiktigt hoppfull att Nobelpriset kan vara en motkraft.
– Jag hoppas det ger en positiv lyskraft för vacciner. I detta fall är det uppenbart att vacciner har gjort enorm nytta. Miljarder doser har getts och det är svårt att föreställa sig något som blivit så noggrant undersökt avsett på säkerhet som just de här vaccinerna. Om Nobelpriset bidrar vet jag inte, men jag hoppas det.
Vilken betydelse Nobelpriset kommer att få för mRNA-forskningsfältet är oklart, men Gunilla Karlsson Hedestam tror att det kommer att få en skjuts.
– Priset visar hur viktigt det är att förstå de mest grundläggande komponenterna av de molekyler vi arbetar med. Naturens och människans biologi är komplexa och man kan inte lämna några detaljer åt slumpen. Årets Nobelpris är ett slående exempel på hur en grundläggande upptäckt har hjälpt till att ”rädda världen”.
Blev överväldigade av beskedet
De båda pristagarna var överväldigade, enligt Thomas Perlmann som tillkännagav beskedet.
– Drew avbröt mig omedelbart och frågade: “It´s with Katalin I suppose?” Han hade uppenbarligen en svag oro för att hon inte skulle vara med, vilket naturligtvis hade vart orimligt, säger Thomas Perlmann.
– Men de blev väldigt glada och rörda. Det framgick att de var tagna av situationen.