Jan Albert överlämnar utredning om stärkt pandemiberedskap till regeringen
En lag för att snabbt kunna begränsa smittspridningen vid en pandemi. Forskning för att stärka Sveriges pandemiberedskap och för att täppa till kunskapsluckor vid nya utbrott. Det ingick i delbetänkandet som KI-professor Jan Albert lämnade över till regeringen igår.
Utredningen startade för knappt två år sedan med uppdraget att göra en översyn av smittskyddsregleringen och bättre anpassa den till situationer med omfattande smittspridning.
– Covid-19-pandemin visade att smittskyddslagstiftningen inte var anpassad till en omfattande smittspridning vid en ny sammhällsfarlig sjukdom, sa socialminister Jakob Forssmed vid en pressträff den 23 april, då han tog emot den 1 200 sidor tjocka utredningen.
Den särskilda utredaren, Jan Albert, professor i smittskydd vid KI, visade vid pressträffen upp statistik som visade två stora vågorna av dödsfall under covid-19.
– Vi vill kunna stoppa spridning initialt och minska risken för en kraftig första våg, sade han.
Lag för snabbare åtgärder
Vid covid-pandemin instiftades tillfälliga lagar för att begränsa rörligheten i samhället, men det tog tid innan dessa trädde i kraft. Den tiden vill utredarna nu krympa med hjälp av en ny lag för samhällsinriktade smittskyddsåtgärder, alltså åtgärder som inte är medicinska. Lagen ska ge myndigheterna möjlighet att agera snabbt för att föreskriva smittskyddsåtgärder i samhället.
För att lagen ska träda i kraft måste regeringen först klassa sjukdomen som samhällsfarlig och sedan aktivera lagen, enligt utredningen. Därefter har riksdagen två veckor på dig att fastställa beslutet.
– Lagen ska komplettera rekommendationer och frivilliga åtgärder vid en pandemi och ska göra så lite ingrepp som möjligt i mötes- och demonstrationsfriheten, säger Jan Albert, professor vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, KI.
Någon total nedstängning, lockdown, av samhället finns inte med i den nya lagens verktygslåda. Inte heller tar lagen ställning i den omstridda frågan om munskydd. Här handlar det framför allt om att minska kontakten mellan människor inomhus med hjälp av ökat avstånd, begränsningar i antal deltagare och minskade öppettider i gemensamma allmänna utrymmen.
Tvångstestning
Förutom den nya lagen om samhällsinriktade smittskyddsåtgärder föreslår utredarna att smittskyddsläkare nu ska få mandat att besluta om tvångstest. Idag avgör förvaltningsrätten om tvångstestning efter några dagars handläggning.
– Det här är en extremt ovanlig åtgärd, men man kan tänka sig att det skulle kunna behövas vid mycket smittsamma sjukdomar och hög dödlighet, typ ebola, då vi vill kunna testa inresande även om de inte frivilligt tillåter det, säger Jan Albert.
Ansvarsfördelning och forskning
Utredningen föreslår också lagändringar för att möjliggöra storskalig testning och smittspårning. Sveriges förberedande pandemiberedskap ska också förbättrats. Bland annat genom att förtydliga olika aktörers ansvar, inte minst regionernas, för smittspårning, testning och skydd av riskgrupper i pandemitider.
I underlaget för en pandemistrategi tar utredningen även upp att det behöver initieras forskning för att stärka pandemiberedskapen, samt forskningens viktiga uppgift i ett tidigt stadium av en pandemi då det kan vara viktigt att snabbt täppa till kunskapsluckor.
Det nu färdiga delbetänkandet innefattar utredningens grunduppdrag; stärkt pandemiberedskap. Hela utredningen kommer att vara klar i början av 2026.
– Nästa del av utredningen kommer att handla om hur vi förstärker smittskyddet när samhället är i normalläge, sådant som organisationen av regionernas smittskydd, vårdhygien och enskilda individers förhållningssätt vid smitta, säger Jan Albert.