Nyhetsarkiv

Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en metod som visar hur nervsystemet och sinnesorganen formas i ett embryo. Genom att märka stamceller med en genetisk ”streckkod” har de kunnat följa cellernas resa och ta reda på hur innerörat bildas hos möss. Upptäckten, som publicerats i Science, kan ge viktig kunskap för framtida behandling av hörselnedsättning.

Vi har nöjet att bjuda in dig till den tvärvetenskapliga NeurotechEU Summer School **"Trust me! Neural Networks, Manipulation, and Ethics"** vid Bonns universitet, som äger rum den 8–11 september 2025.

Forskare vid Karolinska Institutet avslöjar nya insikter om mekanismerna bakom autismspektrumstörning (ASD). Studien, som nyligen publicerats i Cell Reports, undersöker hur förändringar i dopamin (DA) neurotransmission i hjärnan bidrar till de beteendemässiga symptomen på autism.

Forskare vid Karolinska Institutet har upptäckt att celler som vanligtvis förknippas med åldrande och åldersrelaterade sjukdomar, så kallade senescenta celler, kan spela en viktig roll vid kronisk smärta och potentiell huvudvärk. Denna process har kopplats till olika tillstånd, bland annat cancer och hjärtsjukdomar.

Med ett AI-verktyg har forskare vid Karolinska Institutet analyserat hjärnbilder från 70-åringar och skattat hjärnans biologiska ålder. Faktorer som påverkar kärlen negativt, som inflammation eller högt blodsocker, kunde kopplas till att hjärnan såg äldre ut, medan hälsosam livsstil var kopplad till hjärnor med yngre utseende. Resultaten presenteras i Alzheimer's & Dementia: The Journal of the Alzheimer's Association.

Ny forskning från Karolinska Institutet och Columbia University visar att hjärtat har en minihjärna – ett eget nervsystem som styr hjärtrytmen. En bättre förståelse av detta system, som är mycket mer mångsidigt och komplext än man tidigare trott, kan leda till nya behandlingar av hjärtsjukdomar. Studien, som genomfördes på zebrafiskar, har publicerats i Nature Communications.

Stockholm fortsätter att vara ett viktigt centrum för svensk parkinsonforskning. Inför 2025 har Parkinsonfonden beslutat att ge anslag till mer än 40 nya projekt som kan hjälpa svenskar med Parkinsons sjukdom, varav 14 forskningsprojekt bedrivs på Karolinska Institutet.

Elva forskare vid institutionen för neurovetenskap fick tillsammans över 51,1 miljoner kronor när Vetenskapsrådet fattade beslut om utlysningar inom antimikrobiell resistens, medicin och hälsa samt humanoria och samhällsvetenskap.

Den 1 juli 2023 anställdes forskargruppsledare Karin Jensen som professor vid institutionen för klinisk neurovetenskap (CNS).

Vår kroppsuppfattning är beroende av hur hjärnan tolkar och integrerar signaler från olika sinnessystem, inklusive syn, beröring och proprioception - kroppens förmåga att känna av sin position och rörelse i rummet. I en ny studie har forskare vid Karolinska Institutet visat att nociception, den sensoriska process som upptäcker potentiellt skadlig stimulering av kroppen, också spelar en roll för hur vi uppfattar vår kropp. Artikeln publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften PAIN.

Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en ny omfattande kartläggning av genetisk aktivitet för att förstå orsakerna till kronisk smärta. Studien, som publiceras i Nature Communications, öppnar vägen för en mer effektiv icke-beroendeframkallande behandling av kronisk smärta och huvudvärk.

Är du doktorand vid KI med inriktning mot genetik och genomik, neurovetenskap, biomedicin, bioteknik eller fysiologi? Vill du fördjupa dig i de senaste framstegen inom stamceller, iPSC-karakterisering och 3D-organoidteknik?

Forskare har tagit fram en gel inspirerad av koslem för patienter som lider av diskbråck.

Överaktiv inflammation kan länkas till allt från hjärt-kärlsjukdom till autoimmun sjukdom och cancer. Peder Olofsson vill förstå hur nervsignaler reglerar inflammation – för att på sikt hitta nya behandlingsmöjligheter. Möt en av Karolinska Institutets nya professorer som deltar vid årets installationshögtid i Aula Medica den 3 oktober.

Caroline Ran vid Karolinska Institutet och Jacob Edvinsson vid Lunds universitet är försteförfattare till en artikel som utsetts till bästa vetenskapliga artikel om klusterhuvudvärk publicerad mellan juni 2023 och maj 2024. Det är första gången sedan 2004 som priset går till Sverige.

I en studie som nyligen publicerades i PLoS pathogens har forskare vid AIMES, Center for the Advancement of Integrated Medical and Engineering Sciences, Karolinska Institutet identifierat en av de subtila, men effektiva, vägar som människans hud använder för att skilja mellan vanliga bakterier och patogener. Att förstå dessa mekanismer öppnar för nya behandlings- och förebyggande mål, och särskilt sätt att förbättra den medfödda immuniteten för att förhindra antibiotikaresistenta infektioner.

Genom att analysera inflammatoriska markörer i blod och cerebrospinalvätska har forskare vid Karolinska Institutet sett tecken på inflammation i vävnad från patienter med klusterhuvudvärk, specifikt i proverna från nervsystemet. Studien publicerades nyligen i The Journal of Headache and Pain.

Nio forskare från hela världen har publicerat en sammanfattning av de senaste framstegen inom diagnos och behandling av klusterhuvudvärk samt förståelsen av sjukdomens utveckling. Artikeln har nyligen publicerats i Lancet Neurology.

Ny forskning avslöjar att ärrbildning efter ryggmärgsskador är mer komplex än tidigare trott. Forskare har identifierat två typer av perivaskulära celler som huvudansvariga för bildningen av ärrvävnad, vilket hindrar nervregenerering och funktionell återhämtning. Dessa fynd, publicerade i Natural Neuroscience, är också relevanta för andra skador i hjärnan och ryggmärgen och kan leda till riktade terapier för att minska ärrbildning och förbättra resultaten.

Forskare vid Karolinska Institutet har identifierat ett intressant potentiellt framtida terapeutiskt mål vid primär huvudvärk. De har funnit ökade mängder av en gen associerad med klusterhuvudvärk, MERTK, och dess ligand Gal-3, i vävnad från patienter med klusterhuvudvärk. Studien publicerades nyligen i The Journal of Headache and Pain.

För att vi ska hålla balansen ska mycket stämma. Inneröron och ögon behöver skicka rätt signaler till hjärna och hjärnbark. Det krävs god motorik, bra känsel – särskilt i fötterna – samt en frisk hjärna. Att rubbningar kan uppstå är inte konstigt, men hur ska de botas?

Zebrafiskar har en anmärkningsvärd förmåga att läka sin ryggmärg efter skada. Nu har forskare vid Karolinska Institutet avslöjat en viktig mekanism bakom detta fenomen – något som kan få betydelse för behandlingen av ryggmärgsskada hos människa.

Caroline Ran är en av tre forskare som får Pfizers och Svenska Huvudvärkssällskapets nyinstiftade forskningsstipendium inom migrän för sin forskning kring samband mellan migrän och psykisk ohälsa. Stipendiet delas ut vid SHS årsmöte i Halmstad den 15 maj 2024.

Bakteriell meningit är en förödande infektionssjukdom eftersom de flesta överlevande, även om de botas, lever med permanenta neurologiska funktionsnedsättningar såsom motorisk nedsättning, kognitiv försening, hörsel- och synnedsättning, kramper och psykiatriska störningar på grund av neuronal skada orsakad av infektionen. Forskare vid Karolinska Institutet kan nu avslöja nya insikter om mekanismerna för bakteriell hjärninvasion och neuronal skada vid bakteriell meningit.

Dominika Radziun, tidigare doktorand vid Karolinska Institutet och för närvarande postdoktor vid Donders Institute i Nederländerna, har nyligen tilldelats Glushko Dissertation Prize för sin doktorsavhandling med titeln "Body perception and brain plasticity in blind and sighted individuals".

I en studie som nyligen publicerades i tidskriften Nature undersökte ett internationellt forskarlag, under ledning av Karolinska Institutet och MedUni Wien, hur och varför akut exponering för värme, under förhållanden som påminner om ett bastubad eller begränsad exponering för solen, leder till minskat matintag.

Neuropeptider, som allmänt anses modulera synaptisk kommunikation, kan ha unika och livslånga effekter på hjärnans utveckling och särskilt för uppbyggnaden av neuronala kretsar. Forskare vid Karolinska Institutet och MedUni Wien visar nu att närvaron av neuropeptiden galanin, under en kritisk period av hjärnans utveckling, är avgörande för att nervcellerna ska kunna koppla upp sig effektivt mot varandra. Studien är publicerad i Nature Communications.

Konstantinos Meletis vid Karolinska Institutet har tilldelats ett pris från Arvid Carlsson-fonden för sitt framstående arbete inom neuropsykiatriska sjukdomar.

Det ökade skjutvapenvåldet och det förändrade säkerhetsläget i Sverige har fått forskaren Mattias Günther och hans team att lägga om sin forskning. I avsnitt #140 av KI:s podcast Medicinvetarna berättar han hur man kan minska dödsfallen till följd av allvarliga blödningar - och hur man bäst skyddar sig.

Europeiska forskningsrådet (ERC) delar ut ett startbidrag till lovande unga forskare inom en rad olika forskningsområden för att ge dem en kickstart på karriären. Alessandro Furlan, biträdande professor vid institutionen för neurovetenskap, som undersöker hur hjärnan och kroppen arbetar tillsammans för att reglera viktiga fysiologiska processer, är en av de forskare som har tilldelats det femåriga bidraget.

Efter en intern utvärdering av de förslag som inkommit, har StratNeuros styrelse beslutat att tilldela 100 000 kronor till Onur Dagliyan vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, för ett två månader långt besök i hans laboratorium av Cristian Ripoli, docent vid institutionen för neurovetenskap vid Università Cattolica del Sacro Cuore i Rom, Italien.

Fem nya ledamöter har valts in vid Vetenskapsakademiens allmänna sammankomst den 17 januari 2024. Marie Carlén vid Karolinska Institutet, samt Love Dalén och Hanna Johannesson, båda vid Stockholms universitet, valdes in som nya ledamöter i akademiens klass för biovetenskap.

Harald Lund, Matthew Hunt, Zerina Kurtović & Camilla Svensson med flera har publicerat en studie i Journal of Experimental Medicine. De har upptäckt en unik struktur i blod-nervbarriären i det område som kallas dorsalrotsganglierna. Studien har betydelse för hur sjukdomar drabbar nervsystemet och hur de kan behandlas.

Åtta forskare vid institutionen för neurovetenskap har beviljats projektbidrag från Vetenskapsrådet inom kategorin medicin och hälsa.

Federico Iovinos forskargrupp vid Karolinska Institutet, och Therakind, inleder ett spännande samarbete för att identifiera medfödda molekyler med antimikrobiell aktivitet mot antibiotikaresistenta bakterieinfektioner, med särskilt intresse för hjärninfektioner eftersom dagens antibiotika har dålig förmåga att passera blod-hjärnbarriären.

KI-forskaren Cristiana Cruceanu har tilldelats Vetenskapsrådets etableringsbidrag för forskningsprojektet "Placentan som en mediator för effekter av psykologisk stress som påverkar neuroutvecklingens omprogrammering: lärdomar från humana in vitro-modellsystem". Vetenskapsrådets etableringsbidrag motsvarar 6 miljoner kronor över fyra år.

Forskare vid Karolinska Institutet har avslöjat den molekylära logiken som ligger till grund för uppbyggnaden av ryggmärgskretsar som styr förflyttningshastigheten hos vuxna zebrafiskar. Studien har nyligen publicerats i Nature Neuroscience.

I två parallella projekt har forskare vid bland annat Karolinska Institutet lyckats skapa de mest heltäckande atlaserna över den mänskliga hjärnans celler. De båda studierna, som publiceras i Science, ger ledtrådar om olika hjärnsjukdomar och hopp om exempelvis nya cancerläkemedel i framtiden.

Mattias Günther, narkosläkare vid Södersjukhuset och forskare vid Karolinska Institutet, medverkar i P1:s program Kropp och Själ och berättar bland annat hur man kan stoppa kraftig eller svåråtkomlig blödning med hjälp av en ballong som kallas REBOA.

Klusterhuvudvärk, en av de mest smärtsamma sjukdomar som människan känner till, är genetiskt korrelerad med riskbeteende, ADHD, depression och muskuloskeletal smärta, och rökning är en kausal riskfaktor, enligt en artikel publicerad i Annals of Neurology.

Professor Mats Trulsson vid institutionen för odontologi, Karolinska Institutet, har utnämnts till hedersdoktor vid Université Toulouse III – Paul Sabatier, i Toulouse, Frankrike.

Patienter med klusterhuvudvärk är drabbade av olika sömnproblem, t.ex. insomni, vilka även förekommer i perioder när patienten är symptomfri och bör beaktas vid behandling. Det visar forskare vid Karolinska Institutet i en studie nyligen publicerad i The Journal of Headache and Pain.

Hjärnfonden stödjer varje år kvalificerad forskning om hjärnan och övriga nervsystemet samt sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar i hela nervsystemet. Andrea Carmine Belin driver ett av de 44 forskningsprojekt på Karolinska Institutet som tilldelas årets forskningsbidrag från Hjärnfonden.

Forskare vid Karolinska Institutet har identifierat en grupp nervceller i hjärnan hos möss som är involverade i att skapa negativa känslor och långvarig stress. Nervcellerna, som har kartlagts med en kombination av avancerade tekniker, har receptorer för östrogen vilket skulle kunna förklara varför kvinnor som grupp är mer stresskänsliga än män. Studien publiceras i Nature Neuroscience.

Federico Iovino och medarbetare i hans forskargrupp har tilldelats ett bidrag från ItsME Foundation för sin forskning om förebyggande av neuronala skador orsakade av bakterieinfektioner. ItsME Foundation, som grundades 2019 av Jur Deitmers och har sin bas i Nederländerna, har som mål att bekämpa hjärnhinneinflammation och encefalit.

Encephalitis Society är en världsomspännande internationell välgörenhetsorganisation som genom att driva forskning, påskynda medvetenheten och rädda liv arbetar för en bättre framtid. I det senaste nyhetsbrevet har sällskapet valt att lyfta fram den forskning som bedrivs i Federico Iovinos grupp.

Kreativa idéer föddes när alliansen NeurotechEU arrangerade ett hackathon på Karolinska Institutet. ”Aktiviteter som denna tydliggör värdet av att deltagare från olika discipliner och länder – och i olika stadier av sina karriärer – möts över gränserna i innovativa processer,” säger KI:s rektor Annika Östman Wernerson.

Mellan den 13 och 19 mars 2023 tog forskare inom neurovetenskap runt om i världen initiativ till att belysa vikten av hjärnvetenskap, som en del av "Brain Awareness Week". Strategiska forskningsområdet neurovetenskap (StratNeuro) vid Karolinska Institutet, tog tillfället i akt att initiera ett återkommande evenemang för att väcka entusiasm och öka medvetenheten om neurovetenskaplig forskning, som ett led av den globala kampanjen.

Forskare vid Karolinska Institutet har kartlagt hur celler i den mänskliga ryggmärgen bildas i embryot och vilka gener som styr denna utveckling. Det kan leda till ny kunskap om hur skador och sjukdomar i ryggmärgen uppstår och hur de kan behandlas. Fynden har publicerats i tidskriften Nature Neuroscience.

Syftet med anslaget är att hjälpa framstående forskare som befinner sig i början av sin karriär, och som erhållit ett startbidrag från Vetenskapsrådet eller beviljats en anställning som biträdande lektor vid Karolinska Institutet.