Nyhetsarkiv

Blinda är bättre på att uppfatta sina egna hjärtslag än seende, visar en studie av forskare vid Karolinska Institutet och Jagiellonian University i Polen. Forskningen tyder på att blindhet leder till en ökad förmåga att förnimma signaler från kroppens inre organ. Studien har publicerats i tidskriften Journal of Experimental Psychology: General.

I en studie med fokus på bakteriell meningit i Afrika, nyligen publicerad i Frontiers in Neurology som en del av forskningsämnet "Neuroimmunologi i Afrika", vill forskare öka medvetenheten om framsteg och rekommendationer vid diagnos, hantering och förebyggande av bakteriell hjärnhinneinflammation.

Forskare vid Karolinska Institutet har tittat på hur rörelse formar våra sinnen och hur både sensoriska och motoriska processer påverkas vid Parkinsons sjukdom. I en studie publicerad i Nature Communications, visar forskarna att hos Parkinsonmöss (dopaminutarmade möss) så minskar rörelsereaktionen på sensorisk input och att både sensoriska och motoriska processer förändras.

Forskare vid Karolinska kan nu avslöja hur hjärnkretsar kodar för start, varaktighet och plötslig förändring av rörelsehastigheten. Studien publiceras i tidskriften Neuron.

StratNeuro:s Bridging-anslag på konsolideringsnivå är ett finansieringsinitiativ där StratNeuro delar ut upp till två anslag på konsolideringsnivå för att stödja framstående forskare inom neurovetenskap vid Karolinska Institutet. Mer information finns på engelska.

Forskare vid Karolinska Institutet har funnit att varseblivningen av den egna kroppen till stor del bygger på att hjärnan gör gissningar baserade på sannolikhetslära. Det visar en studie som nyligen publicerades i tidskriften eLife.

Fyra forskningsprojekt ledda från Karolinska Institutet tilldelas 2022 års projektanslag från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse (KAW). Sammanlagt handlar det om drygt 135 miljoner kronor i anslag till KI-forskning inom områdena immunologi, neurovetenskap och stamcellsbiologi.

Karolinska Institutet har tecknat samarbetsavtal med den europeiska forskningsinfrastrukturen EBRAINS, som erbjuder digitala verktyg och tjänster för forskning om hjärnan. Syftet är både att ge KI:s forskare tillgång till ny digital teknik och resurser i framkant och att bidra till att vidareutveckla EU:s kraftsamling inom neurovetenskap.

Personer med långvarig nervsmärta fick signifikant färre sjukskrivningsdagar efter behandling med ryggmärgsstimulering. Det visar en studie av forskare vid Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften PAIN. Behandlingen har därmed potential att öka livskvaliteten vid kronisk smärta och minska samhällskostnaderna, konstaterar forskarna.

Den 18-20 maj 2022 hade vi äran att stå värdar för den årliga StratNeuro-retreaten på Runö i Åkersberga. Årets upplaga var speciell eftersom många av oss hade sett fram emot att få träffas igen. Arrangörerna hade lagt ner extra mycket och hårt arbete för att göra detta möte produktivt och minnesvärt.

Forskare vid Karolinska Institutet kan ha hittat en förklaring till varför personer med självskadebeteende generellt känner mindre smärta än andra. Nyckeln tycks ligga i ett effektivare smärtregleringssystem, en upptäckt som kan leda till bättre hjälp för de som söker vård för sitt självskadebeteende. Fynden har publicerats i tidskriften Molecular Psychiatry.

En färsk studie från institutionen för neurovetenskap vid Karolinska Institutet karakteriserar en ny cellpopulation i de basala ganglierna, som är ansvarig för interaktionen mellan två typer av neurotransmittorer, GABA och acetylkolin.

Forskare vid Karolinska Institutet har studerat hur amerikanska barns skärmvanor hänger ihop med hur deras kognitiva förmåga utvecklas över tid. De barn som spelade mer datorspel än genomsnittet ökade sin intelligens mer än genomsnittet, medan tv-tittande eller sociala medier varken hade positiv eller negativ effekt. Resultaten har publicerats i tidskriften Scientific Reports.

StratNeuro tilldelar årets startanslag om 1,000,000 kronor till tre forskare vid Karolinska Institutet, Enric Llorens, Arvid Guterstam och Jeroen Goos.

I år uppmärksammas forskare som står bakom vetenskapen om hur vi rör oss med utmärkelsen 'The Brain Prize 2022'. Ole Kiehn, från Institutionen för neurovetenskap vid Karolinska Institutet och Institut for Neurovidenskab vid Köpenhamns universitet, Danmark, är en av tre neuroforskare som får det prestigefyllda priset inom hjärnforskning, som årligen delas ut av Lundbeckfonden.

Caroline Ran, forskare vid institutionen för neurovetenskap, har tilldelats Harold Wolff-John Graham Award som ett erkännande av hennes enastående prestationer inom huvudvärksforskning. Priset som finansieras av American Academy of Neurology (AAN), uppgår till ca 10 000 kronor, plus ca 2 000 kronor i traktamente för att tala vid AAN: s årsmöte i april 2022.

Tack vare en banbrytande studie kan ledande migränforskare bättre förstå den biologiska grunden för migrän och dess subtyper och därmed påskynda framtagandet av ny behandling mot migrän, som drabbar över en miljard individer världen över. De nya rönen, publicerade i tidskriften Nature Genetics, avslöjade mer av det genetiska landskapet bakom migränsubtyper än vad som tidigare varit känt.

Hon forskar om ärftliga hjärnsjukdomar och bland annat kring Hortons huvudvärk, en oerhört smärtsam sjukdom som kommer i attacker. Det är okänt vad som orsakar sjukdomen, och det finns än så länge inga botemedel.

Federico Iovino, forskargruppsledare vid institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet, har utsetts till "World Expert" inom området "Streptococcus pneumoniae” av Expertscape, en webbplats som objektivt rankar forskare och institutioner efter deras expertis inom mer än mer än 29,000 medicinska områden.

Forskare vid Karolinska Institutet har deltagit i ett stort internationellt forskningsprojekt som kartlagt alla celltyper i motorbarken, den del av hjärnan som styr våra rörelser. Forskningen har resulterat i en cellatlas som presenteras i ett stort specialpaket av vetenskapliga artiklar i tidskriften Nature idag. Det långsiktiga målet med samarbetet är att skapa en cellatlas över hela hjärnan i syfte att öka kunskapen om hjärnans sjukdomar och bidra till bättre behandlingar.

2021 års Nobelpris i medicin eller fysiologi handlar om hur människan kan känna temperatur och beröring. Upptäckterna förklarar grundläggande funktioner i våra liv och har öppnat dörrar för nya behandlingar av exempelvis smärta. Att vi människor kan känna en isande vind, en het platta eller en kram, kan verka självklart. Men hur det går till var okänt fram till Nobelpristagarnas upptäckter, som gjordes för inte särskilt länge sedan.

Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2021 delas lika mellan David Julius och Ardem Patapoutian för deras upptäckter av receptorer för temperatur och beröring.

Nature Communications redaktörer har på en webbsida valt ut ett fåtal artiklar som nyligen publicerats i tidsskriften och som de anser är särskilt intressanta eller viktiga.

Forskare vid Karolinska Institutet, i samarbete med German Center for Neurodegenerative Diseases (DZNE) samt Columbia University Irving Medical Center, har hittat en oväntad funktion i ryggradens motoriska nätverk. Studien publicerades nyligen i Nature Communications.

Med hjälp av en ny tredimensionell bildteknik har forskare vid Karolinska Institutet upptäckt att en del av det autonoma nervsystemet i levern genomgår en kraftig degenerering i samband med icke-alkoholrelaterad fettleversjukdom. Studien som utförts på möss och levervävnad från människa visar att graden av neurologisk förändring sammanfaller med hur allvarlig leversjukdomen är. Resultaten publiceras i tidskriften Science Advances.

Andrea Carmine Belin, forskare vid institutionen för neurovetenskap, har valts in i International Headache Society:s (IHS) styrelse under en tvåårsperiod (2021-2023), vilket också kommer att tillkännages i samband med medlemmarnas Årsmötet den 9 september 2021.

Karolinska Institutet tilldelas 53 630 120 kronor i anslag från Hjärnfonden. Det är totalt 38 projekt som tar emot forskningsstöd från den ideella insamlingsstiftelsen.

Institutionen för medicinsk biokemi och biofysik (MBB) tilldelas 9,8 miljoner kronor i anslag från Hjärnfonden. Det är sammanlagt 5 projekt vid institutionen som tar emot forskningsstöd från den ideella insamlingsstiftelsen.

Barn som tränade visuellt arbetsminne och problemlösning förbättrade sina mattekunskaper mer än barn som fokuserade på rotationsövningar. Det visar en stor studie av forskare vid Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften Nature Human Behaviour. Resultatet tyder på att kognitiv träning kan förbättra skolprestation och att när det kommer till matte, så spelar typen av kognitiv träning en signifikant roll.

Hallå där Haohao Wu, doktorand vid institutionen för neurovetenskap, som kommer att försvara sin avhandling med titeln "The molecular basis of the development and diversity of proprioceptive neurons : a story of surviving and thriving" den 21 maj 2021. Kan du berätta lite mer?

Låga nivåer av serotonin i hjärnan anses vara en möjlig förklaringsmodell till depression, och många antidepressiva läkemedel hämmar ett protein som transporterar bort serotonin från nervcellerna. Nu visar en hjärnavbildningsstudie vid Karolinska Institutet att den genomsnittliga nivån av den så kallade serotonintransportören ökade hos en grupp på 17 individer som återhämtat sig från depression efter kognitiv beteendeterapi. Resultatet har publicerats i tidskriften Translational Psychiatry.

Det behövs mer kunskap om orsakerna till den svåra muskelsjukdomen ALS. Nu har forskare vid bland annat Karolinska Institutet och KTH studerat en cell i hjärnans blodkärl som möjlig förklaring till sjukdomens varierande sjukdomsförlopp. Resultaten tyder på hittills okända samband mellan nerv- och kärlsystemet. Studien som publicerats i Nature Medicine kan få betydelse för tidigare diagnoser och framtida behandlingar.

Forskare vid Karolinska Institutet, Karolinska Universitetssjukhuset, Wenner-Greninstitutet och Stockholms universitet har länge forskat inom bakteriell hjärnhinneinflammation och funnit på vilket sätt bakterier interagerar med nervceller och därmed orsakar neuronal celldöd. Resultaten av studien presenteras i PloS Pathogens.

Nicolas Gustavo Guyon, doktorand vid Institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet, är medförfattare till en artikel som nyligen publicerats i Journal of Neuroscience som visar hur dysfunktionell hämning försämrar neuronaktivitetsförmågan att synkronisera, men ändå paradoxalt ökar hjärnvågor vanligtvis korrelerade med kognition.

Forskare vid Karolinska Institutet förklarar att neurotrofinet BDNF binder till neurotrofa receptorer trkB som fins på ytan på många hjärnceller, vilket utlöser signalvägar som är avgörande för mognad och tillväxt och påverkar hjärncellens funktioner. I en artikel som nyligen publicerades i den vetenskapliga tidskriften Journal of Neuroscience, visar de även att BDNF/trkB-signalering spelar en betydande roll i den vuxna hjärnans funktion.

Forskare vid Karolinska Institutet har avslöjat ett centralt proprioceptivt organ inbyggt direkt i själva centrala nervsystemet och som fungerar som en inre rörelsesensor. Artikeln publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Neuron.

Mattias Günther blir ny gruppledare for forskargruppen Experimentell traumatologi, vid institutionen för neurovetenskap, och tar därmed över ansvaret från Mårten Risling, som fortsätter vara verksam inom forskningsområdet.

I jakten på nya sätt att behandla den obotliga sjukdomen glaukom, grön starr, har forskare vid Karolinska Institutet och S:t Eriks Ögonsjukhus hittat ytterligare ledtrådar till sjukdomens uppkomst. En ny studie påvisar hur olika störningar av nervcellernas ämnesomsättning samverkar med ett förhöjt tryck i ögat. I djur- och cellmodeller hade behandling med rapamycin och pyrodruvsyra en skyddande effekt. Studien publiceras i tidskriften PNAS.

Gilberto Fisone har tilldelats ett treårigt forskningsbidrag från Vetenskapsrådet inom programmet Hjärnavbildning och djup hjärnstimulering (JPND) för projektet ”Fag-baserad målinriktad neuronal stimulering i neurodegenerativa sjukdomar”.

Vi vill gratulera Luca Jovine, Juha Kere, Janne Johansson och Eckardt Treuter vid Institutionen för biovetenskap och näringslära, som fått anslag från Vetenskapsrådet inom kategorierna medicin och hälsa samt naturvetenskap och teknikvetenskap för åren 2020-2024.

Forskare vid Karolinska Institutet har identifierat ett protein i hjärnan som både är viktigt för funktionen av den humörreglerande substansen serotonin och för frisättningen av stresshormoner, åtminstone hos möss. Fynden, som publiceras i tidskriften Molecular Psychiatry, kan få betydelse för utvecklingen av nya läkemedel mot depression och ångest.

Ryggmärgsskada leder ofta till bestående funktionsnedsättning. I en ny studie som publiceras i tidskriften Science visar forskare från Karolinska Institutet att det går att stimulera stamceller i ryggmärgen hos möss så att de bildar stora mängder nya oligodendrocyter, en celltyp som är viktig för nervfibrernas förmåga att leda signaler och därmed bidrar till att reparera skadan.

KI-forskare Saida Hadjab förklarar smärta på molekylär nivå i en intervju i tidningen Curie.

Tre forskare vid Karolinska Institutet tilldelas det europeiska forskningsrådets startanslag 2020: Niklas Björkström, Janina Seubert och Nils Landegren. Forskningsprojekten handlar om vävnadsfasta immunceller i kroppens olika organ, de kognitiva mekanismerna bakom vilken mat vi föredrar, samt könsskillnader i vårt immunsystem och kopplingen till autoimmun sjukdom. Totalt delar ERC i år ut sitt prestigefulla startanslag till 436 unga forskningsledare från hela världen.

I en tvärvetenskaplig studie som kombinerar utvecklings- och beräkningsbiologi, har forskare från Karolinska Institutet och Medical University of Vienna, tillsammans med forskare i USA, Italien och Frankrike, avslöjat en dynamisk transkriptomisk färdplan för utvecklingen av somatosensoriska nervceller och vunnit insikter om de mekanismer som ligger till grund för dessa nervcellers öde. Resultaten publiceras i Nature Communications.

Att vara socialt aktiv ökar generellt chansen till god nattsömn. Men om du är aktiv sent på kvällen ger det kortad sömn – och kan därmed även påverka ditt sociala liv. Det visar en ny studie från Stockholms universitet och Karolinska Institutet som publiceras i den vetenskapliga tidskriften PNAS.

Sjukdomen multipel skleros, MS, angriper kroppens centrala nervsystem och kan över tid leda till bland annat muskelskakningar och dålig balans. Nu har forskare vid Karolinska Institutet identifierat en gen, Gsta4, som skyddar en viss typ av celler i hjärnan från att förstöras. Resultaten av studien som publiceras i Nature Communications kan förhoppningsvis bidra till bättre behandling av den svåra sjukdomen.

Genom att ta fasta på en oväntad artskillnad mellan råttor och möss har forskare vid Karolinska Institutet och Stockholms universitet kartlagt ett system i hjärnan som styr hur hanarna beter sig när de får ungar. En central komponent här är hormonet prolaktin, som förbereder honorna för moderskap och som nu visar sig styra även pappornas intresse för ungarna. Studien publiceras i tidskriften Cell.

I en ny studie som publiceras i PNAS, visar forskare från Karolinska Institutet, KTH, Nagoya University o Technische Universität Braunschweig en oupptäckt heterogenitet av purkinjeceller hos vuxna zebrafiskar som avslöjar förekomsten av anatomiskt och funktionellt distinkta celltyper.

I en ny studie har forskare vid Karolinska Institutet och KTH tagit fram en helt ny typ av hjärnkarta som bygger på en innovativ metod för att kartlägga hur hjärnvävnaden kan delas upp i områden utifrån en molekylär profil. Studien publiceras i Science Advances.