Publicerad: 2025-06-13 13:21 | Uppdaterad: 2025-06-13 13:28

Kittling: en inblick i hjärnans mysterier

En hjärna som svävar ovanför en hand.
Foto: hainguyenrp from Pixabay

En ny studie publicerad i tidskriften Science Advances belyser det fascinerande fenomenet kittlighet. Studien undersöker varför vissa beröringar får oss att skratta okontrollerat medan andra inte gör det, och varför vi inte kan kittla oss själva.

Studien, som leds av Konstantina Kilteni, biträdande lektor vid institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet och även anknuten till Donders Institute for Brain, Cognition, and Behaviour (Nederländerna), undersöker hjärnans bearbetning av kittliga sensationer och avslöjar att kittling inte bara är en lekfull interaktion utan en komplex neurologisk reaktion. Konstantina Kiltenis arbete visar att förståelsen av kittlighet kan ge värdefulla insikter om hur hjärnan fungerar, särskilt i relation till motoriska och affektiva processer.

Personalporträtt Biomedicum
Konstantina Kilteni. Foto: Johannes Frandsén

– Kittlighet kan verka som ett trivialt ämne, men det har stor vetenskaplig relevans. Våra reaktioner på kittliga stimuli förändras hos individer med tillstånd som schizofreni eller autismspektrumstörning, vilket gör denna forskning avgörande för utvecklings- och klinisk neurovetenskap, säger Konstantina Kilteni.

Hjärnans uppfattning av kittling

Studien undersöker också varför vissa delar av kroppen, som armhålorna, är mer kittliga än andra, till exempel händerna.

Att hjärnan kan skilja mellan olika typer av beröring är avgörande för att förstå hur vi uppfattar beröring och dess evolutionära betydelse.

– Trots att det är en allmänt känd sensation är mekanismerna bakom kittlighet fortfarande förvånansvärt svårfångade. Genom att studera kittlighet kan vi lära oss mer om psykiatriska och neuropsykiatriska störningar, samt de evolutionära aspekterna av denna sensation som ses hos stora apor och troligen även hos gnagare, förklarar Konstantini Kilteni

Förstå kittlighet

Nästa steg för Konstantina Kilteni och hennes forskargrupp är att undersöka varför vissa delar av kroppen är mer känsliga för kittling, hur hjärnan undertrycker kittliga sensationer vid självberöring, och om skratt vid kittling återspeglar njutning eller obehag. Forskningen syftar till att skapa en gedigen vetenskaplig förståelse för kittlighet och dess funktion hos människor och andra djur.
Studien finansierades av ett ERC Starting Grant och genomfördes i samarbete med Donders Institute for Brain, Cognition, and Behaviour i Nederländerna.