Nyhetsarkiv

Kombinationen av luftföroreningar, tät bebyggelse och begränsat med grönområden ökar risken för astma hos både barn och vuxna. Det visar en ny studie gjord inom ramen för ett stort EU-samarbete lett av forskare från Karolinska Institutet. Resultaten publiceras i tidskriften The Lancet Regional Health Europe.

En studie från Institutet för miljömedicin (IMM) vid Karolinska Institutet visar att kemikalien di(2-ethylhexyl)ftalat (DEHP), som finns i många plastprodukter, har tydliga negativa effekter på hormoner och fertilitet endpoints som är relevanta för kvinnliga fertilitet.

Den 14 april hade Institutet för miljömedicin (IMM) besök av EU-kommissionär Jessika Roswall och kabinettschef Paulina Dejmek Hack.

En ny studie från Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet visar att kombinationen av höga luftföroreningar och extrem värme avsevärt ökar risken för dödsfall i indiska städer, i jämförelse med förekomst av enbart höga halter av luftföroreningar eller extrem värme.

En studie från Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet visar att luftföroreningar och trafikbuller tillsammans kan utgöra en större risk för stroke än var och en av faktorerna separat. Forskarna fann att även vid låga nivåer av luftföroreningar och buller – under EU:s och WHO:s rekommenderade gränser – ökade risken för stroke markant.

Höga fluoridhalter kan förekomma i brunnsvatten i Sverige, och i vissa länder tillsätter man fluorid till dricksvattnet för att motverka karies. Nu visar en studie från Karolinska Institutet att exponering för fluorid under fosterlivet eller uppväxten kan kopplas till försämrad kognition hos barn. Studien har publicerats i tidskriften Environmental Health Perspectives.

Hur påverkas vi egentligen av olika miljögifter? Hur kan vi mäta det på ett enklare och mer tillförlitligt sätt? Det är frågor som HÄMImpact-projektet vill besvara.

Advanced Hazmat Life Support (AHLS) – avancerad livsuppehållande medicinskt omhändertagande vid kemiska händelser - är en helt ny kurs i Sverige, som ges för första gången på Karolinska Institutet. Under två intensiva dagar i februari tränas läkare, sjuksköterskor, ambulanspersonal och personer med särskilt ansvar inom CBRN-området (kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära material) i medicinskt omhändertagande i händelse av exponering för farliga kemikalier.

En ny studie från Karolinska Institutet visar att långvarig exponering för luftföroreningar bidrar till miljontals dödsfall i Indien. Forskningen, publicerad i The Lancet Planetary Health, understryker behovet av striktare regler för luftkvalitet i landet.

En ny studie från Karolinska Institutet visar att den globala uppvärmningen, tillsammans med en åldrande befolkning, kan leda till en kraftig ökning av människor med allvarliga saltrubbningar i blodet. Resultaten presenteras i tidskriften Journal of the American Society of Nephrology.

Värmeböljor i Subsahariska Afrika förväntas bli vanligare på grund av klimatförändringar. En ny studie från bland annat Karolinska Institutet, publicerad i Nature Medicine, visar ett oroande samband mellan höga temperaturer under den sista veckan av graviditeten och ökad risk att barnet dör tiden runt förlossning.

I spåren av den gröna omställningen uppstår nya risker i människors arbetsmiljöer, menar Karin Broberg, professor vid Institutionen för miljömedicin vid Karolinska Institutet. ”Det går väldigt snabbt från en pilot till att det skalas upp för att bli nästa generations bränsle eller till att bli nästa anläggning för hur man ska återvinna plast,” säger hon. I slutet på året publicerar hennes forskargrupp en studie om arbetsmiljön i Sverige för dem som arbetar med att återvinna metaller.

Luftföroreningar kan ligga bakom sju av hundra dödsfall i Indien och dödligheten är hög även vid nivåer långt under det nationella gränsvärdet. Det visar en ny studie publicerad i The Lancet Planetary Health av forskare vid bland annat Karolinska Institutet. Forskarna pekar på behovet av omfattande åtgärder och nya gränsvärden för luftföroreningar i Indien.

Svetspartiklars hälsorisker och sjukfrånvarons konsekvenser vid psykisk ohälsa är ämnen för två av de sex forskningsprojekt som nu beviljats sammanlagt 18 miljoner kronor av Afa Försäkring. Tre av de sex projekten drivs av forskare vid KI.

De senaste tjugo åren har luften i svenska städer blivit allt bättre, visar ett forskningssamarbete där Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet deltar. Flera tusen dödsfall kan ha förhindrats varje år, tack vare bättre luft. Men det är fortfarande många som utsätts för luftföroreningar som överskrider Världshälsoorganisationens rekommendationer.

En stor internationell forskningsstudie, COSMOS, initierad av Karolinska Institutet och Imperial College London, Storbritannien, har studerat över 250 000 mobiltelefonanvändare för att undersöka om de som använder mobiltelefon mycket och under lång tid har en högre risk för hjärntumör än andra. Studien, publicerad i Environment International, fann inte något samband mellan långvarig mobiltelefonanvändning och risken för hjärntumör.

Trots att de mest extrema värmeböljorna ökar dödligheten mest på kort sikt är det de mildaste värmeböljorna som dödar flest personer över tid. Detta eftersom de milda värmeböljorna är vanligare. Det visar en ny studie publicerad i Environment International som har kartlagt hälsoriskerna med värmeböljor i Indien.

Personer utan anställningstrygghet kan minska risken att dö i förtid med 20 procent om de får ett fast jobb, enligt en studie publicerad i Journal of Epidemiology and Community. Forskarna från Karolinska Institutet menar att resultaten talar för att det är viktigt att öka tryggheten på arbetsmarknaden i Sverige.

Podcasten Riskzonen, med KI-profilerna Mattias Öberg och Emma Frans, är tillbaka med en ny säsong med åtta rykande färska avsnitt! Fyra avsnitt släpptes i maj och juni, och efter ett kort sommaruppehåll kommer nu fler avsnitt, med start den 28 augusti. Den här gången kommer samtliga avsnitt att på ett eller annat sätt handla om hälsokriser, i alla former, från hjälpinsatser i krig till antibiotikaresistens. Den nya säsongen görs i samarbete med Centrum för hälsokriser.

Sommarvärmen är här och med den frågor kring hur vi bör hantera höga temperaturer och vad vi bör göra för att må bra i värmen. Kardiolog Petter Ljungman, docent vid Institutet för miljömedicin och expertkoordinator på Centrum för hälsokriser, svarar på frågor om värme och hälsa.

I takt med att luftföroreningarna i Stockholm har minskat så har barns och ungas lungkapacitet förbättrats, visar en ny studie publicerad i European Respiratory Journal. Forskarna från Karolinska Institutet anser att resultaten är viktiga eftersom barns lunghälsa har stor betydelse för risken att utveckla flera kroniska sjukdomar som vuxen.

Centrum för hälsokriser på KI har publicerat sin första årsrapport, som täcker aktiviteter under 2022. Eftersom det är centrumets första år med utåtriktade aktiviteter och pågående verksamhet, så innehåller rapporten även bakgrundsinformation om centrumet, dess organisatoriska struktur och presentation av personal.

Den 26 januari välkomnade Centrum för hälsokriser en framstående panel bestående av både nationella och internationella forskare och tjänstemän till det andra KI Contributes. Seminariet innehöll korta presentationer och diskussioner kring det komplexa ämnet extrem hetta, med focus på hur man utvecklar och utvärderar handlingsplaner för extremvärme.

Antibiotikarester i avloppsvatten och vattenreningsanläggningar i regionerna runt Kina och Indien riskerar att bidra till antibiotikaresistens, och dricksvattnet kan utgöra ett hot mot människors hälsa. Det visar en omfattande analys från Karolinska Institutet som publicerats i The Lancet Planetary Health. Forskarna har även undersökt det relativa bidraget av olika källor till antibiotikakontaminering i vattendrag, som sjukhus, kommunal verksamhet, boskap och läkemedelstillverkning.

Att andas in damm och ångor på arbetsplatsen är kopplat till ökad risk att drabbas av svår reumatoid artrit, särskilt i kombination med rökning och genetisk sårbarhet för sjukdomen. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i Annals of the Rheumatic Diseases.

Representanter för verksamheter inom Stockholm trio träffades på KI för ett frukostmöte och samtal kring aktiviteter och samverkan inom klimat och hälsa. Grupperingen inom klimat och hälsa skapar ytor och möjligheter för tvärvetenskapliga och interdisciplinära samarbeten inom breda och komplexa ämnesområden.

Petter Ljungman, kardiolog och docent på Institutet för miljömedicin, blir ny expertkoordinator på Centrum för hälsokriser inom ämnesområdet extremväder, klimat och hälsoeffekter. Därigenom fortsätter centrumet att bygga upp sitt arbete och sin expertis inom olika hälsokris-områden.

Den 23 september inledde Centrum för hälsokriser vår seminarieserie KI Contributes, som har som målsättning att ta upp samtida hälsokriser, med ett interaktivt panelsamtal om hälsokonsekvenserna av extremhetta. Fokus var att gripa sig an denna mångfacetterade hälsokris med effekter både för individ och samhälle.

Som en konsekvens av klimatförändringar blir extremväder, och där ibland extremvärme, mer vanligt. Petter Ljungman, docent på Institutet för miljömedicin på KI, forskar inom områden som berörs av extremvärme. Han ser stora utmaningar, men också möjligheter där forskning och utbildning kan bidra till förbättringar och ökad beredskap. Petter kommer att delta på seminariet KI Contributes med tema "Health effects of extreme heat – How can universities contribute?" den 23 september.

Den 1 september började Mattias Öberg arbeta 20% på Centrum för hälsokriser. Hans uppgift är att utveckla centrumets arbete vad gäller kemiska och toxikologiska hälsokriser. Detta kommer bland annat att innebära omvärldsbevakning, etablering av expertnätverk, identifiering av utbildnings- och forskningsluckor samt identifiering av hur centrumet kan bidra inom området.

Annachiara Malin Igra forskar om hälsoeffekterna av metallexponering tidigt i livet hos barn i Bangladesh. Hennes forskning ger viktiga bevis för att barns tillväxt, benhälsa och pubertetsutveckling kan påverkas negativt av kadmium från livsmedel på exponeringsnivåer som är relevanta för miljontals barn runt om i världen. Nu vill hon se en ny riskbedömning för metallexponering där barns hälsa ingår.

Petter Ljungman, senior forskare vid Institutet för miljömedicin (IMM) och överläkare vid Danderyds sjukhus förklarar i SVT Aktuellt vad som händer i kroppen vid extrem värme.

Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en liten sensor som kan avslöja rester av bekämpningsmedel på frukt på bara några minuter. Sensorn består av flamsprutade nanopartiklar gjorda av silver och ökar känsligheten för kemikaliernas signaler. Enligt forskarna skulle konceptet, som beskrivs i tidskriften Advanced Science, i framtiden kunna användas för att upptäcka bekämpningsmedel på livsmedel innan konsumtion.

Att utsättas för luftföroreningar vid bostaden kopplas till en ökad risk för sars-cov-2-infektion. Det visar en observationsstudie på unga vuxna i Stockholm, publicerad i JAMA Network Open av forskare vid Karolinska Institutet.

Den globala uppvärmningen kommer sannolikt att leda till att allt fler behöver sjukvård på grund av allvarliga saltrubbningar i blodet, ett tillstånd som kallas hyponatremi. Enligt en ny studie från Karolinska Institutet beräknas en temperaturhöjning på 2 grader öka belastningen på sjukvården till följd av hyponatremi med nästan 14 procent. Resultaten publiceras i tidskriften Journal of Clinical Endocrinology and Metabolism.

Varje dag utsätts människor för ett stort antal miljöföroreningar. Hur riskerna med dessa blandningar ska bedömas, den så kallade cocktaileffekten, har länge varit ett problem för både forskare och myndigheter. I en studie i tidskriften Science presenterar nu forskare från bland annat Karolinska Institutet en ny strategi där man kopplar samman befolkningsstudier med experiment i cell- och djurmodeller.

På klimatmötet COP26 enades världens länder om att stå fast vid 1,5-gradersmålet och för första gången nämns fossila bränslens roll. Klimatomställningen gäller mänsklighetens framtid men kan också ge direkta hälsovinster här och nu, menar medicinska forskare.

Efter många års intensiv forskning och överväganden bland forskare världen över har WHO nu uppdaterat de tidigare riktlinjerna för luftkvalitet från 2005. De nya riktlinjerna är ambitiösa och betonar vikten av att sänka koncentrationerna av luftföroreningar på alla nivåer. Minskade luftföroreningar beräknas leda till mycket stora förbättringar av folkhälsan för människor i alla åldrar och samtidigt bidra till arbetet för klimatneutralitet.

Långvarig exponering för luftföreningar kan kopplas till ökad risk att insjukna i stroke och kranskärlssjukdom, även när halterna ligger under EU:s och WHO:s gränsvärden. Det visar forskare från bland annat Karolinska Institutet och Helmholtz Zentrum München i en stor europeisk studie som publiceras i tidskriften The Lancet Planetary Health.

Forskare vid Karolinska Institutet hittade industriella kemikalier i fosters organ flera årtionden efter att substanserna hade förbjudits i många länder. I en studie publicerad i tidskriften Chemosphere uppmanar forskarna beslutsfattare att ta hänsyn till den mix av kemikalier som ansamlas i människor och natur.

Hudens förmåga att skydda oss från kemikalier är nedärvd, och vissa har ett sämre skydd som skulle kunna innebära en ökad risk att drabbas av hudsjukdomar och cancer. En ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i Environmental Health Perspectives visar hur mycket snabbare vanliga kemikalier tas upp hos personer med en genetiskt försvagad ”hudbarriär”.

Små barn som utsätts för luftföroreningar löper en förhöjd risk att drabbas av kronisk luftvägssjukdom som unga vuxna, visar forskning vid Karolinska Institutet. Studierna som publiceras i European Respiratory Journal och Thorax tyder på att kronisk luftvägssjukdom kan spåras till barndomen.

Forskare vid Karolinska Institutet har tagit fram en ny metod som kan underlätta för myndigheter att bedöma hälsorisker med hormonstörande ämnen i miljön.

När man utsätts för höga halter luftföroreningar ökar risken för demens, och risken verkar framförallt via hjärt-kärlsjukdom, enligt en studie från Karolinska Institutet publicerad i den vetenskapliga tidskriften JAMA Neurology. Därför kan patienter med hjärt-kärlsjukdom som bor i områden med höga halter luftföroreningar behöva extra åtgärder, enligt forskarna.

Höga halter av trafikavgaser vid bostaden ökar risken för stroke. Nu har forskare vid bland annat Karolinska Institutet visat att det tidigare kända sambandet gäller även i miljöer där luftföroreningarna anses vara låga generellt. En svensk studie publicerad i tidskriften Environmental Health Perspectives talar för att det framförallt är sotpartiklar från trafikavgaser som ökar risken för stroke, och inte luftföroreningar från andra källor.

Personer med atopiskt eksem har många fler Staphylococcus aureus-bakterier i huden än de med frisk hud eller psoriasis. Det visar en studie vid Karolinska Institutet och Helsingfors Universitet som publiceras i tidskriften Nature Communications. Studien visar också hur S. aureus-bakterierna trängde bort andra potentiellt hälsofrämjande bakterier. Upptäckten kan vara viktig för framtida behandlingsmetoder av hudsjukdomen.

Barn vars mammor använt snus under graviditeten har högre systoliskt blodtryck vid sex års ålder än barn som inte exponerats för nikotin under fosterlivet. Det visar en ny studie av forskare vid Karolinska Institutet som publiceras i Journal of the American Heart Association.

Sammanlagt 170 miljoner. Det är årets utdelning från EU-kommissionen inom ramen för finansieringsprogrammet för hälsa i Horizon2020. Totalt stöds 20 forskningsprojekt vid Karolinska Institutet, varav tre också koordineras härifrån: en kartläggning av vad vi exponeras för i miljön; en kartläggning av hjärnans olika nervceller; samt ett projekt för att få ned dödligheten kring förlossningar i fyra afrikanska länder.

Chaufförer, fabriksarbetare och städare har tre gånger högre risk att drabbas av typ 2-diabetes än lärare och sjukgymnaster. Forskare vid Karolinska Institutet har studerat hur diabetesförekomsten skiljer sig åt mellan olika yrkesgrupper i Sverige. Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Diabetologia och presenteras samtidigt vid en europeisk diabeteskonferens i Barcelona i mitten av september.

Environmental Exposures and Cardiovascular Disease
Editor: Karin Leander, IMM