Utmaning för forskningen att hinna med i den gröna omställningen

Grön omställning handlar om att minska vårt beroende av fossila bränslen, skapa mer hållbara tillverkningsprocesser och återvinna och återanvända material. Det finns stora förväntningar på att omställningen ska gå fort. 

Den snabba takten skapar risker i människors arbetsmiljöer, menar Karin Broberg. 

– Larmen om klimatförändringarna skriker att det ska gå väldigt snabbt. Och det har jag full förståelse för. Men det finns en klar risk att man inte hinner tänka igenom vad förändringarna innebär i alla led för de som jobbar inom de här branscherna. Eller vad som händer om nya ämnen råkar komma ut i allmänmiljön, säger hon. 

I tillverkningsindustrin används i dag nya kemikalier som ska vara mer miljövänliga. Men enligt Karin Broberg vet forskningen fortfarande väldigt lite om hur de påverkar människor. 

– Det här är kemikalier som ska vara grönare, men de liknar ofta ämnen som vi sedan tidigare vet är farliga.

Arbetsmiljöns påverkan måste utredas

Inom traditionella näringar som hanterar kol och olja är arbetsmiljöriskerna mer kända.

– Där har vi forskare hunnit följa upp vad som händer med dem som arbetar i de branscherna eller exponeras i allmänmiljön. Där vet vi mycket mer om riskerna för sjukdomar och kan också säga vid vilka nivåer som något är farligt, säger Karin Broberg.

Batteritillverkning är en del av den gröna omställningen. Batterier krävs för att producera eldrivna fordon och de används även i mycket hemelektronik. Vid tillverkningen används stora mängder metaller som ofta är väldigt reaktiva. Men risker för människor som arbetar i sådan miljö är inte klarlagda. 

Karin Broberg och hennes kollegor reagerade starkt på beskeden om dödsfallen vid batteriföretaget Northvolt i somras.

– Efter flera veckor läste jag att de som avlidit fortfarande inte testats för kemikalier i blodet. Då blev jag frustrerad. Det här behöver man utreda skyndsamt för att se om det har med arbetsmiljön att göra.

Utredningen av händelserna pågår fortfarande och det är ännu inte klarlagt vad som orsakat dödsfallen.

Återvinningsindustrin en vit fläck

Några av de största riskerna i den gröna industrin uppskattar Karin Broberg finns inom återvinning. Hennes forskargrupp avslutar under året en treårig studie där de har undersökt arbetsmiljön inom metallåtervinning i Sverige. 

– Återvinningssidan har tidigare varit en vit fläck kunskapsmässigt. Det har varit svårt att komma in på företagen. Men nu ökar anställningarna och många återvinningsföretag vill arbeta mer långsiktigt med arbetsmiljöfrågor.

Vad är det för arbetsmiljöer som ni har mött? 

– Det är på vissa håll mycket manuellt arbete. Man ska ta sönder leksaker för att ta ut litium-jonbatterier. Man ska fragmentera hemelektronik för att komma åt metallerna. Det kan ofta vara väldigt dammigt. 

I slutet på året publiceras de första resultaten från den treåriga studien. 

Röstsvaga grupper riskerar att drabbas

Karin Brobergs engagemang i arbetsmiljöriskerna vid grön omställning handlar om att det ofta är röstsvaga grupper som drabbas. Återvinningsindustrin har till exempel pekats ut som en framtida bransch för människor med låg utbildning som står långt ifrån arbetsmarknaden.

– Det är potentiellt väldigt toxiska ämnen som man utsätts för och vissa ämnen vet vi väldigt lite om ännu. Så det gäller att vi minimerar riskerna och inte skapar farliga arbetsmiljöer för grupper av människor som har svårt att säga ifrån, säger hon.

En av de stora utmaningarna för forskningen är att det är svårt att hinna med i den gröna omställningen.

– Det går väldigt snabbt från att något är en pilot till att det skalas upp för att bli nästa generations bränsle eller till att bli nästa anläggning för hur man ska återvinna plast. Vi vill jobba med företagen innan de har hunnit skala upp piloterna. Vi vill vara med från början och undersöka processerna så att arbetsmiljön blir bra.

Text: Anna Grettve