Snabbare upptag av kemikalier vid svagare hudbarriär
Hudens förmåga att skydda oss från kemikalier är nedärvd, och vissa har ett sämre skydd som skulle kunna innebära en ökad risk att drabbas av hudsjukdomar och cancer. En ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i Environmental Health Perspectives visar hur mycket snabbare vanliga kemikalier tas upp hos personer med en genetiskt försvagad ”hudbarriär”.
Vi exponeras ständigt för kemikalier via maten, hygienprodukter, kosmetika och textilier, för att nämna några källor. Flera exponeras också för kemikalier på sin arbetsplats, och det kan innebära ett arbetsmiljöproblem.
Proteinet filaggrin är viktigt för hudens uppbyggnad och fuktbalans, egenskaper som påverkar förmågan att fungera som barriär mot kemikalier. Tidigare forskning tyder på att nedärvda variationer hos DNA-sekvenser för filaggrin gör att vissa individer har ett sämre ”barriärskydd”, och med det ett ökat upptag av kemikalier. Det skulle kunna innebära en större risk att drabbas av olika hudsjukdomar, som kontakteksem, samt cancer av kemikalier.
Filaggrin-skydd ärvs av föräldrarna
Den här genetiska variationen är relativt vanlig i norra Europa och uppstår hos en individ när en av föräldrarna har anlaget. Den finns hos ungefär 10 procent av svenskarna. I en ny studie visar forskare vid Karolinska Institutet och Lunds universitet att den här genetiska förändringen leder till betydligt snabbare hudupptag av tre vanliga kemikalier.
Forskarna har screenat 500 personer i Sverige. Resultaten bygger på 23 personer med mutationer som orsakar brist på filaggrin, och 31 personer utan den. Under fyra timmar exponerades deltagarna för en ofarlig dos kemikalier på huden: ett bekämpningsmedel som används i Sverige, ett UV-filter som finns i solkräm och ett kolväte som bland annat finns i vedrök.
Dubbla dosen bekämpningsmedel
Forskarna kunde beräkna hastigheten på upptaget och dosen i kroppen med hjälp av urinprov från deltagarna under två dygn.
– Vi fann till exempel dubbelt så hög dos av ett bekämpningsmedel hos mutationsbärare jämfört med de som inte bar på mutationerna. Att huden tar upp mer av vissa kemikalier till följd av en genetisk variation skulle kunna innebära att personer med denna mutation får högre intern dos och i förlängningen löper en ökad risk för sjukdom som exempelvis cancer samt hormonstörning, säger Karin Broberg, professor vid institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, och studiens sisteförfattare, och fortsätter:
– I nästa steg planerar vi att undersöka om upptaget i huden av fler kemikalier påverkas av mutationen. Likaså vill vi ta reda på om dessa mutationer leder till sjukdom från kemikalier i kroppen och i huden.
Forskningen finansierades av Forte, Naturvårdsverket, Formas, Karolinska Institutet, Region Skåne, medicinska fakulteten vid Lunds universitet. Det finns inga rapporterade intressekonflikter.
Publikation
“Filaggrin polymorphisms and the uptake of chemicals through the skin – a human experimental study”. Emelie Rietz Liljedahl, Gunnar Johanson, Helena Korres de Paula, Moosa Faniband, Eva Assarsson, Margareta Littorin, Malin Engfeldt, Carola Lidén, Anneli Julander, Karin Wahlberg, Christian Lindh, och Karin Broberg. Environmental Health Perspectives, online 13 januari 2021, doi:10.1289/EHP7310.