Kvinnlig fertilitet känslig för kemikalier i plast
En studie från Institutet för miljömedicin (IMM) vid Karolinska Institutet visar att kemikalien di(2-ethylhexyl)ftalat (DEHP), som finns i många plastprodukter, har tydliga negativa effekter på hormoner och fertilitet endpoints som är relevanta för kvinnliga fertilitet.
Resultaten visar att centrala reproduktiva processer, som hormonbalans och antalet äggstocksfolliklar, påverkas vid lägre doser än de effekter som ofta används vid bedömning av kemikaliers risker för kvinnlig fertilitet.
Endokrinstörande kemikalier (EDC), som DEHP som vanligtvis förekommer i plast, kan skada människors reproduktiva hälsa genom att störa hormonsystemet. DEHP är redan klassificerat som hormonstörande pga sina negativa effekter på manlig reproduktion. Den aktuella studien, där honmöss exponerades för olika doser av DEHP, visar att även honlig reproduktion påverkas. Parametrar som äggstocksfollikeltal och progesteronnivåer var särskilt känsliga för exponeringen. Dessa effekter var dosberoende och mer uttalade än förändringar i kroppsvikt eller brunstcykler, parametrar som ofta används som tecken på reproduktionstoxicitet hos honor.
- Nuvarande regulatoriska riktlinjer förbiser ofta kvinnospecifika risker, främst på grund av bristande kunskap om känsliga effekter. Det understryker behovet av att uppdatera och stärka dagens säkerhetsbedömningar för kemikalier, säger Antero Vieira Silva, postdoktor vid Institutet för miljömedicin.
Med hjälp av avancerad modellering analyserade forskarna data från fyra djurstudier där vuxna honmöss hade exponerats för ökande doser av DEHP. Resultaten visar att kvinnliga reproduktionseffekter, som progesteronnivåer och antalet äggblåsor (folliklar), är särskilt känsliga. Trots detta ingår dessa effekter inte i de tester som krävs för att bedöma kemikaliers påverkan på kvinnlig reproduktion – vilket innebär att viktiga effekter kan förbises. Forskarna granskade även säkerhetsdata för DEHP från Europeiska kemikaliemyndhigheten (ECHA) och fann att de rådande riskbedömningarna främst bygger på resultat från hanar.
- Vi måste bli bättre på att skydda den kvinnliga fertiliteten, säger Antero Vieira Silva som är försteförfattare till den vetenskapliga artikeln. Våra resultat visar att viktiga delar av den kvinnliga fortplantningen är mer känsliga för kemikalier än vad dagens regelverk tar hänsyn till.
Det finns ett stort kunskapsgap när det gäller hur kemikalier påverkar kvinnlig fertilitet, och forskarna hoppas att studien ska kunna bidra till en uppdatering av säkerhetsstandarder för att skydda kvinnlig reproduktiv hälsa från kemikalieexponering.
- Traditionellt har man fokuserat mer på kemikaliers effekter på manlig fertilitet, men vår forskning visar att kvinnlig reproduktion kan vara minst lika känslig, eller till och med mer. Det är därför avgörande att ta hänsyn till detta vid riskbedömning av DEHP, ftlater och andra kemikalier, säger Pauliina Damdimopoulou, lektor och forksningsgruppledare vid Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik.
Studien är ett internationellt samarbete mellan forskare från Karolinska Institutet, University of Urbana-Champaign (USA), University of Kentucky (USA) och University of Eastern Finland.
Studien har finansierats av FORMAS.
Publikation
Bayesian benchmark dose modeling analysis and derivation of points of departure for female reproductive toxicity following exposure to di(2-ethylhexyl) phthalate (DEHP) − effects on reproductive hormones, folliculogenesis and estrous cyclicity
A.Vieira Silva, I. Tarvainen, M. Öberg, M. Laws, P. Hannon, J.Flaws, P. Damdimopoulou.
Toxicological Sciences, kfaf052. 2025
Kontakt:
Antero Vieira Silva antero.silva@ki.se
Pauliina Damdimopoulou pauliina.damdimopoulou@ki.se