Mixade föroreningar ger förvärrad effekt

PAH är i fokus för toxikologen Kristian Dreij, som leder en forskargrupp vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet.

Blandningar är värst

– Nuvarande praxis är att mäta och undersöka de ämnen som förekommer i luftföroreningar ett i taget. Vår tanke är att man behöver titta på hela den komplexa blandning som finns i luften, eftersom det är den vi andas. Vi tror att det krävs för att få en riktig förståelse av hälsorisken med luftföroreningar, säger Kristian Dreij.

Hans forskargrupp har visat att signaler som tyder på DNA-skada i celler ger en bra bild av den cancerframkallande potentialen hos enskilda ämnen. När de med samma metod mäter potentialen hos luftprover, innehållande en komplex blandning av föroreningar, har de sett en större cancerframkallande potential än vad enskilda ämnen i luftprovet har.

– Det finns tusentals ämnen i ett luftprov. För de allra flesta saknar vi kunskap om effekterna. Vissa av dessa ämnen kanske orsakar DNA-skador, andra kanske påverkar försvarssystem som gör cellerna mer känsliga eller har andra effekter. Det är vår övergripande teori kring varför blandningarna är skadligare, säger Kristian Dreij.

Luftprover från Amazonas var mest cancerframkallande

Hans forskargrupp har analyserat luftprover från fem städer i Japan, Sverige och Brasilien. Luftprover från områden där stora mängder biomassa bränns visade sig vara mer potentiellt cancerframkallande. De proverna kom från områden i Amazonas där skogsavbränning bidrar till luftföroreningarna.

Forskarna vill gå vidare på flera sätt. En väg framåt är att försöka förstå varför brandrök från skogsavbränning verkar särskilt toxisk. Den förståelsen skulle dels kunna ge ny kunskap om lungcancerutveckling, dels validera testmetoden.

I en annan studie, som fortfarande är under utformning, vill forskarna samla in luftprover från Stockholm under ett år. Efter analys skulle resultaten jämföras med lungcancerförekomst i Stockholm.

På sikt strävar forskargruppen efter att få fram ett relativt enkelt test för att bedöma luftprover. Det skulle i så fall kunna användas för att bättre förstå var insatser kring luftkvalitet behöver göras.

– Men vi har också en större tanke. Det finns en risk för att de gränsvärden vi använder i dag, där vi utgår från enskilda ämnen, inte ger en riktig bild av hälsoriskerna. Långsiktigt tror vi att luftprover kan bli bedömda på ett bättre sätt, där man tar hänsyn till blandningen av föroreningar. Då tror vi att gränsvärden för luftkvalitet kan behöva ses över, säger Kristian Dreij.