Nyhetsarkiv

Marie Tyrrell, doktorand vid sektionen för neurogeriatrik. Den 6 mars 2020 kommer du att försvara din avhandling: ”RÖSTER ATT KOMMA IHÅG: Personer och familjemedlemmars upplevelser av att leva med kognitiva sjukdomar och relaterade symtom”, vad handlar den om?

Hallå där Rita Fernholm, doktorand vid sektionen för Allmänmedicin och primärvård. Den 9 mars ska du försvara din avhandling ”Patient safety in primary and emergency care”. Vad handlar den om?

Åsa Steinsaphir skriver om Patientskolan och forskningsprogrammet Patienten i förarsätet i Forum för Health Policys blogg.

När Stiftelsen för strategisk forskning i dagarna utsåg sjunde generationens ”Framtidens forskningsledare” var fyra av dessa från Karolinska Institutet. Bidraget ska stötta unga, lovande forskare och göra det möjligt för dem att bygga upp egna framgångsrika forskargrupper.

Professor Franz Matschinsky vid Perelman School of Medicine, University of Pennsylvania, Philadelphia har utsetts till mottagare av Rolf Luft Award 2020. Han får priset för sin betydande forskning om hur den pankreatiska betacellen reglerar insulinsekretionen beroende på sin glukosmetabolism. Professor Matschinsky har karaktäriserat enzymet glukokinas som den viktigaste regulatorn.

Till hösten kommer kursen ”Bäckenbottenhälsa - prevention och rehabilitering 4,5 hp” erbjudas som uppdragsutbildning. Utbildningen, som riktar sig till legitimerad sjukvårdspersonal, har tidigare getts som en längre fristående kurs på Karolinska Institutet. Intresset för den fristående kursen är mycket stort med många fler sökande än platser. Kursledarna belönades nyligen med 2019 års Gyllene Äpple* för sitt arbete med att utveckla den fristående kursen.

Forskare vid Karolinska Institutet har genomfört den första randomiserade studien av civila med akuta krigsskador på plats vid sjukhus i konfliktområden. Studien som publiceras i The Lancet Global Health visar att en ny, mer kostsam metod för sårbehandling inte ger bättre sårläkning än standardbehandling. Forskarna hoppas kunna inspirera till nya forskningsprojekt i konfliktområden som förbättrar vården av denna utsatta patientgrupp.

Bebisar som regelbundet behandlas med fuktgivande badolja och hudkräm är inte mer skyddade från att utveckla atopiskt eksem än andra bebisar. Det visar en studie vid Karolinska Institutet och Universitetet i Oslo som publiceras i The Lancet. Tidiga smakportioner av vissa specifika födoämnen var också verkningslösa i att förebygga atopiskt eksem under det första levnadsåret.

Ett införande av nya riktlinjer för kolesterolsänkande behandling från europeiska expertorganisationer skulle drastiskt öka kostnaden för hälso- och sjukvården. Det visar en simuleringsstudie av forskare på Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften European Heart Journal. Enligt forskarna understryker resultatet behovet av att genomföra en kostnadseffektivitetsanalys av riktlinjernas innebörd, givet hur mycket den föreslagna behandlingen för högriskpatienter i dagsläget kostar.

I dagarna har en omfattande workshop genomförts för att komma närmare visionen om att skapa ett virtuellt centrum för hållbar hälsa. Tillsammans med Makerere University i Uganda driver Karolinska Institutet utvecklingen där fokus ligger på icke smittsamma sjukdomar och andra diagnoser med hög sjukdomsbörda.

I en ceremoni på Svenska Läkaresällskapet med efterföljande trerättersmiddag den 13 februari uppmärksammades 35 medarbetare vid Karolinska Institutet ”För nit och redlighet i rikets tjänst”. I samband med ceremonin delades även Silvermedaljen 2019 ut.

Barn som tillkommit via provrörsbefruktning löper en något högre risk att dö under sina första veckor i livet än barn som skapats på naturlig väg. Det visar en studie vid Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften Fertility and Sterility. En förklaring kan vara att barn som tillkommit via IVF i högre utsträckning föds för tidigt än barn som tillkommit på naturlig väg. Risken för spädbarnsdöd är fortfarande väldigt liten för båda grupperna och efter 1 års ålder är det ingen skillnad.

Forskare vid Karolinska Institutet och Universitetet i Milano har identifierat en gen i mänskliga nervceller som skyddar mot nedbrytning av motoriska nervceller vid de dödliga sjukdomarna ALS och SMA. Genterapi i djurmodeller av dessa sjukdomar visade sig både skydda mot celldöd och öka djurens livslängd. Studien publiceras i den ansedda tidskriften Acta Neuropathologica.

Ny urvalskommitté, bättre dokumentation av jävsfrågor och nya rutiner i urvalsprocessen är exempel på förändringar som just nu genomförs på Karolinska Institutet för att säkerställa att antagningen till tandläkarprogrammet via alternativt urval är rättssäker och transparent.

I ett svenskt-danskt samarbete publicerar nu forskare från Karolinska Institutet, Örebro Universitet och Århus universitet, Danmark, den största studien hittills om risken för tjocktarmscancer vid Crohns sjukdom. Artikeln publiceras i tidskriften The Lancet Gastroenterology Hepatology.

Andelen personer som dör av kroniska njursjukdomar väntas öka de kommande åren såvida inte fler länder satsar på förebyggande insatser och tidig behandling. Det visar en global kartläggning av det internationella forskningskonsortiet Global Burden of Disease som idag publiceras i den vetenskapliga tidskriften The Lancet. Studien har delvis letts av professor Johan Ärnlöv på Karolinska Institutet.

Konst och forskning möts när Fotoskolan STHLM och ARC (Aging Research Center, en sektion vid NVS) samarbetar i ett projekt kring åldrandet. Öppna föreläsningar och en utställning ska ge en bred allmänhet möjlighet att ta del av forskningen, samarbetsprocessen och de studerandes bilder. Start 25 februari på Folkuniversitetet.

Måndagen den 10 februari presenterade regeringen fyra samverkansgrupper som knyts till regeringens strategiska samverkansprogram. Karolinska Institutets rektor Ole Petter Ottersen är ledamot i samverkansgruppen för hälsa och life science.

Gunilla Karlsson Hedestam valdes in som ledamot i klassen för medicinska vetenskaper i Kungl. Vetenskapsakademien den 15 januari 2020.

Stressrelaterad psykisk ohälsa som utmattningssyndrom eller anpassningsstörning kan behandlas effektivt med kognitiv beteendeterapi, både förmedlad via internet och i sedvanligt format. Det visar en ny doktorsavhandling från Karolinska Institutet som utvärderat effekten av en 12 veckor lång KBT-behandling.

Idag på “the International Day of Women and Girls in Science” vill vi särskilt uppmärksamma alla våra kvinnliga forskare vid Institutionen för molekylär medicin och kirurgi!

Människor åldras på olika sätt. Biologisk ålder är ett mått som forskare använder för att försöka förutsäga hälsorisker. Flera markörer kan kombineras för att öka måttets relevans. Särskilt viktiga markörer är skörhet och den epigenetiska klockan, enligt en studie som forskare på Karolinska Institutet publicerat i eLife.

Hallå där Astrid Grensman, doktorand på sektionen för allmänmedicin och primärvård. Den 14 februari ska du försvara din avhandling “Traditional yoga and clinical burnout: Quality of life and biomarkers before and after treatment”, vad handlar den om?

Henrik Engblom har sedan årsskiftet tillträtt som professor i klinisk fysiologi vid Institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet. Han kombinerar sin professur med anställning som överläkare på Bild- och Funktion, avdelningen för Klinisk fysiologi vid Karolinska Universitetssjukhuset och är sedan 1 februari 2020 forskargruppledare för Klinisk fysiologi vid MMK.

KI Pick up service söker fler studenter som vill ta emot inresande utbytesstudenter vid Cityterminalen och följa dem till deras bostad.

Så var det dags för examen för alla specialistsjuksköterskor i denna kull. Ceremonin hölls under högtidliga former i hörsalen H1 på Ana 23, fredagen den 17 januari.

I en ny svensk studie, som publicerades i den medicinska tidskriften Neurology, har man funnit att personer med Hortons huvudvärk har dubbelt så många sjukdagar som personer utan. Man fann även att kvinnor med Hortons huvudvärk hade dubbelt så många sjukdagar som män med samma åkomma. Att en vanligtvis periodisk åkomma har viss påverkan på arbetslivet kunde man misstänka, men att skillnaderna var så stora kände man inte till.

Vi söker försökspersoner till en hjärnavbildningsstudie om personlighet som kommer att utföras på Karolinska Institutet.

Ann Nordgren, adjungerad professor vid Karolinska Institutet, har i egenskap av koordinator för arbetsgruppen Predisposition inom Barntumörbanken (BTB) - Genomic Medicine Sweden (GMS), arbetsutskott (AU) Barncancer, beviljats kliniskt projektanslag med den generösa summan om totalt 15 000 000 kr (5 Mkr x 3 år) från Barncancerfonden för att genom ett brett nationellt samarbete utveckla ett nytt arbetssätt för att diagnosticera barncancerpredisposition.

Psykiatrifonden har just delat ut forskningsanslag till fyra svenska projekt med pengar öronmärkta för suicidpreventiv forskning donerade av Suicide Zero. Lotfi Khemiri vid Karolinska Institutet ansvarar för ett av projekten och undersöker sambandet mellan substansberoende och självmordsrisk.

Hallå där Médoune Sarr, doktorand vid sektionen för Neurogeriatrik. Den 28 februari ska du försvara din avhandling ”A star is born: Development of NT* as a biotechnological tool based on the mechanism of pH dependent dimerization of the spidroin N-terminal domain”. Vad handlar den om?

OBS! KONFERENSEN KOMMER ATT HÅLLAS ONLINE
Den 15-16 maj 2020 hålls The European Conference on Rare Diseases & Orphan Products (ECRD) på Stockholmsmässan i Älvsjö. Konferensen samlar över 800 deltagare från mer än 50 länder. Deadline för abstract är den 10 februari.

Forskare arbetar världen över med att ta fram vaccin och antivirala läkemedel mot det nya coronavirus som sprider sig i Kina. På Karolinska Institutet leder virusforskarna Ali Mirazimi och Matti Sällberg arbetet med att ta fram ett prototypvaccin mot viruset. Men vaccinutveckling tar tid och det lär dröja minst sex till nio månader innan det kan bli aktuellt med att ansöka om kliniska studier och två till tre år innan man kan börja vaccinera allmänheten.

Personer som föddes med en låg födelsevikt tenderar att ha sämre kondition senare i livet än de som hade en normal födelsevikt. Det visar en ny studie vid Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften JAHA. Resultatet understryker betydelsen av förebyggande strategier för att minska låg födelsevikt även hos bebisar som föds efter fullgången graviditet.

När Humant immunbristvirus typ 1 (HIV-1) infekterat en cell, blir viruset ofta osynligt för såväl immunsystemet som läkemedel. Nu visar forskning från Karolinska Institutet att det integrerade viruset imiterar en specifik kromatinstruktur som möjliggör att virussekvensen är tillgänglig men att nya virus inte produceras.

I en ny studie visar forskare från Karolinska Institutet att östrogenreceptorn beta (ERß) påverkar nervsignaler i den del av hjärnan som styr motoriska viljehandlingar. Resultaten belyser hur viktigt ERß och det kvinnliga könshormonet östrogenet är för hjärnans utveckling och funktion och att en obalans av hormonet skulle kunna bidra till neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Ett nytt vaccin mot kikhosta som ges som droppar i näsan visar bättre effekt än det befintliga kikhostevaccinet i en klinisk fas I-studie ledd av Folkhälsomyndigheten i samarbete med forskare vid Karolinska Institutet. Resultaten presenteras i Journal of Clinical Investigation. Vaccinet kommer nu att utvärderas i en större klinisk studie (fas II).

Forskare vid Karolinska Institutet har kartlagt hur nervcellerna i hjärnområdet striatum bearbetar information för att kunna planera så att vi utför rörelser i precis rätt ögonblick och med rätt kraft. Resultaten, som presenteras i tidskriften Cell Reports, visar att olika celltyper i striatum får signaler från helt olika delar av hjärnbarken och därmed reagerar på olika typer av intryck.

Coronaviruset sprider sig allt snabbare och myndigheterna i Kina har vidtagit omfattande åtgärder för att stoppa smittan. De snabba reaktionerna och det ökade kunskapsläget ger dock bättre förutsättningar för att hantera utbrottet jämfört med när sars härjade för cirka 18 år sedan, säger virusforskaren Ali Mirazimi, adjungerad professor vid institutionen för laboratoriemedicin.

Förbättra din studieteknik – kom på Björn Liljeqvists inspirerande föreläsning om hur du når större framgång till mindre besvär i dina studier.

Forskare vid KTH, Karolinska Institutet och Harvard University har utvecklat en ny teknik som kan härma hur människokroppens olika organ tar upp läkemedel. Syftet är att minimera mängden djurförsök samt snabba upp processen med att ta fram nya läkemedel. Resultatet presenteras i två vetenskapliga artiklar publicerade i Nature Biomedical Engineering.

Med anledning av sjuksköterskan och barnmorskans år 2020 så önskar vi dela med oss av vår omvårdnadsforskning.

Centrum för personcentrerarad vård (GPCC) firar 10-årsjubileum med en konferens på temat "Tillsammans för en bättre sjukvård" vid Sahlgrenska akademin i Göteborg den 6-7 februari 2020.

Ett nytt digitalt verktyg som skräddarsyr sjukbildsfrågor för varje enskild patient kan göra diagnosen säkrare och vården effektivare. Det visar en ny studie vid Danderyds sjukhus och Karolinska Institutet som publicerats i BMJ Open.

Forskare vid Karolinska Institutet har identifierat en ny organisatorisk princip för hur nervcellsnätverket i ryggmärgen reglerar våra rörelser. Nätverket som blixtsnabbt omvandlar kommandon från hjärnan till väl anpassade rörelser kan liknas vid en motor med tre växlar. Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Neuron.

Dussintals har dött och tusentals fler har smittats av det nya coronaviruset som sprider sig i Kina. Ett fåtal fall har påträffats utanför Kina, och Världshälsoorganisationen har hållit flera möten om situationen. Hur orolig för en ny pandemi ska man vara? Virusforskaren Ali Mirazimi, adjungerad professor vid institutionen för laboratoriemedicin, ger sitt perspektiv.

Två forskare vid Karolinska Institutet har tilldelats medel från Sjöbergsstiftelsen. Stiftelsen främjar forskning med inriktning mot cancer, hälsa och miljö.

Torsdagen den 16 januari var det högtidlig stämning och starkt tryck i hörsalen H1 Röd på Alfred Nobels allé 23. Tidvis kändes det som om taket skulle lyfta.

Efter mångårig forskning om så kallade Frizzled-receptorer på cellernas yta har forskare vid Karolinska Institutet nu kunnat visa att dessa receptorer kan påverkas med småmolekylära läkemedel. Resultaten, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications, öppnar för nya sätt att behandla olika typer av cancer.

Vi söker efter friska frivilliga, minst 60 år gamla, som kan donera små hudbiopsier från underben.