Mentalt aktivt stillasittande verkar inte vara skadligt för den psykiska hälsan

– Stillasittande är en känd riskfaktor för hjärt- och kärlsjukdom, diabetes och metabola syndromet. Vi har i en tidigare studie visat att mentalt passivt stillasittande (såsom TV-tittande) kan öka risken för depression, även vid justering för andra kända riskfaktorer.

I två relaterade studier kan vi visa att kontexten för dessa beteenden också är relevant. Stillasittande beteende som sker under ledig tid har ett samband med depression och ångestsymtom. Vuxna som tillbringar mer än hälften av sin lediga tid stillasittande, upplever betydligt fler symtom på depression och ångest, jämfört med dem som är mindre stillasittande under denna tid. Vi fann också att regelbundet bryta sittandet under den lediga tiden minskade oddsen för sämre psykisk hälsa.

Däremot verkar stillasittande i arbetet, det vill säga sittande kontorsarbete och läsande inte vara skadligt för den psykiska hälsan. I en översiktsartikel, beställd av redaktionen på ”Exercise and Sport Sciences Reviews”, föreslår vi en ny metod för klassificering och analys av stillasittande beteenden och beskriver de psykologiska och biologiska mekanismer som kan förklara dessa samband.

Hur kan denna nya kunskap bidra till att uppnå bättre hälsa för alla?

– Folkhälsomyndigheterna behöver uppdaterad information om effekterna av fysisk aktivitet och stillasittande när det gäller både fysisk och psykisk hälsa. Vår forskning bidrar med ny kunskap om hur kontexten har betydelse när det gäller hur det stillasittande beteendet påverkar hälsan. Kunskape som kan ligga till grund för rekommendationer. Resultaten kan också få betydelse och påverka behandling av vanliga psykiska sjukdomar, som depression.

Hur utfördes studierna?

– Vi genomförde ett antal observationsstudier med hjälp av data från svenska ”Health Profile Institute (HPI)”. De utför en allmän hälsokontroll som erbjuds alla anställda som arbetar för företag eller organisationer inom företags- och hälsovårdstjänster. I våra senaste analyser undersökte vi data från 40 550 anställda (60 % män, medelålder=42 år), som samlats in 2017–2019. För att bättre förstå de underliggande mekanismerna föreslår vi att genomföra experimentella studier som undersöker effekterna av olika stillasittande beteenden på hjärnans aktivitet, blodcirkulation och humör.

Data levererades av Gunnar Andersson och Peter Wallin från Health Profile Institute (HPI). Forskningen skedde i samarbete med Swedish School of Sport and Health Sciences (GIH), professor Neville Owen och professor David Dunstan från Baker Institute, Melbourne, internationella experter inom stillasittande beteende.

Publikationer

Associations of interruptions to leisure-time sedentary behaviour with symptoms of depression and anxiety.
Hallgren M, Nguyen TT, Owen N, Vancampfort D, Smith L, Dunstan DW, et al
Transl Psychiatry 2020 May;10(1):128

Översiktsartikel

Passive Versus Mentally Active Sedentary Behaviors and Depression.
Hallgren M, Dunstan DW, Owen N
Exerc Sport Sci Rev 2020 Jan;48(1):20-27

Tidigare studie

Cross-sectional and prospective relationships of passive and mentally active sedentary behaviours and physical activity with depression.
Hallgren M, Nguyen TT, Owen N, Stubbs B, Vancampfort D, Lundin A, et al
Br J Psychiatry 2019 Mar;():1-7

Nyhet om studien på engelska: Sitting less and moving more reduces risk of depression