Nyhetsarkiv

Akuta porfyrier är en grupp ovanliga sjukdomar som kan ge allvarliga och ibland livshotande attacker av buksmärtor, illamående och kräkningar samt förlamningar. En ny läkemedelskandidat har nu prövats i en fas 3 studie i samarbete med forskare vid Karolinska Institutet. Studien publiceras i New England Journal of Medicine.

Totalt 23 forskare får dela på 33 miljoner kronor i Vetenskapsrådets projektbidrag för corona- och covid-19-forskning. Av dessa är 11 forskare vid Karolinska Institutet.

World-Wide FINGERS (WW-FINGERS) är det första globala nätverket av kliniska prövningar för riskreduktion och förebyggande av demens och Alzheimers sjukdom genom en kombination av parallella livsstilsförändringar på flera områden. Nätverket förenar forskargrupper från över 30 länder och leds av professor Miia Kivipelto vid Centrum för Alzheimerforskning, KI. WW-FINGERS-nätverkets fokus, vetenskapliga strategi och aktiviteter har publicerats idag (6 juli 2020) i tidskriften Alzheimer's & Dementia.

En ny studie från Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet visar att antikroppar mot fettämnet fosforylkolin (PC) kan associeras med skydd mot inflammatoriska systemsjukdomar som till exempel SLE och Sjögrens syndrom. Resultaten ger stöd för en möjlig behandling genom att tillföra antikroppar till patienter med dessa sjukdomar eller genom vaccination.

Forskare vid Karolinska Institutet har i en ny studie avbildat proteinet tau i hjärnan hos levande patienter med Alzheimers sjukdom. Mängden och spridningen av tau visade sig kunna förutse hur minnet kommer att utvecklas i framtiden. Hjärnavbildning för att mäta tau kan vara användbar både för att förbättra diagnostiken och för att utveckla mer effektiva behandlingar, enligt forskarna. Studien publiceras i tidskriften Molecular Psychiatry.

Även för tidigt födda barn bör utvärderas enligt Apgarskalan, ett verktyg som används för att mäta nyföddas hälsa omedelbart efter förlossningen. Den slutsatsen drar forskare vid Karolinska Institutet som i en stor observationsstudie undersökt värdet av Apgarpoäng för barn som föds för tidigt. Resultaten har publicerats i tidskriften New England Journal of Medicine.

Vi saknar vår kollega och vän professor emeritus Torgny Svensson. Han avled i sviterna av covid-19 fredagen den 12 juni vid 75 år ålder. Han sörjs närmast av sin familj, vänner och kolleger i Sverige och internationellt.

Upprepade mätningar av biomarkören FIB-4 i blodet med några års mellanrum kan förutsäga risken att drabbas av svår leversjukdom, visar en ny studie från Karolinska Institutet som publiceras i Journal of Hepatology. Risken för skrumplever ökar hos personer där nivåerna av denna markör stiger mellan två testtillfällen.

Centrum för Innovativ Medicin (CIMED) stödjer klinisk forskning vid Campus Flemingsberg. Genom att stimulera utbytet mellan kliniska och experimentella forskare bidrar CIMED till att stärka och utveckla forskningsmiljön vid Campus Flemingsberg.

De får 750 000 kr var under ett år.

För drygt ett år sedan lanserades Stockholm trio. Universitetsalliansen mellan Karolinska Institutet, Stockholms universitet och KTH har fördjupats och utvecklats inom flera områden under året. Ett gemensamt Brysselkontor är en vision som blir verklighet under hösten.

Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en ny metod som på molekylär nivå kan analysera intakta tumörprover i tre dimensioner (3D). Forskningen är ett samarbete med Karolinska Universitetssjukhuset och publiceras i Nature Biomedical Engineering. Nu planerar forskarna att använda metoden för att studera vävnadsprover från covid-19-patienter, med förhoppning om att den kan ge svar på var och hur det nya coronaviruset angriper olika organ.

Hallå där, Patricia! Du kommer att ta över som chef för Karolinska Institutets tandvårdsklinik, universitetstandvården, från 1 juli. Vilka planer har du för universitetstandvården?

I en ny studie har forskare vid Karolinska Institutet och KTH tagit fram en helt ny typ av hjärnkarta som bygger på en innovativ metod för att kartlägga hur hjärnvävnaden kan delas upp i områden utifrån en molekylär profil. Studien publiceras i Science Advances.

Forskare vid Aging Research Center, KI, och forskare från Italien och Spanien studerade hur multisjuklighet, när en person har två eller flera kroniska sjukdomar samtidigt, förändras över tid under en 12-årsperiod bland äldre personer genom att titta på data från den nationella longitudinella populationsstudien SNAC-K. Studien publiceras idag i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications.

Vanliga luftvägsbakterier som friska barn bär i näsan kan ibland orsaka livshotande infektioner. Birgitta Henriques Normark, professor vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, vill ta reda på hur det sker. Nu tilldelar Kungl. Vetenskapsakademien henne Torsten Söderbergs akademiprofessur i medicin – ett anslag på tio miljoner kronor under en femårsperiod.

Insikt i hur människors fettvävnad påverkas av åldern har länge definierats av flertalet studier baserade på möss. Forskare vid Karolinska Institutet har nu, för första gången, kunnat genomföra en prospektiv studie på människor som presenterar ny kunskap om hur våra celler minskar fettnedbrytningen med åldern. Studien publiceras i tidskriften Cell Metabolism.

I en ny studie har forskare från  Institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet visat en tydlig länk mellan spelförståelse och hjärnans förmåga att skapa och anpassa sig under tidspress. Studien publiceras i Nature Publishing Groups tidskrift Scientific Reports.

Forskare vid gruppen Klinisk fysiologi, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet har med hjälp av ny teknik kunnat visa på skillnader mellan genomblödningen i kvinnors och mäns hjärtan. Studiens resultat publicerades nyligen i tidskriften Scientific Reports.

I ett samarbetsprojekt mellan Karolinska institutet, Karolinska universitets sjukhuset, Uppsala universitet och Åbo universitet under ledning av professor Agneta Nordberg NVS, KI har skillnader i patologiska förändringar studerats med PET ligander i hjärnvävnad hos olika ärftliga former av Alzheimers sjukdom jämfört med sporadisk Alzheimer.

Vid psykos har utrikesfödda från Afrika och Mellanöstern och deras barn högre risk för att bli tvångsvårdade redan vid första vårdtillfället jämfört med svenskfödda med samma sjukdom. Det visar en stor nationell studie av forskare vid Karolinska Institutet och University College London i Storbritannien som publicerats i tidskriften Psychological Medicine.

Risken att insjukna i fler än ett hudmelanom under en tioårsperiod har ökat tiofaldigt i Sverige sedan 1960-talet. Det visar en ny studie av forskare vid Karolinska Institutet och Lunds universitet som publiceras i Journal of the National Cancer Institute. Den stadiga ökningen tros bero på förändrade semestervanor med mera aktivt solbadande och utlandsresor till sydliga breddgrader.

Några av träningens hälsoeffekter kan bero på att mångårig konditionsträning förändrar aktiviteten hos viktiga gener i våra muskler. Det rapporterar forskare vid Karolinska Institutet i Sverige och University of San Diego i USA i tidskriften Cell Reports. Studien visar också att långvarig träning dramatiskt minskar de könsskillnader som ses hos otränade individer. Resultaten kan ha betydelse för förebyggande av metabola sjukdomar som typ II-diabetes.

Karolinska Institutet leder en omfattande studie för att kartlägga pandemins påverkan på människors psykiska hälsa. Deltagarna följs under tiden pandemin varar och ytterligare fem år genom regelbundna enkäter och registerutdrag. Studien kan bli en av världens största i ämnet med parallella samarbetsprojekt i totalt sju länder.

Forskare vid Karolinska Institutet har i en studie på möss visat på en potentiell viktig behandling för att förbättra neurologisk återhämtning vid diabetes och stroke. Behandlingen baseras på att normalisera kroniska glukosnivåer efter stroke. Forskarna hoppas att resultaten, som presenteras i den vetenskapliga tidskriften Diabetes, kan förbättra strokebehandlingen hos personer med diabetes.

Patienter med låg inkomst har högre risk att dö efter lungcancerkirurgi än patienter med hög inkomst. Sambandet kvarstår även om man tar hänsyn till förekomst av vanlig samsjuklighet och andra faktorer som är kända för att öka risken för död. Det visar forskare vid Karolinska Institutet i en ny studie som publiceras i tidskriften Thorax.

Under de två mest intensiva månaderna av konstaterad samhällsmitta i Stockholmsregionen av SARS-CoV-2 kan vi rapportera en mycket låg sjuklighet hos barn i covid-19, trots öppna för- och grundskolor.

Professor Janne Johansson har fått uppdraget som prefekt vid Institutionen för Biovetenskaper och Näringslära, med början 1 september 2020 till 31 augusti 2025.

Forskare vid Karolinska Institutet har upptäckt en ny samverkan mellan två proteiner som minskar risken för DNA-skador och cancerutveckling på cellnivå. Rönen om proteinerna RTEL1 och Poldip3 publiceras i tidskriften Genes & Development.

Johan Rehnberg, vid ARC, tilldelas FORTE-bidrag om totalt 2,4 miljoner SEK, för en postdoc-tjänst i Nederländerna där han ska forska om "Att förbättra folkhälsan i den äldre befolkningen: finns det en motsättning mellan effektivitet och ojämlikhet?".

Anders Jahres pris till yngre forskare tilldelas Niklas Björkström på Centrum för infektionsmedicin för hans upptäckter om hur NK-celler utvecklas och fungerar i fysiologiska och patologiska situationer.

Det nya coronaviruset och covid-19 har lett till extra stort intresse för att stödja medicinsk forskning och andra insatser mot pandemin. Karolinska Institutet (KI) har under de senaste månaderna tagit emot rekordmånga donationer från privatpersoner, stiftelser, näringsliv och organisationer. Pengarna behövs – den här forskningen är nödvändig i arbetet mot pandemin.

Tre forskare vid Karolinska Institutet har fått anslag från AF Försäkring för forskning om hur covid-19 och pandemin påverkar arbetsmiljö, hälsa och ledarskap. Sammanlagt rör det sig om närmare 11 miljoner kronor i forskningsbidrag.

Forskare vid Karolinska Institutet och Nanyang Technological University (NTU) i Singapore har funnit att claustrum, en tunn hinna intill striatum i storhjärnan, egentligen är indelat i funktionella anslutningsmoduler, vilket kullkastar den rådande idén att den agerar som ett nav. Studien publiceras i Current Biology.

Stort grattis till Andrea Carmine Belin och Caroline Ran, från institutionen för neurovetenskap, som har fått Hjärnfondens forskningsanslag 2020 i två år för sitt projekt om Hortons huvudvärk, en neurovaskulär sjukdom som leder till extrem smärta och för vilken det i dagsläget saknas botemedel.

Nya data gällande dödsorsaker i Sverige för kalenderåret 2019 har publicerats av Socialstyrelsen. NASP har bearbetat statistik rörande självmord.

Forskare vid Karolinska Institutet har upptäckt att överdriven nedbrytning av cellernas kraftverk, mitokondrier, spelar en viktig roll vid mitokondriesjukdomar hos barn. Dessa ärftliga metaboliska störningar kan resultera i allvarlig påverkan på bland annat hjärnans funktioner. Studien publiceras i EMBO Molecular Medicine.

Skademinimeringsprogram, som sprututbytesprogram, är ett effektivt sätt att minska injektionsrelaterat riskbeteende hos både kvinnor och män som injicerar droger, visar en ny avhandling från Karolinska Institutet.

Hälsosatsningen En Frisk Generation har bidragit till att barnfamiljer i resurssvaga områden som deltagit i programmet rör på sig mer och många barn och vuxna har fått en förbättrad livskvalitet. Det visar en utvärdering av programmet som letts från Karolinska Institutet och nu publicerats i två vetenskapliga artiklar. Särskilt för mammor och flickor har programmet haft en positiv effekt.

Läkemedlet baricitinib, som idag används mot ledgångsreumatism, kan eventuellt användas för att behandla patienter med covid-19, enligt en studie av ett internationellt forskarlag som inkluderar forskare vid Karolinska Institutet. Fynden, som publicerats i tidskriften EMBO Molecular Medicine, är ett exempel på hur AI-algoritmer kan hjälpa till att identifiera befintliga läkemedel som potentiellt kan ha effekt mot nya sjukdomar.

Att en enskild population av stamceller har kapaciteten att på ett tidsmässigt förutsägbart sätt bilda flera olika celltyper, är fundamentalt för utvecklingen av komplexa organ. För att uppnå detta måste stamceller kunna balansera självförnyelse som säkerställer att stamceller bibehålls över tid, med cellulär differentiering som resulterar i att mogna celler bildas. Hur detta regleras på genetisk nivå har hittills varit oklart.

Forskare vid Karolinska Institutet är del av ett konsortium som beviljats nästan 66 miljoner euro (690 miljoner kronor) av europeiska Innovative Medicines Initiative (IMI) och dess samarbetspartners. Medlen ska användas till att utveckla, testa och tillgängliggöra kemiska substanser och andra forskningsverktyg som kan bana väg för nya läkemedel och behandlingar av sjukdomar inom bland annat inflammation och cancer.

School of Health Innovation är det första och enda nordiska initiativet som erbjuder kurser i innovation som en förlängning av de akademiska ämnena hälsovetenskap och livsvetenskaper. Skolan grundades av Karolinska Institutet, KI, Oslo universitet, UiO, och Norwegian University of Science and Technology NTNU. Nu ansluter även Köpenhamns universitet samtidigt som stiftelsen Novo Nordisk Foundation tillkännager sitt stöd med över 10 miljoner kronor skolan under de kommande tre åren.

Nu är det dags för terminens broschutdelning för KI:s nybakade sjuksköterskor den 4 juni kl 14. Det speciella denna termin är att den kommer att ske digitalt. I princip blir det samma innehåll som vanligt förutom att MF kammarensemble inte kan delta utan det blir inspelade fanfarer och så blir det inget gemensamt tårtmingel efteråt.

Göran Stiernstedt knyter på sätt och vis ihop säcken med sitt nya uppdrag som KI:s styrelseordförande. Han är utbildad till läkare vid Karolinska Institutet, och vid KI är han tillbaka.

Tobias Alfvén, docent i global hälsa vid institutionen för global folkhälsa vid Karolinska Institutet har valts till ny ordförande i Svenska Läkaresällskapet och tillträder den 1 juli, 2020.

Professor Marie Wahren-Herlenius, institutionen för medicin, Solna vid Karolinska Institutet, får Hjärt-Lungfondens stora forskningsanslag 2020 på 15 miljoner kronor. Hon får anslaget för sin forskning om hjärtskador hos barn orsakade av inflammatoriska sjukdomar.

Anders Jahres stora medicinska pris till Jiri Bartek och Anders Jahres pris till yngre forskare till Niklas Björkström. Priset delas ut av Universitetet i Oslo.