Nyhetsarkiv

I mars 2020 förenades tusentals forskare runt om i världen för att besvara frågan varför vissa covid-19-patienter utvecklar svår, livshotande sjukdom medan andra klarar sig med milda eller inga symtom. En omfattande sammanställning av vad de kommit fram till hittills publiceras nu i tidskriften Nature. Resultaten, som bygger på analyser av närmare 50 000 patienter, avslöjar 13 genetiska riskfaktorer med stark koppling till allvarlig sjukdom.

Förutom Joana Pereira vid sektionen för klinisk geriatrik, har ytterligare fyra personer utsetts till nya forskargruppsledare vid NVS under våren. Det är Debora Rizzuto, Weili Xu, Grégoria Kalpouzos och Amaia Calderon Larrañaga, samtliga från sektionen för Aging Research Center (ARC).

Med utvecklingen av effektivare behandling mot barncancer har fertilitetsbevarande insatser blivit rutin. Samtidigt har det funnits frågor om risker för återfall vid återtransplantation av äggstocksvävnad vid vissa cancersjukdomar. Nu rapporterar forskare vid Karolinska Institutet om en kvinna som väntar sitt andra barn, efter att som tonåring behandlats mot leukemi och varit infertil. Studien som publicerats i Haematologica kan få stor betydelse för många unga kvinnor och deras familjer.

I en nyligen publicerad reviewartikel i Nature Reviews Endocrinology sammanfattar forskare vid institutionen för Fysiologi och Farmakologi på KI var forskningsfältet står idag gällande orsaker bakom, och utveckling av, Polycystiskt ovariesyndrom (PCOS) samt hur epigenetiska processer kan bidra till utvecklingen av syndromet.

Vuxna med adhd löper ökad risk att drabbas av ett stort antal fysiska åkommor, bland annat sjukdomar i nervsystemet och luftvägarna samt muskuloskeletala och metabola sjukdomar. Det visar en stor registerbaserad studie från Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften Lancet Psychiatry.

I år delar Hjärnfonden ut 106 miljoner kronor i forskningsanslag. Karolinska Institutet tilldelas 42% av dessa och däribland finns sju forskare vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS) som mottagare.

Professor Per Svenningsson vid Karolinska Institutet erhåller medel för ett femårigt forskningsprojekt på 38 miljoner kronor från Nordstjernan Holding AB och Axel Johnson Gruppen. Satsningen går till fundamental forskning kring uppkomsten av Parkinsons sjukdom samt till kliniknära studier för att skräddarsy behandling nu och bromsa sjukdomsförloppet i framtiden.

Forskare vid Karolinska Institutet publicerar nya rön i tidskriften Cancer Discovery som visar hur aktiveringen av proteinet p53 ökar immunsystemets förmåga att bekämpa tumörer. Resultaten kan få betydelse för utvecklingen av nya kombinationsbehandlingar som ger fler cancerpatienter tillgång till immunterapi.

Ny översiktsartikel genomlyser beredskapen inför implementering av genomik-baserad precisionsmedicin vid komplexa sjukdomar. Det omfattande arbetet har letts av forskare vid Karolinska Institutet och Lunds Universitet och har genomförts tillsammans med ett 30-tal forskare över hela Sverige. Resultatet publiceras nu i Journal of Internal Medicine, JIM.

Årets Almedalsvecka genomförs i huvudsak digitalt under fyra dagar. Från Karolinska Institutet deltar personer i flera seminarier, föreläsningar och paneldebatter 5–7 juli. Här är hela listan på evenemang där KI deltar.

Försöken att skapa konstgjord spindeltråd fortskrider. Svenska forskare tror att en tillräckligt stark tråd kan finnas inom en överskådlig framtid. Konstgjord spindeltråd är tillverkad av samma slags protein som spindlarna har i bakkroppen och kan användas för extra slitstarka textilier, men också vid till exempel nervkirurgi. Lyssna på vad Anna Rising vid Institutionen för biovetenskaper och näringslära, Karolinska Institutet, säger i en intervju med SVT Nyheter.

Forskare vid Karolinska Institutet har tillsammans med ett brittiskt forskarlag identifierat en möjlig bidragande orsak till den svårbehandlade smärtsjukdomen fibromyalgi. I en studie på möss och mänsklig vävnad fann forskarna att fibromyalgipatienternas antikroppar spelade en viktig roll för utvecklingen av sjukdomssymtom. Resultaten, som publicerats i tidskriften Journal of Clinical Investigation, kan bana väg för utveckling av nya behandlingsstrategier.

Från den 1 juli tar KI:s rektor Ole Petter Ottersen över ordförandeskapet för Stockholm trio, en universitetsallians med syfte att skapa bättre förutsättningar för närmare samarbeten inom forskning, utbildning och samverkan.

Grattis till alla er, som sammanlagt delar på 7 650 000 kr!

Grattis till forskarna vid BioNut som mottagit projektbidrag från CIMED för 2022-2024. Totalt 4,5 miljoner SEK har tilldelats BioNut.

Nämnden för prövning av oredlighet i forskning friar KI-professor Jonas F Ludvigsson från anklagelser om fusk i samband med forskning om covid-19 och barn. Anmälningarna till nämnden gällde främst att Ludvigsson skulle ha dolt överdödlighet bland barn under pandemins inledning, något nämnden konstaterar inte är korrekt.

Den 22 juni besökte H.E. Lettlands president Egils Levits med delegation Karolinska Institutet. Besöket på gjordes i samband med ett officiellt tvådagarsbesök i Sverige.

Vi gratulerar dessa duktiga forskare vid MedH och Campus Flemingsberg som mottagit projektbidrag samt flertalet forskarmånader under perioden 2022-2024.

Andrea Carmine Belin, forskare vid institutionen för neurovetenskap, har valts in i International Headache Society:s (IHS) styrelse under en tvåårsperiod (2021-2023), vilket också kommer att tillkännages i samband med medlemmarnas Årsmötet den 9 september 2021.

Vi gratulerar dessa duktiga forskare som mottagit projektbidrag från CIMED. Totalt 10,6 miljoner har tilldelats CLINTEC, samt även flertalet forskarmånader under perioden.

Ullakarin Nyberg är överläkare vid Norra Stockholms Psykiatri och suicidforskare vid Karolinska Institutet. I dag jobbar hon heltid med suicidprevention och stöd efter suicid. Ullakarin Nyberg är också en mycket uppskattad föreläsare och författare och har en egen podd, Inferno podcast. Den 17 augusti sommarpratar hon i Sommar i P1.

Tack vare många års grundforskning om den ovanliga cancersjukdomen neuroblastom kan nu en del svårt sjuka barn bli friska. I en studie publicerad i tidskriften Journal of Clinical Oncology skriver forskare vid bland annat Karolinska Institutet och Göteborgs universitet att så kallade ALK-hämmare bör testas vid behandling av barn med högriskneuroblastom. Detta efter att en kartläggning visat att barn med mutationer i ALK-genen har sämre prognos.

Forskare vid Karolinska Institutet har analyserat och i detalj beskrivit de immunceller som finns i gallgången hos människor. Resultaten kan bana väg för nya behandlingsstrategier mot sjukdomar i gallvägarna, som ofta involverar immunologiska processer. Studien publiceras i tidskriften Science Translational Medicine.

Karolinska Institutet tilldelas 53 630 120 kronor i anslag från Hjärnfonden. Det är totalt 38 projekt som tar emot forskningsstöd från den ideella insamlingsstiftelsen.

Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en teknik för kostnadseffektiv övervakning av global spridning av nya sars-cov-2-varianter. Tekniken presenteras i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications.

Forskare vid Karolinska Institutet beskriver sambandet mellan smittämnen och demens i en artikel som nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften Frontiers in Cellular Neuroscience.

Institutionen för medicinsk biokemi och biofysik (MBB) tilldelas 9,8 miljoner kronor i anslag från Hjärnfonden. Det är sammanlagt 5 projekt vid institutionen som tar emot forskningsstöd från den ideella insamlingsstiftelsen.

Under våren har två avhandlingar publicerats vid institutionen LIME på KI. Den ena om att i förväg reflektera över döden och samtala om dessa frågor. Den andra handlar om att med hjälp av olika konstnärliga aktiviteter skapa möjligheter för möten mellan barn och äldre, men också stödja engagemang kring frågor som rör döden.

Myndigheten för arbetsmiljökunskap höll nyligen webbinariet "Vilka är effekterna av långvarigt stillasittande på jobbet?". Wim Grooten, sektionen för fysioterapi, var en av deltagarna som presenterade forskning inom området.

En svensk registerstudie, genomförd vid Nationellt Centrum för Suicidforskning och Prevention (NASP) vid Karolinska Institutet och Region Stockholm, visar att midsommarhelgen inte verkar ha en koppling till ökad risk för självmord. Resultaten av studien har publicerats i Nordic Journal of Psychiatry.

Tidiga insatser vid trotssyndrom hos barn minskar risken för antisocial utveckling och psykiatriska problem senare i livet. Föräldraträning och barn-KBT är två behandlingar där det behövts mer kunskap om effekterna vid trotssyndrom. Enligt en ny doktorsavhandling från Karolinska Institutet ger båda god hjälp för barn med trotssyndrom där problemets svårighetsgrad bör avgöra valet av behandling.

Enligt den preliminära statistiken över dödsorsaker, som Socialstyrelsen publicerade den 17 november, tog 611 personer sina liv under första halvan av 2020 (januari – juni). Av dem var 437 män och 174 var kvinnor. Antalet självmord under samma period för 2019 var 638 (statistiken avser endast säkra självmord). Självmorden hade heller inte ökat under den andra halvan av 2020 enligt den rapport som Socialstyrelsen publicerade den 18 mars 2021.

Höghastighetståg kommer att bullra betydligt mer än regiontåg. Planeringen för nya banor tar anmärkningsvärt lite hänsyn till hälsoeffekterna på människor, skriver forskare vid Institutet för miljömedicin (IMM) i en debattartikel i Svenska Dagbladet.

Sverige var det första landet med öppen spermadonation, där de myndiga barnen har rätt att få information om sin donator. Nu har forskare vid Karolinska Institutet undersökt hur sådana kontakter och relationer påverkar föräldrarna till dessa unga män och kvinnor. Studien som publicerats i Human Reproduction visar att mammorna ofta har lättare att acceptera den nya situationen.

Eskil är ett av de barn som drabbas när kommunen inte längre beviljar stöd för hans plats språkförskola.

För att kunna bedöma hälso- och miljörisker med nanomaterial behövs forskningsdata tillsammans med ett effektivt sätt att hantera och återanvända data från bl.a. standardiserade testmetoder, men också från nya högeffektiva och djurfria metoder. Detta förväntas kunna accelerera och förbättra både forskning och riskbedömning av kemikalier och nanomaterial.

Många sjukdomar som orsakas av felaktigt reglerade immunsystem, såsom allergi, astma och autoimmunitet, kan spåras till händelser tidigt i livet. Hittills har mekanismerna bakom immunförsvarets utveckling varit ofullständigt kända. Nu har forskare vid Karolinska Institutet kartlagt ett samband mellan bröstmjölk, utvecklingen av gynnsamma bakterier i tarmen och immunsystemets utveckling. Studien som publicerats i Cell kan till del förklara hur immunsystemet regleras.

Eva Karlöf vid forskargruppen kärlkirurgi, institutionen för molekylär medicin och kirugi, försvarar sin avhandling "Improving stroke risk prediction and individualised treatment in carotid atherosclerosis" den 18 juni 2021. Huvudhandledare är professor Ulf Hedin.

Forskare vid Karolinska Institutet hittade industriella kemikalier i fosters organ flera årtionden efter att substanserna hade förbjudits i många länder. I en studie publicerad i tidskriften Chemosphere uppmanar forskarna beslutsfattare att ta hänsyn till den mix av kemikalier som ansamlas i människor och natur.

Höga blodfetter och inaktivitet är två riskfaktorer för ateroskleros hos människa. När den europeiska brunbjörnen (Ursus arctos) går i ide under vintern blir den inaktiv under 5-6 månader och får samtidigt höga blodfetter, men utvecklar trots det inte ateroskleros.

Utifrån att smittspridningen av covid-19 förväntas minska samt att planerade vaccinationer kommer till stånd enligt plan, planerar KI för en återgång till utbildning på campus till höstterminen.

Programmet Ett sammanhållet verksamhetsstöd har under drygt 1,5 år fokuserat på att samordna arbetsformer och -processer. Programmet har fungerat som ett avstamp för fortsatt arbete.

Två forskningsmiljöer på Karolinska Institutet får anslag för uppföljningsstudier av covid-19-vacciner. Totalt sex forskningsmiljöer från fem olika universitet får dela på 100 miljoner kronor av Vetenskapsrådet. Forskningsmiljöerna bygger på samarbeten mellan olika regioner och kommer att titta på olika aspekter av hälso- och sjukvårdens behov.

Centrum för alzheimerforsking (CAR) har startat en arbetsgrupp om kön och könsskillnader vid demens. Gruppen leds av Shireen Sindi och Daniel Ferreira, biträdande lektorer vid sektionen för klinisk geriatrik. Det är deras första arbetsgrupp som ledare, och de ser med förväntan fram emot hur den kommer att utvecklas.

Idag publicerar Läkartidningen en debattartikel om det unika samarbetet som har startat mellan Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset kring precisionsmedicin. Författare till debattartikeln är bland andra Ole Petter Ottersen, rektor för Karolinska Institutet och Björn Zoëga, sjukhusdirektör Karolinska Universitetssjukhuset. Syftet med artikeln är att visa på hur det unika samarbetet så snabbt som möjligt ska kunna omsättas till konkret patientnytta.

Från och med 2021 har registrering och rapportering av klinisk forskning i internationella kliniska prövningsregister centraliserats vid KI. Compliance & Data Office (CDO) ansvarar för genomförandet av detta nybildade forskningsstödinitiativ och har utvecklat tydlig information, rutiner och webbstöd för KI-forskare. Syftet med detta initiativ är att säkerställa transparens och efterlevnad av kliniska prövningsregler och krav för registrering och rapporteringsresultat.

Vi hälsar tre nya medarbetare välkomna till HIC.

Stockholm Writers Group (SWG) publicerade den 29 maj 2021 en antologi med titeln "Raft of Leaves: On Aging, Death and Foreignness" till minne av Marti Parker (1951–2017), forskare, lärare, romanförfattare, poet och en av grundarna av SWG.

Grants Office tipsar om aktuella anslag

Forskare vid Karolinska Institutet har undersökt hur en nyutvecklad algoritm i samband med genanalys kan utnyttjas för att förbättra möjligheterna att förhindra prematur kärlsjukdom och död hos individer med den ärftliga blodfettrubbningen familjär hyperkolesterolemi. Resultaten har publicerats i tidskriften Journal of Internal Medicine och visar hur metoden kan leda till snabbare och mer kostnadseffektiva utredningar i sådana släkter.