Studerar tandvårdens användning av antibiotika

Vad forskar du om?

– Jag är tandläkare och bedriver forskning inom två olika områden. Det mest omfattande gäller antibiotikaanvändning i tandvården. Överanvändning av antibiotika i världen leder till allt större problem med antibiotikaresistens. Globalt står tandvården för 10 procent av antibiotikaanvändningen, i Sverige har vi fått ned det till cirka 7 procent, så det är ett område som har betydelse. För att kunna minska användningen av antibiotika med bibehållen säkerhet för patienten behöver vi forskning.

Vad gör du mer konkret?

– En viktig del är att ta fram kliniska rekommendationer och riktlinjer baserat på aktuellt kunskapsläge. Det sker i samarbeten på både nationell och internationell nivå. En annan del av min forskning om antibiotika är att kartlägga användningen idag.

–Vi jämför också olika behandlingsalternativ i egna kliniska studier för att försöka fylla kunskapsluckor på området. Mycket gäller implantatkirurgi som står för en stor andel av tandvårdens antibiotikaförbrukning. Sedan 2007 har användningen av antibiotika i svensk tandvård sjunkit med 30 procent. I en studie som är på väg att publiceras visar vi att andelen allvarliga infektioner inte ökat under samma tid.

Vilket är ditt andra forskningsområde?

– Det rör problem i käkleden, vilka ofta glöms bort när vi talar om ledproblem, men som är relativt vanliga och i allvarliga fall kan försämra livskvaliteten avsevärt. För de svåraste fallen används kirurgi, och min forskning handlar bland annat om att hitta faktorer som kan förutsäga utfallet av kirurgi och vad orsaker kan vara när kirurgin inte blir lyckad. Ett par procent blir inte hjälpta utan kan tvärt om få sämre funktion i leden, och om vi kan identifiera de patienterna i förväg kan vi minska mycket lidande. Vi har bland annat upptäckt att en viss typ av smärtsymtom hör ihop med ökad risk för att kirurgin inte blir framgångsrik.