Publicerad: 2021-10-11 14:40 | Uppdaterad: 2021-10-12 10:08

Ny avhandling om primär hyperparatyreoidism, PHPT

cc unsplash by darius bashar

Anna Koman vid forskargruppen endokrin kirurgi, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, försvarar sin avhandling "Primary hyperparathyroidism: nonclassical symptoms and benefits of parathyroidectomy" den 15 oktober 2021. Huvudhandledare är Inga-Lena Nilsson.

Anna Koman

Vad handlar din avhandling om?

Primär hyperparatyreoidism (PHPT) orsakas vanligen av en godartad bisköldkörteltumör som resulterar i en störd kalciumomsättning och förhöjda kalciumnivåer i blodet. Den enda botande behandlingen är paratyroidektomi (PTX) vilket rekommenderas vid ålder <50 år eller utveckling av komplikationer, t.ex. osteoporos eller njursten. PHPT är dock ofta behäftat med försämrad livskvalitet till följd av ospecifika symtom i form av nedstämdhet, nedsatt ork samt muskelsvaghet som också kan bero på andra orsaker eller åldrande. Att förutsäga nyttan med paratyroidektomi avseende kognition, psykisk hälsa och muskuloskeletala symtom är därför ett diagnostiskt dilemma.

Denna avhandling avser att utforska icke sjukdomsspecifika symtom, dess påverkan på hälsan i syftet att förbättra handläggning och behandling av patienter med PHPT som inte har obligat indikation för botande kirurgi.

Vilka är de viktigaste resultaten?

I Studie I fann vi att under normalisering av kalciumnivåerna på medicinsk väg under fyra veckor preoperativt åstadkoms förbättring av kognition, psykisk hälsa och muskelstyrka som stämde väl med de postoperativa resultaten 6 månade efter kirurgi (positiva prediktiva värden 74 - 96%). Vi föreslår därför att calcimimetika är ett användbart prognostiskt verktyg för att förutsäga effekterna efter paratyroidektomi.

Studie II är en subanalys av 36 patienter >50 år med mild kognitiv svikt från Studie I. Vi fann att hälften av patienterna uppnådde normal kognitiv funktion 6 månader postoperativt och att den prognostiska metoden fungerade väl även på denna grupp.

Studie III är en populationsstudie där användningen av antidepressiva, ångestdämpande och sömnläkemedel jämfördes före och efter kurativ kirurgi. Studien som bestod av två delar, en bakåtblickande fall-kontrollstudie och en framåtblickande kohortstudie visade att användningen var signifikant mer omfattande hos patienterna med en minskande trend under tre år efter kirurgi. Dock kvarstod medicineringen förhöjd jämfört med bakgrundskohorten.

I Studie IV analyserades utnyttjandet av tandvård samt incidencen av tandextraktioner hos PHPT-patienter jämfört med en kohort från bakgrundsbefolkningen. Överlag fann vi inga stora skillnader förutom att risken för tandutdragning var signifikant förhöjd (Incidence Rate Ratio 1,8) hos patienter med måttligt till kraftigt förhöjda kalciumvärden preoperativt.

Hur kan den kunskapen komma människor till nytta/bidra till att förbättra människors hälsa?

PHPT är en vanlig diagnos med en prevalens på cirka 1 procent i befolkningen. Ett fåtal patienter blir föremål för kirurgisk behandling och majoriteten betraktas ofta som asymtomatiska och behandlas konservativt trots att påtagliga ospecifika symtom ofta förekommer. Vår förhoppning har varit att öka kunskaperna om icke sjukdomsspecifika symtom av PHPT för att bidra till att ge varje patient en rättvis behandling med rätt indikation och rätt förväntningar.

Vilka mål har du för framtiden?

Vår förhoppning är att kliniskt implementera och vidare utvärdera den diagnostiska metoden beskriven i Studie I och II. Vidare ämnar vi att utveckla och utvidga Studie III och IV med fortsatta epidemiologiska analyser av t.ex. geografiska variationer, smärtläkemedel och eventuella samband med tandhälsa för att öka kunskaperna om komorbiditet relaterad till PHPT.