Nyhetsarkiv

Skörhet kan definieras som ett åldersrelaterat syndrom av fysiologisk nedgång, som kännetecknas av påtaglig sårbarhet för negativa hälsoeffekter. Det utgör ett ökande folkhälsoproblem i takt med att det blir fler och fler riktigt gamla i befolkningen.

Betablockerare, som vanligen används för att behandla hjärtsjukdomar och högt blodtryck, kan kopplas till minskad risk att begå våldsbrott. Det visar en ny registerstudie från Karolinska Institutet och University of Oxford som publicerats i tidskriften PLOS Medicine.

Den 26 januari välkomnade Centrum för hälsokriser en framstående panel bestående av både nationella och internationella forskare och tjänstemän till det andra KI Contributes. Seminariet innehöll korta presentationer och diskussioner kring det komplexa ämnet extrem hetta, med focus på hur man utvecklar och utvärderar handlingsplaner för extremvärme.

Diabetes typ 2 är en mycket vanlig sjukdom där ärftlighet och övervikt är kända riskfaktorer. I en ny studie vid Karolinska Institutet visar forskare att kvinnor och män med anlag för diabetes har olika riskfaktorer för att få typ 2-diabetes och prediabetes. Studiens resultat publicerades nyligen i tidskriften Frontiers in Endocrinology.

Två KI-forskare – Simon Elsässer och Magda Bienko – tilldelas totalt fyra miljoner euro (cirka 45 miljoner svenska kronor) som mottagare av det europeiska forskningsrådets konsolideringsanslag för 2022. Pengarna stöttar två ambitiösa grundforskningsprojekt som ska öka kunskapen om våra cellers komplexa struktur.

Det svenska ordförandeskapet i EU inleddes vid årsskiftet och det märks, inte minst för frågor som rör hälso- och sjukvård. Anna Martling, överläkare och professor i kirurgi vid Karolinska Institutet, leder EU:s cancerkonferens som äger rum i Stockholm den 1 februari.

Anna Bergström är ny prefekt för Institutet för miljömedicin (IMM) sedan årsskiftet.

Under den 12-13 januari hölls flera examensceremonier för både våra grundutbildningar och specialistsjuksköterskorna. Det firades både lokalt i Zanderska huset i Flemingsberg och centralt i Aula Medica. Det var många färdigutbildade studenter som var värda att firas.

ADHD är en vanlig neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som kännetecknas av uppmärksamhetsproblem, hyperaktivitet och impulsivitet. Symtom på ADHD kvarstår ofta i vuxen ålder, psykiatrisk samsjuklighet och andra negativa hälsoutfall kan tillkomma under hela livet.

Hösten 2022 startade den första uppdragsutbildningen i Thoraxkirurgisk vård och omvårdnad för sjuksköterskor. Kursen är förankrad i forskning och evidens och ger sjuksköterskor fördjupade kunskaper inom vård och omvårdnad av patienter som genomgår thoraxkirurgiska ingrepp.

Härliga minnen, nya vänner och en fantastisk upplevelse. Aurora Hirvonen och Lorete Krasniqi är två KI-studenter som tagit möjligheten att åka på utbyte under sina studier. Deras beskrivning av sina respektive utbyteserfarenheter är inspirerande och dessutom prisbelönta – de blev nyligen utvalda till KI:s bästa utbytesrapporterna 2021/2022.

Prostatacancer är ett globalt hälsoproblem och den vanligaste cancerrelaterade dödsorsaken i Sverige. Screening för prostatacancer med PSA minskar dödligheten men leder också till betydande överdiagnostik överbehandling av lågriskcancrar. Den patologiska bedömningen av vävnadsprover styr valet av behandling.

Pappor har större sannolikhet att drabbas av depression under småbarnsåren om föräldrarnas samarbete fungerar dåligt månaderna efter födseln. Det visar en ny studie av forskare vid Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften Journal of Affective Disorders.

Forskare från Karolinska Institutet har jämfört hur en hög respektive en låg träningsdos påverkar patienter med knäledsartros. Studien som publicerats i Annals of Internal Medicine visar att båda grupperna fick liknande resultat. Hög träningsdos gav dock något bättre effekt på kort sikt, men avtog efter sex månader.

KI följer den nationella trenden och har fler sökande till 2023 års internationella masterutbildningar jämfört med 2022.

Karolinska Universitetssjukhuset och Karolinska Institutet skapar Sveriges första innovationsmiljö för utveckling av precisionsmedicinska teknologier. Beslutet att etablera en samlad gemensam innovationsmiljö för sjukvård, forskning och precisionsmedicinska teknologier i Solna och Huddinge är ett viktigt steg i den fortsatta utvecklingen av området precisionsmedicin.

Fredagen den 27 januari presenterar Emma Cedstrand sin avhandling ”Evaluating occupational health interventions: design, implementation, and effects”.

Hallå där Sandra af Winklerfelt Hammarberg, doktorand vid avdelningen för allmänmedicin. Den 17 februari försvarar du din avhandling "Aspects of common mental disorders in primary care", vad handlar den om?

Nataliia Petryk arbetade på sin privata klinik i Kiev med att hjälpa kvinnor att föda barn men tvingades fly när Ryssland invaderade Ukraina. Via det Europeiska forskningsrådet hittade hon en jobbannons som ledde till Karolinska Institutet där hon nu forskar om att förhindra missfall. Hennes erfarenhet är ett exempel på att vetenskapen saknar gränser.

Hur påverkas blodsockernivån om man tränar efter jobbet i stället för på morgonen? Det ska forskare vid Karolinska Institutet studera närmare genom att kartlägga vilka mekanismer som styr träningssvaret vid olika tider på dygnet. Kvinnor med typ 2-diabetes (ej insulinbehandlad) är välkomna att anmäla sig till studien.

Vem behöver egentligen proteindrycker? Tommy Lundberg, forskare i fysiologi, reder ut missuppfattningar om ett åsikts­berikat näringsämne.

Fredagen den 27 januari försvarar Marcus Dahlquist sin avhandling ”Environmental Exposures and Cardiac Arrhythmias”.

Höga nivåer av antikroppar mot sars-cov-2 i nässlemhinna ger skydd mot covid-19 i minst åtta månader. Infektion med omikronvarianten ger slemhinneantikroppar med god hållbarhet, vilket sannolikt bidrar till ett starkt skydd mot upprepad omikroninfektion. Resultaten, som publicerats i The Lancet Infectious Diseases av forskare vid Karolinska Institutet och Danderyds sjukhus, väcker ytterligare förhoppningar om att kunna få god effekt av ett framtida nasalt vaccin.

Tid att fira alla studenter som tar examen från Karolinska Institutet! Fredagen den 13 januari hölls examensceremonier för läkare, sjuksköterskor, arbetsterapeuter och fysioterapeuter.

Proteiner har inte en enda form utan är mer som dynamiska robotar. Men – hur rör de sig egentligen? Och vad visar det om deras funktion? Laura Orellana beskriver proteiners rörelser med datorsimuleringar – och har upptäckt en ny angreppspunkt för läkemedel mot hjärntumören glioblastom.

Möt forskargruppsledaren Olof Stephansson vid avdelningen för klinisk epidemiologi, institutionen för medicin, Solna.

Att vara drabbad av flera kardiometaboliska sjukdomar som diabetes, hjärtsjukdom och stroke, är kopplat till kraftigt ökad risk för demens och Alzheimers sjukdom. En ny tvillingstudie av forskare från Karolinska Institutet tyder på att samma gener kan ligga bakom risken för både kardiometabola sjukdomar och demens. Fynden har publicerats i European Heart Journal.

Möt forskargruppsledaren Ning Xu Landén vid avdelningen för för dermatologi och venereologi, institutionen för medicin, Solna.

Möt Åsa Wheelock, forskargruppsledare på avdelningen för lungmedicin, institutionen för medicin, Solna

Möt forskargruppsledaren John Pernow vid avdelningen för kardiologi, institutionen för medicin, Solna.

Hallå där Gabriella Bernhoff, avdelningen för allmänmedicin och primärvård. Den 3 februari försvarar du din licentitatavhandling "On the clinical assessment of persistent fatigue and pain", vad handlar den om?

Proteiner kan göra vilken uppfinnare som helst grön av avund. Det är proteinerna som får kroppen att fungera. Men det är samma superämnen som gör fel när vi blir sjuka i exempelvis cancer eller Alzheimers sjukdom. Forskarnas uppgift är att få ordning på proteinerna när de krånglar. Läs ett fördjupningstema från tidningen Medicinsk Vetenskap.

Har du idéer om hur utbildningarna vid KI kan utvecklas? Sök pedagogiska projektmedel senast 14 mars 2024.

Alzheimers sjukdom har ett smygande förlopp som börjar decennier innan symtom, som minnesförlust, börjar märkas. En tidig diagnos ökar möjligheterna att sakta ner sjukdomsförloppet med läkemedel. Nu visar en studie på en ärftlig form av sjukdomen att proteinet GFAP kan vara en möjlig blodmarkör för mycket tidiga stadier. Studien, som gjorts av forskare vid Karolinska Institutet och publicerats i tidskriften Brain, skulle i framtiden kunna leda till mer precis screening för en svår folksjukdom.

Dr. Roger D. Cone, vid Life Sciences Institute, University of Michigan, USA tilldelas Rolf Luft Award 2022. Priset delas ut vid ett symposium på Karolinska Institutet den 12 januari 2023 då även prisföreläsningen "The Remarkable Biology of the Melanocortin Peptides" kommer att hållas.

Grattis professor Marie Löf vid institutionen för biovetenskaper och näringslära som fått 4,9 miljoner SEK i anslag från Familjen Kamprads stiftelse. Hennes forskningsprojekt har den engelska titeln: "Promoting positive mental health during pregnancy with a digital tool (HealthyMoms4MentalHealth-app): Effectiveness and implementation in maternity health care".

Forskargruppen Kärlkirurgi, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, firade sitt 50-årsjubileum i slutet av oktober förra året. Gruppen startade 1972 då Siw Frebelius och Jesper Swedenborg tillsammans initierade grundandet av gruppen.

Forskare vid Karolinska Institutet, Centre for Imaging Research (CIR), SciLifeLab och RISE har tillsammans erhållit ett anslag på över 100 miljoner kronor från EU-kommissionens program för ett digitalt Europa. Projektet, kallat TEF-Health, ska bland annat verka för ett snabbt införande av nya lösningar för artificiell intelligens (AI) och robotik inom hälso- och sjukvården.

Hallå där Andreas Wallin, doktorand vid avdelningen för fysioterapi. Den 27 januari försvarar du din avhandling "Balance Control in People with Multiple Sclerosis: Mechanisms, Experiences, Design and Feasibility of an Exercise Trial", vad handlar den om?

Det nationella svenska medicinska födelseregistret (MFR) sjösattes 1973. I en översiktsartikel publicerad i European Journal of Epidemiology beskriver nu forskare från Karolinska Institutet och Lunds universitet innehåll och kvalitet i registret, baserat på data från MFR men även från tidigare forskning baserad på registret. Forskarna drar slutsatsen att registret innehåller högkvalitativ information om graviditet och förlossning om mer än 5 miljoner förlossningar under 50 år.

Antibiotikarester i avloppsvatten och vattenreningsanläggningar i regionerna runt Kina och Indien riskerar att bidra till antibiotikaresistens, och dricksvattnet kan utgöra ett hot mot människors hälsa. Det visar en omfattande analys från Karolinska Institutet som publicerats i The Lancet Planetary Health. Forskarna har även undersökt det relativa bidraget av olika källor till antibiotikakontaminering i vattendrag, som sjukhus, kommunal verksamhet, boskap och läkemedelstillverkning.

Den 16 december 2022 invigde KI:s rektor Centrumet för nutrition vid Karolinska Institutet. Mer än 150 personer deltog i evenemanget där representanter från finansiärerna närvarade; Cancerfonden, Hjärtlungfonden och Formas.

Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en metod som ska kunna förutsäga om en patient med bröstcancer kommer att ha nytta av en viss behandling eller inte. Den cellbaserade metoden har testats på patienter med lovande resultat, enligt en studie som publiceras i PNAS.

Den 5 december började Kicki Carlsson på institutionen för odontologi och universitetstandvården. Hon är en mångsidig kreativ kommunikatör med många järn i elden.

Institutionen för lärande, informatik, management och etik (LIME) på Karolinska institutet har, tillsammans med Swelife, bett Rikard Lövström (Centrum för Hälsoinformatik vid LIME) att ta fram en vägledning för hälsodata. Nu är första delen klar!

Membranbubblor i nanostorlek, så kallade extracellulära vesiklar, aktiverar immunförsvaret hos möss och verkar kunna göra deras tumörer känsliga för cancerbehandling av typen checkpointhämmare. Det visar forskare vid Karolinska Institutet i en studie i Cancer Immunology Research.

Klusterhuvudvärk, ibland kallad ”självmordshuvudvärk”, har historiskt beskrivits som en mansdominerad sjukdom. Nu visar ny forskning från Karolinska Institutet att kvinnor som drabbas av sjukdomen påverkas mer i vardagen. De har längre besvärsperioder, högre frekvens relaterade symtom, använder mer förebyggande mediciner och är oftare sjukskrivna. Resultatet publiceras i två studier i tidskriften Neurology.

Forskare från avdelningen för neurogeriatrik, NVS, har fått en artikel publicerad i EMBO Molecular Medicine. De har genomfört en aktiv vaccineringsstudie i en musmodell med ärftlig småkärlssjukdom som heter CADASIL med syfte att undersöka om kärlskadorna kan repareras genom att rensa bort de specifika Notch3- innehållande proteinaggregaten som återfinns i kärlen hos både patienter och i dessa möss.

Kursen Klinisk medicin - inriktning kirurgi, termin 7 på läkarprogrammet har avslutats med bland annat en muntlig examination av de färdigheter som studenterna lärt sig under terminen. Kursen omfattar de kliniska ämnena allmän kirurgi, anestesiologi, ortopedi, urologi och bilddiagnostik, och det var inom dessa områden som studenterna examinerades. En stor del av studenternas undervisning sker i verksamhetsförlagd utbildning, VFU.

Barncancerfonden tilldelar 46 miljoner kronor till forskning vid Karolinska Institutet (KI). Det gör KI till den största mottagaren för medel till forskning från Barncancerfonden år 2022.